Sökresultat:
1829 Uppsatser om Skriva för webben - Sida 36 av 122
Sånit lea du??e sånit / Ord Àr bara ord: mötet mellan samisk och svensk identitet i lÄtskrivande
Att leva med flera kulturella identiteter kan vara en rikedom för en mÀnniska men kan ocksÄ skapa en inre konflikt nÀr det inte genomsyrar alla delar i dennes liv. Syftet med detta arbete Àr att studera sÀtt att skriva lÄtar och sjunga i mötet mellan min amerikanska musikidentitet och min samisk/svenska kulturtillhörighet. Jag vill undersöka vad som hÀnder om jag i mitt musikskapande försöker anvÀnda mig av mina identiteter, eller rÀttare sagt, hela min identitet pÄ olika sÀtt. Projektet bestÄr av lÄtskrivande som resulterat i sju lÄtar vilka i samarbete med en producent arrangerats, gjorts demoinspelningar pÄ och slutligen spelats live vid en konsert. Under processens gÄng har jag analyserat huruvida och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt det hörs att jag försökt att ta med hela identiteten i lÄtskrivandet och arrangemangen.
EU-bidrag - Ansökningsprocessen
Mitt examensarbete har frÀmst bestÄtt av inhÀmtande av kunskap om EU-bidrag. Om möjligheter / förutsÀttningar för att söka bidrag för ett internationellt samarbete, med tvÄ skolor, i tvÄ olika Europeiska lÀnder. Det viktigaste Àr att göra de olika momenten i rÀtt ordning. Till min hjÀlp har jag haft kommunens internationella sekreterare, Karin Wessman, som kan det hÀr pÄ sina fem fingrar. Samtidigt som jag inhÀmtat informationen, har jag jobbat med att vÄr skola ska starta upp ett internationellt samarbete med andra europeiska skolor.
AnvÀndningen av samtal i historieundervisningen
Vi har valt att skriva om lÀrares syn pÄ samtal i klassrummet, och hur samtalet kan anvÀndas som en metod i undervisningen. Vi tar Àven upp varför lÀrarna anvÀnder sig av samtal eller varför de inte gör det. Genom vÄra intervjuer försöker vi tolka vilken kunskapssyn de olika lÀrarna har och varför de vÀljer att bedriva sin undervisning sÄ som de gör. Vi har tagit del av olika teorier kring samtalsmetodik och anvÀnder oss av dem nÀr vi analyserar resultaten vi fÄtt fram genom vÄra intervjuer. Det vi kan se Àr att lÀrarna vi har intervjuat har en varierande syn pÄ samtal vilket pÄverkas av faktorer som tid, gruppsammansÀttningar och kunskapssyn.
Responsiv hantering av bilder : Vad Àr en bÀsta lösning för responsiv hantering av bilder pÄ olika enheter?
Med responsiv webbdesign skapas en design som sedan dynamiskt anpassar sig till olika enheters skÀrmbredder, utan att specifika designer mÄste skapas för att fÄ en anpassad layout till varje specifik enhet. De senaste Ären har anvÀndandet av mobila enheter för surf pÄ webben ökat och kraven som stÀlls pÄ det mobila surfandet ökar med detta. Ett problem som uppstÄr med mobila enheter Àr att de trots sina smÄ skÀrmar, anvÀnder samma högupplösta bilder som skapats för större skÀrmar. Detta medför att, trots omskalning av bilder för att responsivt anpassa bilden till enheten, sÄ laddas en onödigt stor bild ned till enheten. Detta kan exempelvis p.g.a.
Efter almsjukan : förslag till ersÀttare för Ulmus glabra, Ulmus glabra 'Camperdownii' samt Ulmus minor 'Hoersholmiensis'
Jag valde att skriva om ersÀttare för alm dÄ jag sett almar av olika slag dö bort och försvinna i stÀder, parker och andra platser med ett snabbt förlopp pÄ grund av almsjukan. Under sommaren 2008 nÀr jag arbetade med att inventera alm och almsjuka pÄ Gotland vÀcktes frÄgan om vilket trÀd som skulle kunna ersÀtta almen..
Biblioteken och 2.0. En idéanalys av synen pÄ den sociala webben i nÄgra skandinaviska bibliotekstidningar.
In this thesis we have examined opinions of the social web in Scandinavian Library journals. Our interest lies in aspects about the social web, and above all about Library 2.0. The central question is how this new technology, a growing digitalization, and a social web that focuses on interactivity and participation affects opinions about libraries. We have investigated opinions about Library 2.0, with respect to three different dimensions: The role of the library in society, power/hierarchy and knowledge. The method used in this thesis is idea analysis using these dimensions as analytical instrument.
Den som vill, kan : Dansk-svensk sprÄkkontakt ? i verkligheten och pÄ webben
SammandragUppsatsen behandlar dansk-svensk sprĂ„kkontakt i Ăresundsregionen, bland annat pĂ„ internet. Arbetet har ett tudelat syfte och huvudfrĂ„gorna har varit följande: Vilken bild fĂ„r man av dansk-svensk sprĂ„kkontakt genom Ăresundsanknutna webbplatser? Vilken bild fĂ„r man av dansk-svensk sprĂ„kkontakt genom transnationella nĂ€tverkssamarbeten i Ăresundsregionen?I ett första skede har nitton dansk-svenska webbplatser studerats och de har fördelats pĂ„ tre kategorier: Intresseorganisationer, Utbildningsanordnare samt Information och marknadsföring.KartlĂ€ggningen visar att intresseorganisationer i hög utstrĂ€ckning anvĂ€nder sig av grannsprĂ„k medan utbildningsanordnarna oftare har engelska som sprĂ„k pĂ„ webbplatsen. I kategorin Information och marknadsföring tycks sprĂ„kvalet vara mĂ„lgruppsanpassat d.v.s. svenska anvĂ€nds till svenskar och danska till danskar.Den andra delstudien Ă€r en nĂ€rstudie av ett dansk-svenskt scenkonstprojekt.
Goodwill under finanskris : -  En studie kring hur revisorer, redovisningsexperter och bolag noterade pÄ large cap uppfattar att goodwill behandlas under en finansiell kris
Bakgrund: Under hösten 2008 drabbades hela vÀrlden av en finanskris som hade sin grund pÄ den amerikanska bostadsmarknaden. NÄgra Är tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvÀrv som benÀmns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istÀllet för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit vÀldigt omfattande Àr det mÄnga företag som har blivit lidande till följd av sÀmre resultat och bristande försÀljning. Vi anser att det Àr intressant att undersöka huruvida företag som Àr under en lÄgkonjunktur vÀljer att redovisa sin goodwill eftersom det pÄverkar ett företags anseende utÄt.
Genusperspektiv pÄ sportkrönikan : En nÀrstudie av tre sportjournalisters skrivande
Syftet med denna uppsats Àr att analysera sportkrönikan ur ett genusperspektiv för att pÄ sÄ sÀtt dels belysa de skrivstrategier som sportjournalister anvÀnder för att skriva krönikor och andra texter, dels uppmÀrksamma och belysa de strukturer och traditioner inom genren och i samhÀllet som styr journalisternas arbete.För att göra detta har tre sportkrönikörer intervjuats, en kvantitativ undersökning av sammanlagt 114 av deras texter har utförts, och totalt sex texter (tvÄ av varje journalist) har djupanalyserats utifrÄn en modell för kritisk diskursanalys.Resultaten visar bland annat att den manliga traditionen dominerar genren och att krönikörernas uttalade ambitioner inte alltid syns i deras texter..
En manuell utvÀrdering av extraktionssammanfattade texter.
Att göra sammanfattningar med hjÀlp av datorer istÀllet för att manuellt skriva dem Àr nÄgot sommÄnga försöker komma pÄ en bra lösning för. Hur man ska utvÀrdera om de sammanfattningar somproduceras Àr bra Àr dock ingen sjÀlvklarhet och flera olika lösningar har föreslagits. I denna studieanvÀnds det svenska högskoleprovet som grund för att undersöka hur stor skillnad det Àr mellanoriginaltexterna och deras motsvarande extraktionsbaserade sammanfattningar. I studien visas attdet gÄr nÀstan dubbelt sÄ snabbt att lÀsa en trettioprocentig extraktionsbaserad sammanfattningjÀmfört med dess original. Skillnaden i antal rÀtt svar mellan sammanfattningarna ochoriginaltexterna blev cirka 10 procent sÀmre för sammanfattningarna Àn originaltexterna.Sammanfattningarna skattades ocksÄ som sÀmre i de subjektiva skattningar försöksdeltagarna fick göra för varje text..
SprÄk- och kunskapsfrÀmjande arbetssÀtt
En förutsÀttning att lyckas i skolan Àr att behÀrska undervisningssprÄket vilket Àven Àr en av faktorerna som pÄverkar andrasprÄkselevers framgÄng i skolan. Det kan framkomma att en andrasprÄkselev behÀrskar undervisningssprÄket i samband med samtal med sina kamrater men nÀr eleven vÀl sÀtter sig med en text med obekanta ord sÄ vet eleven inte hur den ska gÄ tillvÀga för att ta sig igenom texten. UtifrÄn problematiken kring andrasprÄkselevers sprÄkutveckling valde jag att undersöka vilka arbetssÀtt som frÀmjar andrasprÄkselevers sprÄkutveckling. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur verksamma klasslÀrare gÄr tillvÀga för att frÀmja andrasprÄkselevers sprÄkutveckling och vilka arbetssÀtt de föredrar. För att nÄ syftet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer för att se hur tvÄ verksamma klasslÀrare arbetar.
Samarbete i grupp: ett inlÀrningstillfÀlle i matematik
Med vÄrt examensarbete ville vi skapa ett inlÀrningstillfÀlle i matematik. Under vÄr slutpraktik undersökte vi tvÄ matematikgrupper i Ärskurs Ätta. Vi delade in eleverna i slumpmÀssiga grupper och med hjÀlp av observationsschema undersökte vi hur de utvecklade sitt samarbete. Vid tre olika undersökningstillfÀllen fick de arbeta med olika uppgifter i grupp. Eleverna har Àven fÄtt skriva utvÀrderinagr i grupp och enskilt i form av utvÀrderingsformulÀr och enkÀter.
Portare folium : En rapport om utvecklandet av en webbaserad portfolio.
En portfolio tas vanligen fram för att visa pÄ vilka kunskaper man förfogar över. I vissa fall handlar det om att visa upp grafiska verk, i andra fall handlar det om att visa tekniska kunskaper. Ibland handlar det dock istÀllet om att slÄ ihop dessa bÄda. Det Àr frÀmst i möjligheten att kombinera presentationen med tekniska och grafiska kunskaper en webbportfolio skiljer sig frÄn en traditionell portfolio. MÄlet med det hÀr examensarbetet inom IT, medier och design har varit att ta fram en webbportfolio som Àr tillgÀnglighetsanpassad för olika typer av mÀnniskor, dÄ det oavsett mÄlgrupp kan förekomma personer med funktionsnedsÀttning.
?Mamma skrivde till mig sen bara skrivde jag efter?
Denna studie har som syfte att se var och i vilka sammanhang, barn i förskoleÄldern menar att de lÀr sig lÀsa och skriva. I denna studie behandlar vi sju barns berÀttelser om vem som spelar störst roll för deras lÀs- och skrivutveckling, hur de lÀr sig skriva samt var och i vilka sammanhang de lÀr sig. Kvalitativ metod, med intervjuer av sju barn ligger till grund för resultat- och analysarbetet, som i denna studie frÀmst visade pÄ att de deltagande barnen lÀr sig i mötet med sina viktiga andra för att utvecklas till lÀsande och skrivande individer. Det Àr ocksÄ viktigt att poÀngtera att barns lÀrande inte startar vid en viss Älder, utan sker kontinuerligt och lÀs- och skrivutvecklingen börjar i nÀstan alla fall redan i förskoleÄldern (Fast 2011, s. 38f).
Informationssökning i söktjÀnster pÄ webben : FrÄn osÀkerhet till klarhet med en anvÀndarmanual?
Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.