Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur smÄbarnspappor födda pÄ 1970-talet upplever och hanterar "det nya faderskapet". För att undersöka detta har sex kvalitativa intervjuer med smÄbarnspappor genomförts. De forskningsfrÄgor som studien avser att besvara Àr följande: Att kombinera familj- och arbetsliv, hur upplevs det av papporna? Vilka uppfattningar och erfarenheter har papporna om pappaledighet? Hur upplever papporna samhÀllets och omgivningens normativa förvÀntningar och vilken betydelse lÀggs pÄ sociala relationer med avseende pÄ rÄd och stöd? Vilken typ av pappa Àr 70- talisten och vilka vÀrderingar har han om faderskapet? Teorier om modernitet, maskulinitet och faderskap samt Àven i viss mÄn tidigare forskning har anvÀnts för att analysera svarsmönstren. Resultatet och analysen av studien visade att den moderna pappamodellen Àr klart mer framtrÀdande Àn den traditionella.

MÄnga företag uttalar att personalen Àr dess viktigaste resurs. För att stimulera denna resurs krÀvs det ett lÄngsiktigt friskvÄrdsarbete. Medarbetare som mÄr bra presterar bÀttre vilket leder till att Àven företaget mÄr bÀttre. En ökad hÀlsa hos medarbetarna ökar deras produktivitet och bidrar till att företag blir mer lönsamma. Kunskapsintensiva företags medarbetare Àr vÀldigt medvetna om vad de vill ha frÄn sin arbetsgivare och det Àr viktigt för arbetsgivarna att erbjuda de friskvÄrdsaktiviteter som efterfrÄgas av medarbetarna för att i fortsÀttningen anses vara en attraktiv arbetsgivare.

Denna studie handlar om hur arbetssökande akademiker upplever att det Àr att ta sig in pÄ arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen..

MÄlet för handikappolitiken i Sverige Àr att alla mÀnniskor med funktionshinder i alla Äldrar ska ha samma möjligheter som icke funktionshindrade mÀnniskor att vara helt delaktiga i samhÀllslivet, vilket Àven omfattar arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att studera övergÄngen mellan gymnasiesÀrskola och arbetsliv. Ambitionen Àr Àven att lyfta fram hur elever inom sÀrskolan ser pÄ sin framtida arbetssituation samt belysa vilka hinder och möjligheter som finns för sÀrskoleelever att fÄ ett arbete. Kvalitativa intervjuer har gjorts med gymnasiesÀrskoleelever, lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare, rektor, Arbetsförmedling, kommunens arbetsanpassare som arbetar inom Handikappomsorgen samt arbetsgivare. Resultatet av dessa intervjuer visar bland annat att flertalet av eleverna önskar ett ?vanligt? jobb, möjligtvis med en handledare som stöd.

I dagens informationssamhÀlle rÄder ett samhÀlleligt krav pÄ att samtliga individer förstÄr och kan uttrycka sig i skrift. Detta krav leder till att funktionshindret dyslexi och dess problematik blir allt mer tydligt. Trots detta vÀljer allt fler med en dyslexidiagnos att studera vidare pÄ universitetsnivÄ. Detta examens arbete har till syfte att undersöka hur studenter med dyslexidiagnos upplever sin dyslexi idag samt vilken pÄverkan dyslexin har pÄ framtiden, inför kommande yrkesliv, samt hur dessa personer ser pÄ framtiden i sin helhet. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr 11 studenter med dyslexidiagnos deltog i semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnors förÀldraskap pÄverkar deras sociala liv och deras instÀllning till arbetslivet. Vi vill svara pÄ hur förÀldraskapet har pÄverkat kvinnornas instÀllning till arbetslivet, hur socialt stöd och interaktion med andra mÀnniskor pÄverkar mammornas instÀllning till arbetslivet och möjlighet till karriÀr samt hur kvinnornas privatliv och fritid har förÀndrats av förÀldraskapet. Vi studerar kvinnornas subjektiva Äsikter och egna upplevelser genom en kvalitativ metod baserad pÄ intervjuer med 13 kvinnor med barn i Äldern 25?40 Är.UtifrÄn resultatet kunde vi dela in kvinnorna i tre grupper: karriÀrinriktade kvinnor, arbetsinriktade kvinnor och svagt arbetsinriktade kvinnor. Vi ser genomgÄende att instÀllningen till arbete har förÀndrats av att bli förÀlder.

Studiens syfte Àr att fÄ en uppfattning om hur individer som lider av fibromyalgi upplever ÄtergÄngen till arbetslivet efter en tids sjukskrivning och hur de resonerar runt sin sjukdom och arbetet. Vidare studeras den fibromyalgisjukes upplevelse av bemötandet frÄn arbetsgivare och arbetskamrater. Den empiriska delen baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer som berör fibromyalgisjukas arbetsliv, vardag och bemötande frÄn olika samhÀllsinstitutioner. I den teoretiska referensramen behandlas Baumans och Sennetts teorier om arbetets, individens och vÀlfÀrdsstatens villkor i det moderna samhÀllet ur ett makroteoretiskt perspektiv. PÄ mikroteoretisk nivÄ behandlas Goffmans stigmateori och Hochschilds teori om emotionshantering.

Syftet med studien var att undersöka vilka attityder, sistaÄrselever vid gymnasieskolorna i MalmfÀlten, har till arbete, sitt framtida arbetsliv och till LKAB som arbetsgivare. För att uppnÄ syftet har en enkÀtundersökning genomförts av samtliga sistaÄrselever pÄ gymnasieskolorna i MalmfÀlten med följande frÄgestÀllningar: Vad har gymnasieelever för attityder till arbete? Vilka faktorer anser de Àr viktiga i ett framtida arbete? Hur stÀller de sig till arbete inom LKAB? Hur motsvarar LKAB som arbetsgivare deras attityder och förvÀntningar? Denna uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av LKAB och kan dÀrför utgöra ett underlag för LKAB: s fortsatta arbete med kompetensförsörjning. Den teoretiska referensramen omfattas av teorier om attityder, vÀrderingar, socialisation, identitet samt kön och arbete. Resultatet visar att killar vill arbeta nÀr de gÄtt ut gymnasiet medan tjejerna helst vill studera vidare.

Stress i arbetslivet anses vara den frÀmsta orsaken till utbrÀndhet/utmattningssyndrom, men det finns forskare som menar att det Àr vÀrt att Àven studera individfaktorer i detta sammanhang. Syftet med denna studie var att fokusera pÄ ohÀlsa bland medberoende individer genom att undersöka om dessa var mer utbrÀnda/utmattade Àn icke medberoende. I undersökningen deltog 92 personer. 45 studenter ingick i en kontrollgrupp och 47 medlemmar i sjÀlvhjÀlpsrörelsen Alanon ingick i experimentgruppen.Deltagarna besvarade en enkÀt, bestÄende av tvÄ sjÀlvskattningsformulÀr; Karolinskas utbrÀndhetsformulÀr samt ?the Holyoake Co-Dependency Index?.

Genom kontakt med studie och yrkesvÀgledare inom gymnasiesÀrskolan blev vi uppmÀrksammade pÄ att de uppfattade arbetsmarknaden för gymnasiesÀrskolans elever som problematisk. Detta ledde till att vi ville undersöka hur andra aktörer i nÀtverket kring eleverna uppfattade utslussningen av eleverna till arbetslivet. Syftet med studien var att undersöka nÀtverkets resurser kring utslussning av gymnasiesÀrskolans elever till/i arbetslivet. Vidare syftade studien till att undersöka hur nÀtverket kan bidra till ökad integration mellan elev/elever och arbetsmarknaden. Genom detta ville vi framhÀva elevernas möjligheter till ett aktivt arbetsliv. Resultatet torde kunna anvÀndas som ett underlag i utvecklandet av samarbetet mellan involverade aktörer. UtifrÄn 5 kvalitativa intervjuer kunde respektive aktörrepresentanterna uppfattning utskiljas och ett resultat formades.

I denna socialpsykologiska uppsats har vi undersökt svenska ledares upplevelse kring balansen mellan arbetsliv och privatliv. Ämnet Ă€r av relevans att studera dĂ„ dagens förĂ€nderliga arbetsvillkor stĂ€ller höga krav pĂ„ de anstĂ€lldas anpassningsbarhet. Behovet av anpassning medför en alltmer komplex tillvaro i hanteringen av en tillfredstĂ€llande grĂ€nsdragning mellan dessa domĂ€ner. VĂ„rt syfte med studien var att förmedla en förklaring och helhetsbild som pĂ„visar vad som Ă€r mest angelĂ€get för ledarna i hanteringen av denna grĂ€nsdragningsprocess. Vi har genomfört en kvalitativ studie, och utifrĂ„n syftet och frĂ„gestĂ€llningarna har vi anvĂ€nt Grundad teori som metodval.

Uppsatsen syfte Ă€r att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig pĂ„ höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjĂ€lp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vĂ€gen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna anvĂ€nder sig av för att klara av pĂ„frestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrĂ„n Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys kĂ€nsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög kĂ€nsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med lĂ„g stressnivĂ„ och positiv stresshantering.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur kvinnlighet och manlighet i ett relationellt förhÄllande framstÀlldes i reklamannonser i damtidskriften Idun under Är 1940 och Är 1950. Med genusbegreppet som utgÄngspunkt genomför jag en bildanalys med inslag av textanalys dÀr jag anvÀnder mig av ett semiologiskt perspektiv. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det gÄr att finna mellan de tvÄ studerade Ärtalen samt diskuterar i vilken grad samhÀllsutvecklingen och tidsandan, sÄsom de Àr Ätergivna i senare Ärs undersökningar och studier, reflekteras i det aktuella kÀllmaterialet. Min undersökning visar att kvinnlighet i hög grad kopplas till stereotypen husmodern medan manlighet i huvudsak kopplas till arbetsliv, samt under Är 1940 till begrepp som Àr förbundna med en krigs- och nationsretorik. BÄde manlighet och kvinnlighet, om Àn kvinnlighet i högre grad, förbinds med utseendemÀssiga karaktÀrsdrag dÀr ungdom, skönhet och ett vÀlvÄrdat yttre Àr betonat.

HUR UPPLEVER ASTMA PATIENTER SITT VARDAGSLIV? EN LITTERATURSTUDIE SAKHI FAZILA Sakhi, F. Hur upplever astmapatienter sitt vardagsliv? En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng.

1994 fattade riksdagen beslut om att reformera det svenska pensionssystemet. Det nya systemet baseras pÄ individens totala livsarbetstid och egna engagemang i sitt sparande, och Àr konstruerat för att vara sjÀlvreglerande och sjÀlvfinansierande. Som en konsekvens av systemets konstruktion, delvis pÄ grund av felaktiga grundantaganden vid pensionssystemets utformning, kan medborgarna ocksÄ komma att behöva ett lÀngre arbetsliv Àn nu för att nÄ samma pensionsnivÄer som tidigare generationer.Min frÄgestÀllning i uppsatsen Àr:Vilka beskrivningar och förestÀllningar om pensioner och pensionssystemet kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet?Metodiskt grundar sig min analys i ett perspektiv inspirerat av klassisk retorik och Hallidays funktionella grammatik. NÀr jag studerat artikelmaterialet utkristalliserar sig ett antal gemensamma teman.