Hyresrätten som bostad är en av de vanligaste boende formerna i Sverige. Bostaden är en central punkt för individen och utgör för honom trygghet, såväl ekonomisk som social. Hyresgästen har därför ett i lag stadgat starkt skydd för att inte behöva lämna sin bostad mot sin vilja, ett s.k. besittningsskydd. Hyresgästen kan dock genom kontraktsbrott förverka sin hyresrätt och bli tvungen att flytta i förtid.

Med jämna mellanrum drabbas världen och Sverige av naturolyckor. Som ett resultat av detta har Räddningsverkets avdelning NCO (Nationellt Centrum för lärande från Olyckor) år 2005 fått i uppdrag av regeringen att upprätta en databas över naturolyckor i Sverige. 34 olika myndigheter och organisationer är involverade i arbetet med uppbyggnaden av databasens utformning.Dagens databas har ett kartstöd för sökning av specifika händelser/naturolyckor men är inte färdigutvecklad. Den innehåller idag endast naturolyckor i punktform vilket inte ger en bra helhetsbild över hur stort det drabbade området var eller är.Detta arbete syftar till att komplettera databasens kartstöd med naturolyckors utbredning och olika riskkarteringar för att på så sätt öka användbarheten. För att göra detta möjligt samlades data in från olika myndigheter.

Inledning: Varje dag kommer människor att drabbas av akuta och kritiska tillstånd, genom olyckor eller genom plötslig sjukdom. För vårdpersonalen utgör denna dramatik en del av det vardagliga arbetet, för den drabbade och dennes närstående ges däremot ingen möjlighet att förbereda sig. Tidigare studier har visat att det många gånger är de närstående som mår sämst då de lämnar sjukhuset. Syfte: Öka förståelsen för vad det innebär att vara närstående till någon som drabbas av akut kritiskt tillstånd. Metod: Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Chinal.

På grund av det rådande ekonomiska klimatet tvingas många kommuner till besparingar och nedskärningar av personalresurser. Detta gör att kommunen även i många fall ser över möjligheten att anpassa Räddningstjänsten. Då det är Länsstyrelsen uppgift att granska kommunernas räddningstjänstorganisation så efterfrågade de en rapport över situationen i Västerbottens glesbygdskommuner. Av intresse var hur den operativa beredskapen ser ut, hur det förebyggande arbetet bedrivs och hur beredskapen står sig i förhållande till andra kommuner med liknande förutsättningar. Arbetet avgränsades till att undersöka Storuman kommun och Vilhelmina kommun då dessa per definition är glesbygdskommuner och har länets största skidorter, vilket betyder att antalet personer som befinner sig på dessa orter mångdubblas under vissa perioder av året.

BankID är en tjänst för elektronisk identifiering och underskrift på Internet. Tjänsten tillhandahålls av flertalet större svenska banker i dagsläget. BankID bygger på så kallad mjuk certifiering vilket innebär att varje ansluten person måste lagra en fil innehållandes en certifikatnyckel. Målet med denna uppsats är att utföra en fallstudie på användare av BankID. Fallstudien ämnar undersöka hur säkerhetsmedvetandet ser ut hos innehavare av BankID samt hur innehavarna av BankID nyttjar tjänsten.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Årligen omkommer ungefär 130 personer i bränder och många av dem är äldre personer som omkommer i den egna bostaden. Äldre har ofta någon form av funktionsnedsättning vilket försvårar agerandet vid en brand och gör dem extra utsatta vid brand. Antalet omkomna i bränder är ett problem och studiens syfte är att försöka kartlägga brand- och utrymningssäkerheten för personer med funktionsnedsättning. Förhoppningen är att studien i det långa loppet kan bidra till att förbättra brandsäkerheten i det egna boende för personer med funktionsnedsättning. Frågeställningarna i studien behandlar skäligt brandskydd i eget boende för personer med funktionsnedsättning samt vilket ansvar den enskilde har för brandskyddet och vem som ska ta över om den enskilde inte själv klarar av ansvaret.Examensarbetet utfördes genom en allmän litteraturstudie med fokus på brand- och utrymningssäkerhet för personer med funktionsnedsättning.

Denna uppsats avsåg, som en påbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rättslig belysning?, utreda frågan hur långt semidisposiviteten i LAS sträcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begränsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gällande reglerna om turordning samt företrädesrätt till återanställning. Rättsläget verkar när samtliga rättskällor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevärd semidisposivitet i lagen om anställningsskydd så länge avsteg från LAS sker med kollektivavtal på centralnivå.

Som en del av forskningsprojektet ?Antaganden om olycksfall och dess konsekvenser för utredning och åtgärder? syftar denna studie till att följa upp granskningen av Lundberg et al. (opublicerad) av manualen ?Händelseanalys och riskanalys. Handbok för patientsäkerhetsarbete.? som används i svenska landsting.

Under de senaste åren har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö.

SAMMANFATTNINGSyftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera gällande rätt, vad avserförhållandet mellan den kommunala arbetstagarens rättigheter till yttrandefrihet kontraden lojalitetsplikt som denne genom anställningsavtalet har gentemot sin arbetsgivare.Eftersom det finns en hel del praxis inom området främst från Justitieombudsmannen(JO), eftersom det rör sig om kommunal verksamhet, använder jag mig i uppsatsen avflera uttalanden och beslut från denna instans.Yttrandefriheten är en av de mest grundläggande rättigheterna i ett demokratisktsamhälle och är i Sverige en grundlagsfäst rättighet. Rätten att fritt kunna uttrycka sinuppfattning är viktig för att information skall kunna spridas, och att alla skall kunnavara med och påverka samhället via dialog och debatt.Teknikens utveckling och sociala mediers utbredning gör att information och åsikterblir lättillgängliga för en stor krets av mottagare.Att använda sig av sociala medier och via bloggar och facebook ge uttryck för åsikteroch attityder blir allt mer frekvent förekommande, och det är inte helt ovanligt att mansom arbetstagare kommenterar sin arbetsplats, chef eller verksamheten man är anställdinom.Arbetstagaren i den kommunala verksamheten har ett förstärkt skydd för sinyttrandefrihet gentemot arbetsgivaren (det allmänna) genom den grundlagsfästameddelarfriheten och meddelarskyddet.I uppsatsen redogör jag för de rättigheter och det skydd som den kommunalaarbetstagaren har när det gäller att utnyttja sin yttrandefrihet i form av kritiskauttalanden gentemot arbetsgivaren.Förutom rättigheten att uttrycka kritik gentemot sin arbetsgivare har den kommunalaarbetstagaren också skyldigheter att anmäla missförhållanden inom vissa områden,Detta via lex Maria och lex Sarah, vilket jag också redogör för. I uppsatsen beskriverjag även det betänkande som i april i år (2011) presenterats angående lex Sarah inomskolan.I uppsatsen konstaterar jag att rätten till yttrandefrihet går före den lojalitetsplikt som ioch med anställningsavtalets ingående uppstår.Jag konstaterar att lojalitetsplikten i kommunal verksamhet inte existerar när det gällernegativa eller kritiska yttranden gentemot arbetsgivaren.Lojalitetsplikten handlar för den kommunala arbetstagaren i själva verket enbart om hurman skall utföra sina arbetsuppgifter, inte vad arbetstagaren uttrycker om sinarbetsgivare..

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Följande examensjobbs rapport bygger på examensjobbskursen i CAD-teknikerprogrammet årskurs två. Arbetet som rapporten bygger på är utfört i samarbete med Hafa badrum i Halmstad. Arbetet innefattar utvecklingen av ångmunstycke för steamrar, en slags ångdusch som är en blandning av ångbastu samt dusch. Skälet bakom utvecklingen är att passa in ångmunstycket med Hafas övriga design, samt att försöka få så lite överskottsvatten som möjligt. Det kom fram en gemensam idé att integrera ångmunstycket, under ett möte med Hafa, som sedan spann vidare och blev den första prototypen. Prototypen visade sig vara lyckad, även om skydd för ångan var tvunget att tillverkas då den kom ut för starkt i duschen, främst då lite spillvatten skapades och för att prototypen endast hade en tredjedel av materialmängden jämfört med den modell Hafa har idag. Metoden som följdes var den samme som användes av oss i princip-, primär-, och tillverkningskonstruktions kurserna..

Vägverket och Bodens kommun har planer på att förbättra korsningen väg 356 Garnisonsgatan - Moråsleden. Trafiksignalutrustningen som ägs av Vägverket börjar bli föråldrad och är i behov av upprustning. Detta har lett till att kommunen och Vägverket vill ha förslag på åtgärder för att förbättra trafiksituationen. Detta sågs som ett bra examensarbete för oss studenter på YTH. Korsningen är idag inte olycksdrabbad, men trafikanterna tycker att framkomligheten är dålig och skulle olyckan vara framme är risken för allvarliga personskador stor eftersom hastigheten i korsningen ofta är hög.