Mitt primÀra syfte Àr att fÄ veta vad som hÀnt med studenterna som studerat sociologi i Kristianstad. Mina teoretiska utgÄngspunkter Àr att förklara vad kunskap i sociologi innebÀr. MÄlet med studien Àr att ta reda pÄ om studenterna fÄtt arbete inom omrÄdet, efter avslutade studier i sociologi. Empiriska utgÄngspunkten Àr att försöka belysa problemet utifrÄn dagens arbetsmarknad och Högskola. Först gjordes en litteraturgenomgÄng, dÀr söktes information angÄende sociologernas Äsikter betrÀffande sociologin i samhÀllet.

SyfteDen hĂ€r studien syftar till att undersöka faktorer som pĂ„verkar ungdomars övergĂ„ng frĂ„n skola till arbetsliv. Samt undersöker studien faktorer för ungdomar som har svĂ„rt att hitta sitt vĂ€gval eller sitt yrkesmĂ„l. Förutom detta syftar studien till ungdomars synpunkter pĂ„ studie- och yrkesvĂ€gledning i samhĂ€llet, nĂ€mligen i gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen. Även undersöker studien ungdomars behov som har svĂ„rt att hitta sitt vĂ€gval eller sitt yrkesmĂ„l. TeoriI studien redovisas faktorer som möjligtvis influerar övergĂ„ngen frĂ„n skola till arbetsliv utifrĂ„n fyra olika aspekter: arbetsmarknaden, den sociologiska aspekten, den socialpsykologiska aspekten och vĂ€rdering av arbete.

Studien fÀster vikt pÄ hur det moderna arbetslivet skiljer sig ifrÄn tidigare former av arbetsliv. Skillnaden ligger i att det moderna arbetslivet innebÀr stÀndiga förÀndringar gÀllande yrkesroller och organisation medan tidigare form av arbetsliv snarare kunde beskrivas som statiskt. Denna uppsats studerar hur flexibilitet pÄverkar tvÄ organisationer och deras anstÀllda. Studien har fokuserats pÄ hur anstÀllda inom respektive organisation uppfattar sin yrkesroll inom sin organisation. Vid en given yrkesroll skapar detta förvÀntningar pÄ den anstÀllde ifrÄn kollegor och arbetsgivare.

Bakgrund:LÄngtidssjukskrivning pÄ grund av stressrelaterad ohÀlsa har under senaste Ären ökat i Sverige. Det medför oftast ett stort lidande för den enskilde och ger Àven ökade kostnader för samhÀllet. Hur rehabiliteringen genomförs Àr av vikt för att kunna hjÀlpa personerna som Àr lÄngtidssjukskrivna tillbaka till familjeliv och arbetsliv. DÀrför Àr det viktigt att fÄ ta del av de sjukskrivnas egna erfarenheter av rehabiliteringen. Syftet: Var att undersöka hur personer som Àr lÄngtidssjukskrivna > 3 mÄnader pÄ grund av lÄngvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlÀttat för ÄtergÄng till familjeliv och arbetsliv.

Mitt primÀra syfte Àr att fÄ veta vad som hÀnt med studenterna som studerat sociologi i Kristianstad. Mina teoretiska utgÄngspunkter Àr att förklara vad kunskap i sociologi innebÀr. MÄlet med studien Àr att ta reda pÄ om studenterna fÄtt arbete inom omrÄdet, efter avslutade studier i sociologi. Empiriska utgÄngspunkten Àr att försöka belysa problemet utifrÄn dagens arbetsmarknad och Högskola. Först gjordes en litteraturgenomgÄng, dÀr söktes information angÄende sociologernas Äsikter betrÀffande sociologin i samhÀllet.

Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser pÄ fenomen som feminism, kvinnligt/manligt och jÀmstÀlldhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna Àr alla sammanboende, har barn och Àr mellan 30-40 Är gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. VÄr teoribildning utgÄr bland annat frÄn Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sÄdana.

Studiens syfte har varit att fÄ insikt och kunskap om kvinnor med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och vilka upplevelser och erfarenheter dessa kvinnor bÀr med sig av arbetslivet, samt deras olika strategier i arbetssituationer. För att fÄ ett ytterligare perspektiv pÄ de berörda kvinnornas situation pÄ arbetsmarknaden, har syftet med studien Àven varit att undersöka hur en rehabiliteringsaktör ser pÄ kvinnornas situation samt vilka stödinsatser som finns för den berörda gruppen. Som blivande Studie- och yrkesvÀgledare bedömer vi studiens Àmne som viktigt, dÄ vi anser att dessa kvinnor ska fÄ det stöd de kan tÀnkas behöva pÄ arbetsmarknaden. Vi menar ocksÄ att det Àr en viktig samhÀllsekonomisk frÄga. Eftersom kvinnor med ADHD Àr en grupp som hittills inte fÄtt samma utrymme i forskningen som mÀn med ADHD Àr detta Àmne i hög grad aktuellt och relevant.

Stora delar av dagens arbetsliv utgörs av flexibla arbeten, sÀrskilt inom tjÀnstemannasektorn,vilket innebÀr att medarbetaren sjÀlv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete vad gÀller nÀr,var och hur arbetet ska utföras. UtifrÄn detta syftar vÄr uppsats till att studera hur medarbetareinom HR-branschen upplever villkoren i dagens grÀnslösa arbetsliv och hur medarbetarnahanterar dessa villkor i sitt dagliga arbete. Med en fenomenografisk utgÄngspunkt fokuserasundersökningen till individers uppfattning och vi har ett förstÄelseinriktat angreppssÀtt i studien.Vidare Àr studien kvalitativ och empirin hÀmtas frÄn kvalitativa intervjuer med Ätta medarbetareinom HR-branschen. Resultatet visar att det nya arbetslivet stÀller krav pÄ medarbetarna attsjÀlva organisera arbetet, identifiera sina arbetsuppgifter samt initiera samarbeten med sÄvÀlkunder som kollegor för att utföra arbetet. Medarbetaren förvÀntas Àven vara flexibel och kunnaarbeta mer efter företagets behov sÄvÀl som stÀndigt utvecklas och anpassa sig till förÀndringarav arbetssÀtt.

Den hÀr kvalitativa intervjustudien syftar till att undersöka svenska yrkesverksamma tjÀnstemÀns erfarenheter av att balansera arbete och fritid i relation till ny teknik. Den nya tekniken i form av bÀrbara datorer och smarta telefoner med mera har inneburit att förutsÀttningarna för den arbetande befolkningen att hantera grÀnser mellan de tvÄ sfÀrerna arbete och fritid kan ha förvanskat, med ökade risker för konflikt som följd. Hur förhÄller sig yrkesverksamma tjÀnstemÀn, som Àr en yrkesgrupp som till stor del anvÀnder sig av ny teknik, till ett allt mer grÀnslöst arbetsliv? Resultaten visar att tjÀnstemÀn frÄn tre olika sektorer i en mellansvensk kontext anpassar sitt anvÀndande av den nya tekniken utifrÄn tre olika kategorier i syfte att balansera arbetslivet och privatlivet. TjÀnstemÀnnen anpassar sitt anvÀndande utifrÄn sin yrkesmÀssiga rutin och genom sjÀlvinsikt.

Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur organisationer kan arbeta för att tillgodose förutsÀttningar att det grÀnslösa arbetslivet pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt ska fungera för att reducera pÄverkan pÄ anstÀlldas hÀlsa. Den syftar Àven till att undersöka hur organisationer kan skapa en hÄllbar grund för anstÀllda att kunna prestera pÄ arbetet nÀr man jobbar under grÀnslösa förhÄllanden                       Metod:                            En tvÀrsnittsstudie som behandlar fenomenet tillgÀnglighet och grÀnslöst arbetsliv med en induktiv ansats. Datainsamlingen har skett kvalitativt genom ostrukturerade intervjuer.                                              Slutsats:                          Studien har visat att de negativa aspekter som kopplas till det grÀnslösa arbetslivet i hög grad kan hanteras genom organisationella insatser. Organisationer kan medvetandegöra problematiken till sina anstÀllda genom t.ex kurser inom stresshantering eller prioritering.

Studien avser att undersöka arbetsrelaterad stress och dess betydelse för relationer i privatlivet. Vidare undersöker studien betydelsen av arbetsrelaterad stress för den egna identiteten. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med Ätta deltagare vid ett mindre företag. Intervjuerna byggdes pÄ fyra större teman: synen pÄ den egna identiteten, förÀndring av identiteten, relationer och grÀnsen mellan arbetsliv och privatliv.Resultatet visar att arbetsrelaterad stress och arbetsbörda har en betydande innebörd för relationer i privatlivet samt den egna identiteten. Genom att ta tid frÄn privatlivet för att istÀllet spendera denna pÄ arbetsrelaterade uppgifter minskar möjligheten till vÄrdande av sociala band.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka hur omvÄrdarens yrkesuppdrag belyses i dels styrdokument och dels i texter av forskare. Avsikten var ocksÄ att genom en jÀmförelse av dessa texter studera om de krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ omvÄrdaren stÀmmer överens mellan skola och arbetsliv. Vad omvÄrdaren ska lÀra, hur och varför Àr ytterligare aspekter som behandlats. Studien bygger pÄ en dokumentanalys av Ätta avhandlingar, tvÄ artiklar, en rapport och tvÄ styrdokument. Vid analysen av texterna har en framarbetad analysmodell anvÀnts som verktyg för att utröna vad omvÄrdaren enligt dessa texter ska kunna för yrket ifrÄga.

Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck nÀr det gÀller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsomrÄden ligger i grÀnssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjÀnsten. TvÄ hemtjÀnstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förstÄelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende pÄ de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. FrÄgestÀllningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en kvalitativ metod baserad pÄ intervjuer med hemtjÀnstchefen, tvÄ omrÄdeschefer samt fyra anstÀllda.

ÖvergĂ„ngen mellan gymnasiesĂ€rskolan och arbetslivet Ă€r det undersökningsproblem som fokuseras i denna studie. Syftet Ă€r att studera olika aktörers uppfattningar om samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan, StudievĂ€gledare, Kommunen, Arbetsförmedlingen och FörsĂ€kringskassan har alla del i denna process. Hur samverkar man kring elever som gĂ„r ut gymnasiesĂ€rskolans nationella program för att möjliggöra att de kan nĂ„, fĂ„ och behĂ„lla ett arbete?För att analysera det empiriska materialet har anvĂ€nts Nirjes normaliseringsprincip och Antonssons studie om stödets betydelse i allmĂ€nhet och metoden supported employment i synnerhet.Jag har valt en fenomenografisk orienterad studie med mĂ„lsĂ€ttningen att fĂ„ en förstĂ„else för hur skolan och de olika aktörerna tolkar sitt uppdrag ? att förbereda och möjliggöra för eleverna att fĂ„ ett arbete.

Bakgrund: Individualiseringen Àr nÄgot det talas om alltmer i dagens samhÀlle, men som samtidigt Àr vetenskapligt omtvistad, vilket visar pÄ nÄgon typ av paradox. Denna studie tar utgÄngspunkt i individualiseringen som diskurs, och vill undersöka om och hur den pÄverkat framstÀllningar i samhÀllskunskapsböcker. DÀrmed prövas ocksÄ teorin om lÀroboken som ett snabbförÀnderligt medium nÀr det gÀller politiskt laddade frÄgor.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning lÀroboksframstÀllningar pÄverkas av samhÀlleliga diskurser, och att se huruvida individualiseringsdiskursen Àr en sÄdan typ av frÄga som kan pÄverka framstÀllningarna.Metod: Med en kvalitativ textanalys undersöks framstÀllningar av arbetsliv och nÀringsliv i lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasiet. Som analysinstrument anvÀnds dimensionerna individfokus/kollektivfokus samt uttryck för individualism/uttryck för kollektivism. Sammanlagt sex böcker analyseras, tvÄ utgivna ca 1990, tvÄ utgivna ca 2000 och tvÄ utgivna ca 2010.Resultat: Individualiseringsdiskursen har pÄverkat framstÀllningar i lÀroböcker.