Syftet med denna uppsats är att undersöka om de grundläggande förmågorna är relevanta även i en anti-terrorist operation, då förmågorna hittills varit ett begrepp inom mellanstatliga konflikter. För att besvara detta används två frågeställningar:? Är de grundläggande förmågorna relevanta för denna typ av operationer?? Vilken eller vilka av de grundläggande förmågorna låg till grund för framgång/misslyckande i operationen?Studien genomförs som en jämförande fallstudie där fyra operationer av militär och polisiär karaktär analyseras utifrån de grundläggande förmågorna. Data erhålls genom textanalys av historiska skildringar som avhandlar respektive operation.Resultatet av studien visar att de grundläggande förmågorna är relevanta för anti-terrorist operationer och tillämpningen av dem kan bestämma utfallet av operationen. De förmågor som låg till grund för en lyckad eller misslyckad operation är verkan, skydd, und/info och ledning..

Uppsatsen syftar till att applicera genusvetenskapliga problematiseringar, teorier och metoder på ett juridiskt material för att undersöka vilka aspekter som kommer till ytan. Som material används domen i ett mord med homofoba motiv där provokations- bedömningen ledde till rubriceringen dråp och en artikel av professor Per Ole Träskman som kritiserar domen som diskriminerande. Den teoretiska grunden för uppsatsen är en uppfattning av språket och gällande rätt som beroende av diskursen för förståelse vilket leder till en undersökning av utrymmet för diskussioner i den juridiska diskursen där rättighetsperspektiv, intersektionalitet och andra genusvetenskapliga perspektiv uppmärksammas. Utrymmet för diskussioner och begränsningar av den juridiska diskursen är i materialet i uppsatsen könat, beroende av diskursiva uppfattningar om rättvisa och påverkar individers möjligheter att få skydd och tolkas som minoritetsgrupp..

Dold samäganderätt till fast egendom är en rättsfigur som uppkommit genom praxis. Syftet har varit att skapa ett ekonomiskt skydd till den make som inte varit formell köpare. Den make som inte är civilrättslig ägare till en fastighet ges möjligheten att bli samägare om vissa förutsättningar är uppfyllda. Fastigheten ska vara köpt för gemensamt bruk och den make som hävdar dold samäganderätt ska ha bidragit ekonomiskt till förvärvet. Makarna ska även ha haft avsikten att äga egendomen gemensamt, är avsikten inte uttryckt har det godtagits en så kallad tyst överenskommelse.

The theme in this report has been how to benefit experience from accident investigations. The demand on the municipality to perform accidet investigations is relatively new, and maybe they aren?t clear what the demands means. This causes that there might be a problem to benefit experience from accident investigations, for improving the overall safety in the municipality. The main purpose of this report has been to clarify how experience from accident investigations, can be of benefit to society on a local level.

Upphovsrättens framväxt har genom tiderna alltid varit nära sammanknuten med tekniska framsteg. Med den senaste tidens utveckling inom främst det datatekniska området, har en ytterligare anpassning och komplettering av upphovsrätten blivit nödvändig. Jag avser med denna uppsats att belysa problematiken med att upprätthålla en balans mellan upphovsrättsinnehavare och användare samt redogöra för denna utveckling. Varje inskränkning i upphovsrätten bör och skall vägas mot åtgärdens faktiska rubbning i en tänkt balans mellan upphovsman och användare. Efter antagandet av infodirektivet kan situationer uppstå vid vilken upphovsmannen förvisso har förlorat sin spridningsrätt genom regional konsumtion, men fortfarande har en viss kontrollrätt av verket genom tekniska skyddsåtgärder.

Psittacos eller papegojsjuka är en zoonotisk sjukdom som främst drabbar fåglar, men i mindre omfattning även däggdjur. Sjukdomen orsakas av den obligat intracellulära bakterien Chlamydophila psittaci.Smittade fåglar utsöndrar bakterien i framför allt faeces och nässekret. Utsöndringen är ofta intermittent och kan sättas igång av stress. Både fåglar och människor får framför allt i sig bakterien genom inhalation av aerosoler eller damm, men även oral och kontaktsmitta är möjlig.Symptombilden är varierande hos både fåglar och människor. Ofta ses en subklinisk eller mild sjukdom med diffusa symptom, såsom feber, apati, konjunktivit och milda respiratoriska symptom.

I detta arbete har jag gjort en studie på den svenska strandskyddslagen, dess historia, förändringarna gjorda under 2009 och om det har blivit förändringar i antalet dispenser gjorda efter det. Studien är av kvantitative art och baseras på data rörande alla dispenser som blev godkända av alla svenska kommuner mellan 2003-2012. Den kommer även att baseras på undersökningar gjorda av Naturvårdsverket undersökandes Länsstyrelsernas reaktioner på förändringarna och dess effekter på dispensprocessen.Mina resultat visade att, medan reaktionerna till lagen var negativa, var resultaten positiva med färre godkända dispenser och fler avslag. Däremot har vissa kommuner godkänt undermåliga eller felaktiga dispenser och inte visat något intresse av att förbättra dem. Utöver det har det även vart en ökning i antalet fritidshus och fritidshusområden vilket kan, i framtiden hota, allmänhetens tillgång till stränderna..

Syftet med denna uppsats har varit att utreda konsekvenserna av att rättshjälpen blivit subsidiär till rättsskyddsförsäkringarna. Uppsatsen grundar sig på traditionell juridisk metod samt jämförelser av försäkringsvillkor och statistik. Behovet av rättshjälp har funnits långt tillbaka, dock infördes den första rättshjälpslagen i Sverige först år 1972. Parallellt med rättshjälpen finns rättsskyddsförsäkringar, som ingår i hemförsäkringen. År 1996 blev rättshjälpslagen subsidiär vilket betyder att rättsskyddsförsäkringen skall användas i första hand om behov av hjälp finns.

Kan trygghet skapas? Trygghetsfrågorna har fått ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten är långt ifrån entydig och recepten på trygghet varierar kraftigt mellan olika länder. Grovt kan de förespråkade åtgärderna delas in i två läger: säkerhet och trygghet. ?Säkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, våld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att människor inte vågar ta plats i det offentliga rummet.

Begreppet intersektionalitet beskriver den ömsesidiga påverkan som sker mellan överlappande diskrimineringsgrunder, vilket är en aktuell fråga i Diskrimineringskommitténs slutbetänkande som föreslår en sammanslagning av diskrimineringslagarna. Utifrån den definition av intersektionalitet som jag har valt att använda undersöker jag hur kommittén respektive remissinstanserna behandlar intersektionalitet och de problem som är förknippade med användningen av begreppet.Jag utreder hur kommittén definierar de fenomen mellan vilka interaktion sker (här diskrimineringsgrunder) och deras förhållande sinsemellan. Eftersom tidigare forskning visar på att diskrimineringsgrunderna är olika till sin konstruktion undersöker jag även hur detta ska hanteras när utsatta grupper ska ges lika skydd. Trots att kommittén till viss del uppmärksammar denna problematik diskuterar de inte hur detta ska hanteras.Vad gäller begreppet intersektionalitet behandlas det vid enstaka tillfällen i utredningen utan att sättas i samband med lagstiftningen, detta trots att kommittén påpekar vikten av ett intersektionalitetsperspektiv i sammanhanget. Jag går även igenom remissinstansernas kritik, eller brist därav, eftersom de har inflytande över det slutgiltiga lagförslaget..

Bakgrund: Statistik visade att i vården och i samhället har antalet bärare av multiresistenta bakterier, t e x ESBL ökat. Som skydd mot smittspridning tillämpades basala hygienrutiner. Lokala riktlinjer framtagna av infektionsexpertis fanns tillgängliga på intranätet där de kontinuerligt uppdaterades. Syfte: Syftet med studien var att undersöka var sjuksköterskan hittade aktuella vårdrutiner vid vård av patienter med ESBL. Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ forskningsansats.

Bakgrund: Statistik visade att i vården och i samhället har antalet bärare av multiresistenta bakterier, t e x ESBL ökat. Som skydd mot smittspridning tillämpades basala hygienrutiner. Lokala riktlinjer framtagna av infektionsexpertis fanns tillgängliga på intranätet där de kontinuerligt uppdaterades. Syfte: Syftet med studien var att undersöka var sjuksköterskan hittade aktuella vårdrutiner vid vård av patienter med ESBL. Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ forskningsansats.

Syftet med uppsatsen, att fastslå konsumentkreditlagens ändamål, analysera detta ändamål samt undersöka de rättsekonomiska effekterna lagen får har uppnåtts genom en rättsekonomisk analys samt genom studier av förarbeten, lag och doktrin. Formellt sett har lagstiftningen syftat till att stärka konsumentskyddet samt att lagharmonisera mot EG-rätten. Ur ett rättsekonomiskt perspektiv hade lagen som ändamål att bromsa överskuldsättningen, definiera, skydda samt upprätthålla rådigheter/rättigheter, stoppa finanskrisen och få fart på samhällsekonomin. Konsumentskyddet innefattade skydd av följande rådigheter: avtalsrätten, marknadsrätten, obligationsrätten. Även näringsidkarna skyddades genom marknadsrättsliga och näringsrättsliga regleringar.

SAMMANFATTNINGUrinprovtagning är en åtgärd som används i samband med utredning och behandling av patienter inom beroendevården(Socialstyrelsen, 2007). Sjuksköterskor inom den specialiserade beroendevården utför narkotikatestning genom urinprovtagning. Vid omvårdnaden av patienter ska sjuksköterskan i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2 a §, beakta patientens integritet och delaktighet i vården. Forskare har lyft fram problemet med att i hälso- och sjukvårdslagen och dess författningar är integritet ett vagt begrepp och att det finns litet stöd för hur vårdpersonal ska uppfatta och tillämpa det i det praktiska arbetet. Det krävs stor kunskap, erfarenhet och krav på moralisk mognad hos personalen för att kunna omsätta begreppet i konkreta omvårdnadssituationer.

Strandskyddet i Sverige har växt fram sedan 1950-talet och ska trygga den allemansrättsliga tillgången till stränderna och skapa goda levnadsförhållanden för växter och djur. Från att vara ett tillfälligt skydd på vissa områden, är det idag ett generellt skydd för områden där land och vatten möts. Våren 2009 trädde förändringar i kraft av dessa regler. De nya reglerna innebar bland annat att strandskyddsdispens kan beviljas för landsbygdsutveckling. För att avgöra vilka områden som är lämpliga för detta, är kommunens översiktsplan utpekat som ett vägledande dokument.