Sökresultat:
1039 Uppsatser om Skydd- och stödsćtgärder. - Sida 39 av 70
Sekretessavtal : Kan ett sekretessavtal i kommersiella förhÄllanden som gÀller för all evig tid jÀmkas med stöd av 36 § avtalslagen?
When a company is part of an agreement there is a risk that one of the collaborators pursues similar business and takes up competition with the partner or chooses to reveal information about their partner to other parties. To avoid this, companies establish a confidentiality agreement that prohibits the parties to reveal any information. Confidentiality agreements that are eternal have become more common in Swedish contract law in commercial relations. As a result, disputes between collaborators have occurred regarding the unreasonable length and validity of the agreement at a later stage.When a confidentiality agreement is considered to be unreasonable, 36 § of the Swedish contract law (AvtL) can be applicable. The paragraph deals with the legitimacy and the opportunities of re-adjustment of the unreasonable contract.
Skydd av Natura 2000-omrÄde och miljöbalkens tillstÄndsplikt i svensk ekonomisk zon i förhÄllande till fiske
SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.
Textila flamskyddsmedel: effekter vid antÀndning och brandbelastning
För att minska en produkts brÀnnbarhet tillsÀtts ofta flamskyddsmedel. De flesta flamskyddsmedel Àr fÀrdigimpregnerade i produkter nÀr de sÀljs. Det finns dock undantag och speciellt för den lösa inredningen som gardiner och möbler, Àr att det finns s.k. additiva flamskyddsmedel att efterbehandla med. Det finns i nulÀget inga standardiserade sÀtt att prova och klassificera dessa medel pÄ, utan all provning sker hos tillverkarna med rent kvalitativa metoder.
Intervention kontra StatssuverÀnitet : "Responsibility to Protect" - En studie av principens nyttjande vid interventionen i Libyen 2011
Sedan andra vÀrldskrigets slut har internationell debatt förekommit angÄende hur internationellt bemötande bör ske dÄ en frÀmmande befolkning utsÀtts för vÄld och övergrepp av dess egen statsledning. Ofta har inom ramen för denna debatt normen om icke-intervention kommit att stÀllas mot ett globalt föresprÄkande av mÀnskliga rÀttigheter.Efter uppmaning av FN:s tidigare Generalsekreterare Kofi Annan, upprÀttades Är 2000 International Commission on Intervention and State Sovereignty. Kommissionens arbete mynnade ut i en rapport benÀmnd The Responsibility to Protect, vilken syftar till att söka internationell konsensus kring möjligheten att genomföra intervention med humanitÀrt skydd som mÄl, samt rekommendationer om hur en sÄdan bör ske.Syftet med uppsatsen Àr att genom kvalitativ textanalys söka svar pÄ i vilken omfattning rekommendationerna inom The Responsibility to Protect överensstÀmmer med internationellt agerande under den inomstatliga konflikten i Libyen 2011.Studiens resultat visar pÄ att internationellt agerande frÄn FN, dess medlemslÀnder samt internationella organisationer till viss del överensstÀmmer med rapportens föresprÄkade konflikthantering innan demonstrationer utbröt i Libyen. Vidare visar studien att internationellt agerande vÀl överensstÀmmer med The Responsibility to ProtectŽs rekommendationer, dÄ de libyska demonstrationerna eskalerade och mynnade ut i en inomstatlig vÀpnad konflikt..
Gynna nyttodjuren i hemtrÀdgÄrden
Biologisk bekÀmpning innebÀr reglering av oönskade vÀxt- och djurpopulationer med hjÀlp av
naturliga fiender. Det finns fyra grenar inom biologisk bekÀmpning och en av dessa Àr gynnande av
naturliga fiender. Det innebÀr att förutsÀttningarna i trÀdgÄrden anpassas sÄ att önskvÀrda invÄnare
gynnas och pÄ sÄ sÀtt minska populationen av skadedjur. En viktig skillnad mellan gynnande av
naturliga fiender och de andra formerna av biologisk bekÀmpning Àr att inga organismer sÀtts ut
utan de naturligt förekommande anvÀnds.
Det finns mÄnga olika nyttodjur som bör efterstrÀvas att ha i trÀdgÄrden. Dessa brukar delas
in i predatorer, som jagar och Àter upp bytesdjuret, och parasitoider, som parasiterar genom att lÀgga
sina Àgg i eller i nÀrheten av sitt byte.
Genom att skapa en mÄngfald av olika sorters vÀxter i sin trÀdgÄrd kan en mÀngd olika
insekter och andra djur lockas dit.
Konsekvenser vid en bankkonkurs
Syftet med denna uppsats var att utreda vad som hÀnder nÀr en bank eller ett kreditinstitut gÄr i konkurs samt hur vi som konsumenter Àr skyddade. VÄrt resultat kom vi fram till genom en traditionell juridisk metod. PÄ 1990-talet upplevde Sverige en bankkris och eftersom det inte fanns nÄgra riktlinjer över hur en sÄdan kris skulle hanteras fick man dÀrför improvisera vad som skulle göras. Finansmarknadsministern sÀger att det Àn idag inte finns nÄgot legalt ramverk för banker som hamnar i kris och de fÄ riktlinjer som finns anser Regeringen Àr för luddiga. Resultatet denna uppsats visar Àr att garantisystem sÄsom insÀttningsgarantin och investerarskyddet Àr vad som skyddar konsumenters insÀttningar.
HjÀrtinfarkt ? en livsomvÀlvande hÀndelse : En narrativ studie om mÀns upplevelse av identitetsförÀndring efter en hjÀrtinfarkt
Var fjÀrde patient som genomgÄr cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamÄende och krÀkningar av olika grad, i fortsÀttningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. MÄnga patienter upplever att N/V Àr det mest plÄgsamma och försvagande med cancersjukdomen under pÄgÄende behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebÀr inte ett garanterat skydd för alla patienter. KomplementÀra metoder anvÀnds bÄde för behandling och i förebyggande syfte av N/V. RÀdsla för N/V innebÀr att mÄnga patienter vÀljer att avstÄ eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.
Pest eller kolera!? : Kan lönesÀnkningar vara ett lÀmpligt alternativ tilluppsÀgningar?
Den rÄdande finanskrisen har gjort att arbetslösheten i Sverige spÄs stiga under de kommande Ären. DÄ en stor del av Sveriges befolkning arbetar inom den svenska industrin anses det orovÀckande att det just Àr denna sektor som nu drabbats hÄrdast av finanskrisen. DÀrför har bÄde företag och arbetstagare börjat söka efter alternativa lösningar till uppsÀgningar för att undvika massarbetslöshet. En lönesÀnkning, i form utav en arbetstidsförkortning, Àr det alternativ som varit mest omdiskuterat. Syftet med denna uppsats Àr dÀrmed att undersöka huruvida lönesÀnkningar kan vara ett bra alternativ till uppsÀgningar.
HĂ€gnutnyttjande hos Skansens lodjur (Lynx lynx)
Djurparker Àr idag stora attraktionsmoment samt arbetar ocksÄ med bevarandearbeten. För att lyckas med ett bevarandeprojekt krÀvs det att djuren bibehÄller sitt artspecifika beteende Àven i fÄngeskap vilket krÀver ett bra hÀgn med tydliga mÄl. Det europeiska lodjuret Àr ett relativt populÀrt djur i djurparker i denna del av vÀrlden, och Àr Àn sÄ lÀnge inte hotade. Dock gör minskade habitat, avskjutning samt förÀndringar i bytestillgÄng att lodjurspopulationen minskar. PÄ Skansen hÄlls tvÄ lodjur, en hona och en hane, i treÄrsÄldern tillsammans i ett hÀgn.
PÄ grÀnsen mellan liv och död: journalister pÄ farligt uppdrag
Det Àr ingen överdrift att Reportrar utan grÀnser betraktar Mexiko som ett av vÀrldens farligaste lÀnder för journalister. Det finns ingen sÀkerhet. Av enkÀten framgÄr det att förtroendet för polisen Àr i princip obefintligt. MÄnga journalister har blivit hotade och kÀnner sig oroliga för sig sjÀlva och sina familjer. Ingen gÄr sÀker i stÀderna Tijuana och Juarez.
TrÀdplantering i stadsmiljö : exempel i Uppsala och Stockholm
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur
olika potentiellt skadliga faktorer pÄverkar
nyetablerade stadstrÀd. För att göra detta
utvecklas en metod för inventering av trÀd och
stÄndort, som sedan appliceras pÄ ett urval pÄ 94
stadstrÀd fördelade pÄ 11 anlÀggningar i
Uppsala och Stockholm. Faktorerna som
framkom som resultatet av studien jÀmförs med
skadliga och gynnsamma faktorer enligt
uppgifter frÄn trÀdexperter och litteratur.
Uppsatsen inleds med en beskrivning av
stadstrÀds situation idag och historiskt, samt
nuvarande kunskapslÀge. DÀrefter följer ett
metodkapitel som beskriver metodutvecklingen.
Metoden bygger pÄ inventering och analys av
ett antal punkter. Exempelvis behandlas vilken
information stamomfÄng kan ge och hur det
inventerats under rubriken StamomfÄng.
Spyware - det dolda hotet
Under de senaste Ären har anvÀndandet av Internet ökat snabbt i vÀrlden och om man tittar pÄ hur stor andel av befolkningen som har tillgÄng till Internet i hemmet Àr Sverige ett av de ledande lÀnderna. Alla datorer med en uppkoppling till Internet kan bli smittade av spyware, men trots detta Àr inte mÄnga anvÀndare medvetna om riskerna som spyware innebÀr. Syftet med denna studie Àr att ge en bred bild av vad spyware Àr och vilka hot det innebÀr. Vidare vill vi undersöka hur medveten om dessa problem hemanvÀndaren Àr.För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt en kvantitativ metod genom att skicka ut enkÀter till anvÀndare av PC-datorer i hemmet. Vi har ocksÄ anvÀnt en kvalitativ metod genom att studera litteratur och artiklar för att göra kopplingarna klarare.Spyware Àr program som övervakar en datoranvÀndares aktiviteter och fÄngar upp data om anvÀndaren som skickas till tredje part.
SEB och LÀnsförsÀkringars tolkningar av skyddet för investerare i MiFID
MiFID (Markets in Financial Instrument Directive) Àr ett EU-direktiv som trÀdde i kraft den 1 november 2007, vilket har för avsikt att avreglera och harmonisera finansmarknaderna i Europa samt ge investerare ett ökat skydd. MiFID har inneburit förÀndringar för vÀrdepappershanterande företag som exempelvis de svenska bankerna som handlar med vÀrdepapper och ger rÄd till kunder i samband med dessa affÀrer. Utredningens syfte Àr att undersöka hur LÀnsförsÀkringar och SEB har tolkat MiFID med avseende pÄ skyddet för privata investerare. För att uppfylla syftet har författarna gjort tvÄ intervjuer pÄ respektive bank. Den teoretiska referensram som anvÀnds Àr Regeringens proposition 2006/07:115 vilken ligger till grund för MiFID:s implementering i svensk lag.
Ett stÀrkt skydd för barn mot sexuella övergrepp ? Verklighet eller illusion? En undersökning om tillÀmpningen av 6 kap. 4 § och 6 kap. 5 § BrB
Uppsatsens Àr en undersökning av hur 6 kap. 4 § och 6 kap. 5 § BrB anvÀnds i praktiken i förhÄllande till de motsÀttningar som finns mellan motiven till lagstiftningen och NJA 2006 s. 79 del I och II samt vilka problem och risker som dessa motsÀttningar kan leda till. För detta ÀndamÄl har frÄgan om hur tillÀmpningen förhÄller sig dels till förarbetena och dels till NJA 2006 s.
Barn som bevittnat vÄld i hemmet : En studie ur kuratorers perspektiv
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur skolkuratorer uppmÀrksammar barn som bevittnat vÄld i hemmet samt hur barnpsykiatrikuratorer uppfattar att barnen pÄverkas av detta. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ metod och samlat in material frÄn respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Enligt tidigare forskning kan barn pÄverkas negativt av att bevittna vÄld i hemmet, vilket visas genom inÄtagerande eller utÄtagerande beteende samt genom att barnet upplever somatiska besvÀr. Resultatet frÄn respondenterna överensstÀmmer till stor del med forskningen gÀllande hur barnen visar att de inte mÄr bra samt hur de kan pÄverkas bÄde kort- och lÄngsiktigt.Slutsatserna för denna studie Àr att barnen oftast uppmÀrksammas av skolkuratorer genom att en lÀrare eller skolsköterska gör dem medvetna om att ett barn har problem, samt att en empatisk kurator i en inbjudande miljö skapar trygghet för barnen. Det behövs dessutom mer resurser vid vidarehÀnvisning av barnen, för att de skall fÄ nödvÀndigt stöd och skydd.