Bakgrund: Enligt Statens FolkhÀlsoinstitut, i barnmorskors guide för samtal om alkohol, redogörs för hur barnmorskor skall informera alkoholens skadliga effekter samt vilka eventuella skador alkoholen kan ge fostret. Tidigare forskning visar att det inte Àr ovanligt att kvinnor dricker alkohol fram tills att de blir medvetna om sin graviditet, dÀrefter avstÄr det stora flertalet helt frÄn alkohol under fortsatt graviditet. Vetskapen för den gravida kvinnan om att hon intagit alkohol innan hon var medveten om sin graviditet kan orsaka oro att barnet blivit skadat. Syfte: Syfte med studien var att beskriva barnmorskors professionella handlÀggning kring alkoholinformation under graviditet. Metod: Studien bygger pÄ fem semistrukturerade intervjuer med barnmorskor som arbetar inom mödravÄrden.

Syftet med studien Àr att utifrÄn sjÀlvbiografiska berÀttelser beskriva och förstÄ barns upplevelser av att vÀxa upp med en förÀlder med bristande förÀldraförmÄga, samt vilken inverkan detta har pÄ barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla. UtifrÄn syftet har vi stÀllt oss dessa frÄgor: Hur pÄverkas barnen nÀr förÀldraförmÄgan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur pÄverkas barnen av skuld och skamkÀnslor och konsekvenserna av detta? AnvÀnder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur pÄverkas barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla?Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingÄende granska nÄgra biografier som innehÄller ett Àmne som Àr bÄde aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien Àr utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har anvÀnt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, sjÀlvkÀnsla, förÀldraförmÄga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av förÀldraförmÄga i barns uppvÀxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som har sjukdomen demens. Fjorton artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att kÀnna stÀndig oro och skuld, att roller och relationer förÀndras, att kunskap och stöd underlÀttar situationen, att se personen förÀndras kÀnns fruktansvÀrt och att ha kontroll över situationen ger styrka. NÀrstÄende upplevde en stÀndig oro och skuld gentemot personen med demens vilket ledde till bland annat sömnsvÄrigheter, maktlöshet och frustration. Hela livet förÀndrades i samband med sjukdomenoch nÀrstÄende kÀnde sig mer isolerade, hemmabundna och upplevde förlust av sitt sociala liv. Att leva med en person som har sjukdomen demens innebar Àven mycket sorg över personens minnesförlust och förÀndrade personlighet.

Bakgrund: Sjuksko?terskor ka?nner sig osa?kra i mo?tet med patienter i livets slutskede och saknar kunskap i andliga och existentiella fra?gor. Da? patienter i livets slutskede befinner sig pa? vanliga va?rdavdelningar beho?ver allma?nsjuksko?terskan kunskap om andlighet i livets slutskede, sa?rskilt da? patienter inte fa?r sto?ttningen som o?nskas fra?n sjukva?rdspersonal i andliga fra?gor. Syfte: Beskriva andlighetens betydelse fo?r patienter i livets slutskede Metod: En litteraturstudie baserad pa? vetenskapliga artiklar.

Introduktion: NÀr bakteriellt plack fÄr ligga ostört fyra till sju dagar reagerar gingivan med inflammation. SjukdomstillstÄndet benÀmns gingivit. En kvinnas graviditet prÀglas av en rad olika fysiologiska förÀndringar, den orala hÀlsan pÄverkas pÄ olika sÀtt, kvinnan kan bland annat drabbas av graviditetsgingivit. Kunskapen om graviditetsgingivit Àr begrÀnsad bÄde bland blivande mödrar och hos olika professioner inom hÀlso-och sjukvÄrd och tandvÄrd.Syfte: Att beskriva begreppet graviditetsgingivit samt dess eventuella pÄverkan pÄ det nyfödda barnet.FrÄgestÀllningar: - Vad har graviditetsgingivit för övergripande etiologi?- Vilken eventuell pÄverkan har moderns gingivit pÄ det nyfödda barnet?Metod: Litteraturstudie.Resultat: Subgingivala bakterier, höga placknivÄer i samband med en ökad nÀrvaro av könshormonerna östrogen och progesteron samverkar sÄ att en graviditetgingivit kan utvecklas hos gravida kvinnor.

Introduktion: Barnmorskan uppmanar rutinmÀssigt gravida kvinnor att avstÄ frÄn alkohol men diskuterar inte den blivande pappans alkoholvanor. Inskrivningen pÄ MVC ger en unik möjlighet bÄde för den gravida kvinnan och den blivande pappan att reflektera kring alkoholvanor under graviditeten, inför förÀldraskapet och alkoholproblem inom slÀkten.Syfte: Att undersöka om samtal med bÄda de blivande förÀldrarna leder till reducerad alkoholkonsumtion under graviditet och om psykosocialt stöd frÄn frÀmst blivande pappan har betydelse för valet av alkoholfri graviditet och om han fÄr motsvarande stöd av henne till minskat drickande.Metod: Kvasiexperimentell studie inom ordinarie MVC-verksamhet. I interventionsgruppen deltog 238 par. I tvÄ olika kontrollgrupper deltog tillsammans 413 par. Muntlig och skriftlig information i interventionsgruppen gavs före inskrivning pÄ MVC och bÄda parterna fyllde i frÄgeformulÀr vid inskrivningen.

MĂ„nga studier om förĂ€ldraskap Ă€r mest fokuserade pĂ„ mammors upplevelser av graviditet och förlossning. Även om mammorna föder barnen och Ă€r i behov av mer vĂ„rd Ă€n papporna, Ă€r det tvĂ„ personer som blir förĂ€ldrar. Pappor behöver ocksĂ„ uppmĂ€rksamhet och kunskap för att bli bra förĂ€ldrar. Svenska barnmorskor och sjuksköterskor saknar ibland kunskap om mĂ€ns upplevelser av graviditet och förlossning. Syftet med denna studie Ă€r att belysa blivande/nyblivna pappors upplevelser av barnmorskors/sjuksköterskors bemötande.

Denna studie handlar om vilka erfarenheter och upplevelser som anhöriga till missbrukare kan ha. Den visar ocksÄ hur ett missbruk pÄverkar en hel familj och hur den anpassar sitt liv i vardagen. Den visar att det kan finnas ett stort behov av stöd till anhöriga och att det faktisk finns stödformer. Vi har Àven undersökt om de anhöriga vill och kan ta del av det behandlingsarbete som finns kring en missbrukare. Undersökningen har gjorts med halvstrukturerade intervjuer dÀr tvÄ anhöriga förmedlade sina erfarenheter och fyra personer som var behandlingspersonal frÄn varsin enhet ocksÄ fick dela med sig av sitt perspektiv.

Bakgrund: Under Är 2006 genomfördes det 36 045 aborter i Sverige. Var fjÀrde kÀnd graviditet avslutas med en abort. Statistiskt sett innebÀr det att varannan svensk kvinna genomfor en abort under sin livstid. I januari 2008 kommer en Àndring i Sveriges abortlag att trÀda i kraft, vilket innebÀr att utlÀndska kvinnor fÄr tillÄtelse att komma till Sverige för att genomgÄ en abort. SamhÀllet betraktar fortfarande abort som tabubelagt och som en nödlösning bland riskgrupper.

Inledning UtgÄngspunkten i denna uppsats var att förutsÀttningarna för att etableragoda vÄrdrelationer pÄverkas av den heterosexuella norm som samhÀllet och ÀvensjukvÄrden prÀglas av. Den teoretiska bakgrund uppsatsen vilat pÄ Àr begreppetheteronormativitet samt Joyce Travelbees teorier kring mellanmÀnskliga relationer.Syfte Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur lesbiska förÀldrar upplever vÄrdenföre, under och efter graviditet. Metod En systematisk litteratursökning genomfördesi databaserna SCOPUS, PubMed, CINAHL och PSYCINFO. Denna kompletteradesav manuell sökning i referenslistor. Detta resulterade i tolv inkluderade artiklar vilkaanalyserades induktivt.

LÀngtan efter att bilda familj Àr inte en heterosexuell företeelse utan denna önskan finns Àven hos kvinnor som Àr lesbiska. NÀr en kvinna som Àr lesbisk vÀljer förÀldraskap innebÀr det en process eftersom de inte per definition kan bli gravida genom sexuell kontakt med partnern. DÄ lesbiska kvinnor vÀljer att bilda familj utmanar de samhÀllets heterornoma tradition. Beslut till förÀldraskap Àr en process med mÄnga reflektioner. Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska kvinnor som genomgÄtt graviditet och förlossning, antingen som biologisk förÀlder eller som medförÀlder, upplevt bemötandet frÄn barnmorskor.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors alkoholkonsumtion före och under graviditeten samt undersöka prevalensen, informationen som gravida kvinnor fÄr av vÄrdpersonalen och problemhanteringen pÄ mödravÄrden. Metoden var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar frÄn Ären 1997-2008. Resultatet visade att prevalensen av alkoholkonsumtion nÄdde siffror över 50 % före respektive 20 % under graviditeten. I studierna observerades hög konsumtion under bÄde perikonceptional perioden och första trimestern. Speciellt vanligt var det med berusningsdrickande tidigt i graviditeten.

Bakgrund: Under Är 2006 genomfördes det 36 045 aborter i Sverige. Var fjÀrde kÀnd graviditet avslutas med en abort. Statistiskt sett innebÀr det att varannan svensk kvinna genomfor en abort under sin livstid. I januari 2008 kommer en Àndring i Sveriges abortlag att trÀda i kraft, vilket innebÀr att utlÀndska kvinnor fÄr tillÄtelse att komma till Sverige för att genomgÄ en abort. SamhÀllet betraktar fortfarande abort som tabubelagt och som en nödlösning bland riskgrupper.

Syftet med studien Ă€r att undersöka vad som pĂ„verkar vĂ„ldtagna kvinnor till att söka stöd alternativt inte söka stöd, samt att fĂ„ en förstĂ„else för hur stödet kan förbĂ€ttras.Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsmetod och intervjuat personal frĂ„n olika organisationer som arbetar med stöd för vĂ„ldtagna kvinnor. Vi utförde fem intervjuer och anvĂ€nde oss sedan av kodning för att analysera materialet.Det framkommer i intervjuerna att det antas finnas ett stort antal vĂ„ldtagna kvinnor som inte söker stöd, detta pĂ„ grund av att de kĂ€nner skuld och skam inför det de utsatts för. Även samhĂ€llets attityder kring vĂ„ldtĂ€kt tas upp som en av orsakerna till att mĂ„nga vĂ„ldtagna kvinnor inte söker stöd. Om hĂ€ndelsen blir kĂ€nd kan kvinnorna pĂ„verkas pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att hon ses som en avvikare och kan hamna utanför, vilket gör det svĂ„rt för de vĂ„ldtĂ€ktsdrabbade att vĂ„ga prata det de varit med om. Trots detta söker en del vĂ„ldtagna kvinnor stöd, ofta Ă€r det de, som flera Ă„r efter att vĂ„ldtĂ€kten Ă€gt rum, kĂ€nner att de nĂ„tt botten.

Denna intervjustudie har undersökt hur blivande adoptivförÀldrar i slutet av adoptions-processen konstruerar sitt förÀldraskap inför att hÀmta och knyta an till sitt barn. Studien har delvis genomförts med tolkande fenomenologisk analys med en analysprocess i sex steg. Genom fem semistrukturerade djupintervjuer med Ätta deltagare framkom att det Àr möjligt att jÀmföra en biologisk graviditet och en adoptionsprocess vad det gÀller kon-struktion av förÀldraskap och anknytning till sitt vÀntade barn. Studien vittnar om att adoptanter Àr vÀl förberedda för sitt kommande förÀldraskap. Deltagarna uppger att vÀn-tan i adoptionsprocessen Àr svÄr samt att mentaliseringsprocessen kring barnet varierar beroende pÄ var i processen de befinner sig.