FÄ studier har undersökt hur mobila arbetsprocesser kan integreras i verksamheter ur ett verksamhetsorienterat perspektiv, och bland organisationer rÄder brist pÄ förstÄelse för, och lÄngsiktiga strategier inom, företagsintern mobilitet.Denna studie undersöker hur en organisation kan förbereda sig inför förÀndring mot ett mobilare arbetsliv. För att besvara detta utfördes en litteraturstudie och en fallstudie bestÄende av dokumentstudier och intervjuer hos en organisation med sÀrskilt utformad metodik inom omrÄdet.Mognadsgraden kan utifrÄn resultaten anses relativt lÄg, och arbetet behöver lÀgga vikt pÄ skapandet av förstÄelse för mobilitet och dess innebörd, dÀr utmaningarna Äterfinns i hantering av förhÄllningssÀtt, organisationskultur, och ledarskap. Mobilitetsrelaterade behov var av bÄde uppgiftsorienterad och social art, dÀr olika tekniska lösningar föreslogs kunna bevara band mellan individer och organisation. Det finns behov av mer longitudinella studier eftersom de signifikanta förÀndringarna antyddes ske över lÀngre tid. En viktig del av kunskapsutvecklingen inom omrÄdet handlar ocksÄ om att lÀra frÄn andras exempel, dÀr denna studie utgör ett bidrag..

En kvalitativ studie genomfördes med syfte att undersöka personalvetares upplevda yrkesidentitet och dess utveckling med ökande erfarenhet i rollen.Ansatsen Àr interpretativ och materialet samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med personalvetare. Materialet transkriberades för att genom meningskoncentrering och tematisering kunna analyseras.Studien visar att yrkesrollen Àr tydlig men att den i lÄg grad internaliserats av intervjupersonerna. TvÄ spÀnningsomrÄden framtrÀder; den beteendevetenskapliga kunskapen kontra arbetsrÀttens dominans och humanism som vÀrdegrund i relation till förvÀntan att företrÀda arbetsgivarens nyttotÀnkande. Diskrepansen mellan förvÀntningar och verklighet försvÄrar socialisationen in i yrket och krÀver en re-identifikation. Avsaknaden av verifikation frÄn omgivningen visar pÄ att professionen inte Àr institutionaliserad i samhÀllet vilket ytterligare försvÄrar identifieringen med yrket.

Denna studie syftade till att undersöka elitidrottares anknytning till arbete under och efter avslutad idrottskarriÀr - och deras psykiska vÀlbefinnande och anpassning kring avslutet pÄ karriÀren. Studien var avgrÀnsad till sporten bandy och gjord i en svensk smÄstad dÀr bandy Àr den största pÄ orten. Studien gjordes med intervjuer, antingen ansikte mot ansikte eller per telefon. Resultatet visade att samtliga upplevde att de hade haft stor hjÀlp av sin organisation/klubb att hitta jobb, och hade jobbat större delen under sina aktiva idrottskarriÀrer. Samtliga hade heltidsanstÀllningar nÀr intervjuerna gjordes.

Syftet med denna intervjustudie Àr att studera examinerade hÀlsovetarstudenters övergÄng frÄn studier till arbetsliv och deras uppfattningar om kunskap, studier och arbete idag. Vi har intervjuat 17 hÀlsovetare som gick HÀlsovetarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för ett flertal Är sedan. UtifrÄn ett nutida perspektiv undersöker vi hur de har utvecklat sin yrkesroll övertid och vilken betydelse HÀlsovetarutbildningen har haft för deras yrkesroll.I studien framkommer att hÀlsovetarna har en bred syn pÄ kunskap och att det Àr vanligt att de förhÄller sig till flera olika kunskapsinriktningar och pedagogiska teorier samtidigt. Det finns influenser av humanism, naturvetenskaplighet och flertalet pedagogiska inriktningar. HÀlsovetarna ser kunskap som bÄde objektiv faktakunskap och som en subjektiv process om vart annat, beroende pÄ i vilka sammanhang de tas upp.

Syftet med denna studie var att jÀmföra ensamstÄende och gifta/samboende mammors syn pÄ arbetsliv, familjeliv och hushÄll samt konflikterna mellan dessa. En enkÀt lÀmnades till kvinnor pÄ tvÄ förskolor och mailades Àven till en grupp deltagare, varav 64 svarade. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan grupperna; ensamstÄende mammor upplevde större konflikter angÄende de nÀmnda omrÄdena Àn gifta/samboende mammor. Resultatet visade Àven att ju sÀmre upplevd ekonomi, desto större konflikter gÀllande dessa omrÄden. Upplevd ekonomi visade sig vara en viktigare faktor Àn civilstÄndet.

Tidigare forskning belyser vikten av att lÀrare sÀtter en grÀns mellan arbetsliv och privatliv för att orka. Syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur lÀrare upplever denna grÀnsdragning. Den belyser Àven grÀnsdragningen mellan det privata och det offentliga i en lÀrares vardag. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr och den bygger pÄ sex intervjuer av gymnasielÀrare i olika kÀrn- och karaktÀrsÀmnen. HuvudfrÄgorna i undersökningen Àr: Hur upplever lÀrare grÀnsdragningen mellan privatliv och arbetsliv? Hur upplever lÀrare grÀnsdragningen mellan det privata och det offentliga? GÄr det att sÀtta en tydlig grÀns eller upplevs lÀraryrket som en livssituation? PÄverkar grÀnsdragningen lÀrarens arbetssituation pÄ nÄgot vis? Resultatet visar att lÀrare har svÄrt att definiera grÀnsdragningen och att den Àr högst personlig, de ser och hanterar grÀnsdragningen pÄ olika sÀtt.

PÄ senare Är har forskare argumenterat för att dagens arbetsliv kÀnnetecknas av flexibilitet och osÀkerhet, och att individens trygghet dÀrför kommer av att vara anstÀllningsbar. Studier har Àven visat att upplevelsen av anstÀllningsbarhet kan pÄverka anstÀlldas psykiska hÀlsa. FörhÄllandet mellan anstÀllningsbarhet och psykisk hÀlsa har dock aldrig tidigare undersökts bland universitetsstudenter, trots att de rimligtvis ocksÄ pÄverkas av arbetslivets osÀkerhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om upplevelsen av anstÀllningsbarhet kunde predicera psykisk hÀlsa bland universitetsstudenter. TvÄhundra studenter deltog i en enkÀtstudie som genomfördes pÄ Stockholms universitet.

För att pÄ ett bra sÀtt förbereda elever för en övergÄng frÄn skola till arbetsliv ska samhÀllets snabba utveckling och förÀndring ocksÄ speglas inom skolans vÀrld. Merparten av de svenska ungdomarna gÄr idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar lÀnk mellan skola och arbetsliv. APU Àr ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn pÄ utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan pÄverka den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Denna uppsats behandlar arbetsmotivation och vÀlbefinnande i arbetslivet ur ett arbetstagarperspektiv. Idag rÄder ett arbetsliv som bland annat prÀglas av hög flexibilitet, osÀkra anstÀllningar och stÀndigt förÀndrade villkor. Forskning visar negativa följder av dessa villkor som stress, sÀmre mental hÀlsa och lÀgre arbetstillfredsstÀllelse. Samtidigt visar forskning att vikten av individers psykologiska anknytning till sitt arbete Àr hög i dagens informationssamhÀlle. Studiens syfte Àr att utveckla kunskap och förstÄelse om arbetsmotivation och vÀlbefinnande i arbetslivet.

FörÀndringar i arbetslivet, som pÄverkar individers drivkrafter kring arbetsmotivation, gör det relevant att undersöka hur mÀtvariabler kan anpassas till ett modernt arbetsliv. Med utgÄngspunkt i Herzbergs tvÄfaktorteori, var syftet att kvantitativt pröva variablerna karriÀrsutveckling och kvalitet i produkt eller service, kopplat till arbetsmotivation. Studiens enkÀt reducerades till 10 items efter utförd faktoranalys, och ytterligare analyser fokuserade pÄ de högsta laddningarna. För karriÀrsdimensionen (alpha 0,90) var det karriÀr som viktig del i yrkesval, möjligheter till karriÀrsutveckling och viljan att stanna i organisationer med möjlighet till avancemang, vilket antyder att den moderne arbetstagaren vÀljer yrke eller arbetsplats efter karriÀrsförutsÀttningar. Kvalitet i prestationer som bidrag till kvalitet i organisationens resultat och strÀvan efter kvalitetsförbÀttring av organisationens produkt eller service var mest framtrÀdande i kvalitetsdimensionen (alpha 0,55).

Arbetslivet Àr just nu i ett stadium dÀr individualitet, medbestÀmmande och lÀrande i organisationer eftersöks. Men för att detta skall nÄs krÀvs en vÀxelverkan mellan det medvetna och omedvetna. Detta omöjliggörs i och med dagens medvetandecentrering samt det kollektiva omedvetnas makt över individens strÀvan att finna det personligt omedvetna.Syftet med mitt arbete Àr att med en uppsÀttning relevanta begrepp studera det omedvetna i det intersubjektiva och dess inverkan pÄ individens möjlighet till att skapa en vÀxelverkan mellan medvetet och omedvetet i en specifik arbetssituation.Genom ett hermeneutiskt perspektiv utförs studier av det medvetna och omedvetna. En befintlig fallbeskrivning anvÀnds dÀrtill som empiriunderlag för att konkretisera min tolkning och diskussion.Det som i studien synliggörs Àr att ett specifikt fall kan visa pÄ en problematik, vilken kan hÀrledas till omedvetna processer. Dessa processer har ÄskÄdliggjorts genom skapandet av en begreppsapparat.

Syftet med studien var att beskriva hur smÄbarnsförÀldrar upplever sin möjlighet att kombinera heltidsarbete och familjeliv för att fÄ en uppfattning om hur jÀmstÀlldheten ser ut i praktiken i dessa parrelationer. Studien Àr dÀrmed avsedd att jÀmföra mÀnnens och kvinnornas upplevelser av denna kombination och undersöka om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan könens upplevelser. Studien bestÄr av enskilda kvalitativa personintervjuer med tre par. Resultaten analyserades utifrÄn handlingsteori, rollteori och Hirdmans begrepp genussystem och genuskontrakt.Resultatet visar att trots att samtliga i studien arbetar heltid, rÄder en ojÀmstÀlld arbetsfördelning mellan paren i hemmet. Kvinnan förvÀntas i större utstrÀckning att ta hand om familj och hushÄllsarbete Àven om hon arbetar lika mycket som mannen.

Författare: Boine Svensson Titel: Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv? Min undersökning har gÄtt ut pÄ att intervjua f.d. elever pÄ Brinellgymnasiets Industriprogram i NÀssjö samt deras nuvarande arbetsgivare. Mitt mÄl med denna undersökning var att fÄ klarhet i om industriprogrammet ger de bÀsta förutsÀttningar för kommande yrkesliv samt om eleverna, enligt företagarna, Àr anstÀllningsbara direkt efter gymnasial utbildning. Tidigare forskning visar bara pÄ vad företagen krÀver, socialt och tekniskt, och inte pÄ vad industriprogrammet lÀr ut. DÀrför har jag valt att göra denna studie av vad utbildningen ger eleverna samt vad företagarna anser sig behöva för framtiden och nuet. Min undersökningsmetod har varit kvalitativ med öppna frÄgestÀllningar.

I ett samhÀlle dÀr tekniken rusar fram och medarbetare pÄ mÄnga arbetsplatser har möjlighet att stÀndigt vara uppkopplade och arbeta hemifrÄn, undrar vi vad som ligger pÄ företagets ansvar och vad individen ska fÄ sköta sjÀlv? Idag Àr det en sjÀlvklarhet inom IT-branschen att hÀnga med i den tekniska utvecklingen för att överleva ute pÄ marknaden. I och med detta utrustas de anstÀllda med det senaste inom tekniken gÀllande datorer och telefoner vilket bidrar till att de Àr antrÀffbara dygnet runt. Att identifiera sig med sitt arbete förekommer idag och mÀnniskor tar med sig sin arbetsidentitet in i privatlivet. Detta för att mÀnniskor i samhÀllet förknippar individer med deras arbete och det fÄr till följd att de anstÀllda stannar kvar i sin arbetsroll Àven pÄ fritiden och att de alltid representerar sin arbetsplats, bÄde i arbetet och privat. I undersökningen framkom det att alla informanterna har ett privatliv bara att det har olika betydelse för individerna hur privata de vill vara.

Denna uppsats behandlar arbetsmotivation och vÀlbefinnande i arbetslivet ur ett arbetstagarperspektiv. Idag rÄder ett arbetsliv som bland annat prÀglas av hög flexibilitet, osÀkra anstÀllningar och stÀndigt förÀndrade villkor. Forskning visar negativa följder av dessa villkor som stress, sÀmre mental hÀlsa och lÀgre arbetstillfredsstÀllelse. Samtidigt visar forskning att vikten av individers psykologiska anknytning till sitt arbete Àr hög i dagens informationssamhÀlle. Studiens syfte Àr att utveckla kunskap och förstÄelse om arbetsmotivation och vÀlbefinnande i arbetslivet.