Sökresultat:
372 Uppsatser om Skriftligt bemötande - Sida 21 av 25
Objektiv samhÀllskunskapsundervisning? : En fenomenografisk studie över lÀrarens politiska stÄndpunkts inverkan pÄ undervisningen
Denna studie syftar till att undersöka samhÀllskunskapslÀrares uppfattningar av den egna politiska stÄndpunktens eventuella inverkan pÄ objektiviteten i undervisningen om politiska ideologier och partier. Den syftar Àven till att ta reda pÄ hur samhÀllskunskapslÀrare arbetar för att upprÀtthÄlla objektiviteten i undervisningen. I studien besvaras följande frÄgestÀllningar; hur uppfattar samhÀllskunskapslÀrare sin egen politiska stÄndpunkts inverkan pÄ objektiviteten i undervisning om politiska ideologier och partier? samt hur arbetar samhÀllskunskapslÀrare för att upprÀtthÄlla objektivitet i undervisning om politiska ideologier och partier?Studien genomförs utifrÄn en fenomenografisk metodansats med nio informanter som genom att skriftligt besvara ett frÄgeformulÀr uttrycker uppfattningar av samhÀllskunskapsÀmnets möjliga objektivitet. LÀrarna ger uttryck för skilda uppfattningar av innebörden av objektiv undervisning.
Koncentration i klassrummet pÄ högstadiet: ett elevperspektiv
Syftet med denna studie var att fÄ en inblick i vilka orsaker högstadieelever anger för sin förmÄga respektive oförmÄga att koncentrera sig, samt vilka uppfattningar om koncentration elever kan ha. Jag frÄgade 31 elever frÄn tvÄ klasser i Ärskurs nio vad de anser frÀmjar respektive hindrar koncentrationen vid utförande av teoretiska uppgifter i klassrummet. Detta gjorde jag genom att dela ut en enkÀt som bestod av fem öppna frÄgor. Eleverna svarade skriftligt pÄ ett separat blad och beskrev situationer dÄ de kunde koncentrera sig respektive hade svÄrt att koncentrera sig pÄ sina skoluppgifter. EnkÀten kompletterades med intervjuer med fyra elever frÄn en av klasserna.
Skolan ? en kontraproduktiv realiseringsarena
I detta arbete undersöks nÄgra lÀrares förestÀllningar om kopplingar mellan sprÄk, klass och skolframgÄng. Med utgÄngspunkt i skolans reflexiva förhÄllande till sprÄket analyseras hur lÀrarna ser pÄ arbetarklasselevers svÄrighet att förstÄ ett sprÄk de inte Àr socialiserade i och hur denna syn pÄverkar undervisningen och elevernas möjlighet att lyckas i skolan.
Tre lÀrare frÄn tvÄ olika skolor har intervjuats och deras berÀttelser och upplevelser har tjÀnat som grund till analysen och teorierna. TvÄ av intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats medan den tredje intervjun har utförts skriftligt dÄ informanten inte har kunnat nÀrvara.
Med utgÄngspunkt i aktuell statistik om klassrelaterad differentiering i skolan stödjer sig denna studie pÄ Bernard Lahires (2008) teser om det dissonanta mötet mellan arbetarklasselevernas praktiska förhÄllande till sprÄket och skolans krav pÄ ett reflexivt, objektifierat sprÄk, samt pÄ Basil Bernsteins (1975) kodteori kopplad till skolframgÄng och pÄ Ann Runfors (2010) diskussion kring kategoriseringen och underkÀnnandet av vissa elever i namn av utjÀmning.
Uppdragsbrevets pÄverkan pÄ förvÀntningsgapet: En studie av revisorer och deras klienter
SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö Universitet,FED 334, System för redovisning, revision och Àgarstyrning, VT 2007Författare: Sandra Johansson och Sofie LanérHandledare: Karin JonnergÄrd och Ola NilssonTitel: Uppdragsbrevets pÄverkan pÄ förvÀntningsgapet: En studie av revisorer och deras klienterRevisorns roll och ansvar: Revisorernas roll har pÄ senare tid uppmÀrksammats alltmer och nya lagar och regler har införts för att förtydliga revisorns ansvar. Kravet pÄ ett skriftligt uppdragsbrev, Àr det första steget för att leva upp till den nya revisionsstandarden (RS) i Sverige. En standard som infördes med start i januari Är 2004. FAR SRS förhoppning Àr att uppdragsbrevet ska vara ett stöd bÄde för revisorerna och för deras klienter, bland annat eftersom ÄtgÀrderna klargör parternas rÀttigheter och skyldigheter i uppdraget. Uppdragsbrevet kan sannolikt ocksÄ bidra till att det sÄ kallade förvÀntningsgapet minskar.Syfte: Att undersöka om uppdragsbrevet har pÄverkat förvÀntningsgapet mellan revisorerna och deras klienter samt jÀmföra eventuella skillnader i uppfattningar mellan revisorer inom ?The Big Four? och revisorer pÄ övriga revisionsbyrÄer.Metodval: En kvalitativ studie genomfördes dÀr en matchning gjordes mellan revisorer och deras klienter för att kunna undersöka bÄda sidor av samma förhÄllande.
Att förlora en anhörig i demenssjukdom : En beskrivning av anhörigas upplevelse av demenssjukdom
Bakgrund: Eftersom risken för att drabbasav demenssjukdom ökar med stigande Älder och antalet Àldre i Sverige ökar kanman Àven förvÀnta sig att antalet anhörigvÄrdare ökar. Sjukdomen framtvingarrollförÀndringar som ger stora pÄfrestningar pÄ familjen. AnhörigvÄrdaren Àrett stort och viktigt stöd inte bara för den demenssjuke utan ocksÄ församhÀllet. De utför ett betydande arbete som kommunen annars hade behövtutföra.Syfte: Syftet Àr att beskriva anhörigasupplevelser av att vÄrda en person med demenssjukdom.Metod: Studien Àr en litteraturstudiebaserad pÄ vetenskapliga artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ metod.Elva artiklar har analyserats enligt Fribergs analysmodell. Analysenresulterade i fyra huvudkategorier: En annorlunda arbetsfördelning i hemmet,Ett ansvar som strÀcker sig över dygnets alla timmar, En sorg att förlora enanhörig samt AnhörigvÄrdarens sÀtt att finna tid till ÄterhÀmtning. Resultat: Resultatet visar attanhörigvÄrdare genomgÄtt en rollförÀndring frÄn att vara en jÀmlik partner tillatt fÄ ge upp det mesta av det egna livet och istÀllet vara en omhÀndertagandevÄrdare.
Ett grönskande varumÀrke : Hur kan ett företag stÀrka sitt varumÀrkeskapital med hjÀlp av miljömÀssigt ansvarstagande?
Företag idag investerar allt mer i vad som benÀmns som varumÀrkeskapital. VarumÀrkeskapital Àr de dimensioner som Àr direkt kopplade till varumÀrkets namn och symbol, sÄ som varumÀrkeskÀnnedom, upplevd kvalité, varumÀrkeslojalitet och varumÀrkesassociationer. MiljömÀssigt ansvarstagande Àr ocksÄ nÄgot bÄde kunder och företag pÄ senare tid allt mer vÀrderar. Det finns flera olika sÀtt att vara miljömÀssigt ansvarstagande pÄ. En möjlig definition av begreppet miljömÀssigt ansvarstagande Àr: MÀnniskans möjlighet att möta dagens resursbehov effektivt för att garantera framtidens behov av resurser och skydda biosfÀren.
Ser du mÄlet framför dig? : LÀrares sÀtt att synliggöra lÀrandemÄlen för eleverna
Syfte & frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare synliggör lÀrandemÄlen för elever i Àmnet idrott och hÀlsa.1. Vilka redskap (fysiska och verbala) anvÀnder lÀrare för att synliggöra lÀrandemÄlen?2. Hur vet lÀrarna att eleverna förstÄtt lÀrandemÄlen?3.
Geometri och IKT. Observationer av undervisning med IKT för Ärskurserna 3-9
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers begreppsliga och kommunikativa förmÄgor, hÀr tillÀmpat pÄ det centrala innehÄllet geometri Är 4-6.Teori: Studiens avsikt Àr att utforska om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers förstÄelse av geometriska begrepp och dÀrigenom utveckla kvalitén i deras kommunikation. IKT utgör i det hÀr arbetet dels ett verktyg för att synliggöra pÄ vilka skilda sÀtt elever uppfattar geometriska begrepp, dels hur man frÄn deras individuella uppfattningar kan utveckla begreppsförstÄelsen och dÀrmed kvalitén i kommunikationen.. Variationsteorin Àr den lÀrandeteorin som utgör referensram för elevers lÀrande i den hÀr studien. Metod: Eftersom studiens avsikt var att jag tillsammans med tre kollegor skulle studera vÄr egen praktik valdes aktionsforskning med observation som metod. Det innebar att vi kunde planera, reflektera, dra slutsatser och planera för en ny aktion.
Ăr vĂ€ggarna 'malede' eller 'malet'? En undersökning av kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip vid predikativ anvĂ€ndning i muntlig och skriftlig översĂ€ttning frĂ„n svenska till danska.
I modernt danskt sprÄkbruk finns en tendens att vÀlja icke-kongruerande form av perfektparticip istÀllet för kongruerande i meningar som VÊggene er malet och Naboerne er interesseret, sÄ att man inte lÀngre skiljer pÄ verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ anvÀndning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda pÄ hur perfektparticip i predikativ anvÀndning uttalades respektive skrevs pÄ danska, i en informantgrupp bestÄende av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 mÀn. Metoden var att lÄta dessa informanter översÀtta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod anvÀnde jag senare ytterligare tvÄ informanter till att lyssna pÄ perfektparticipen i det inspelade materialet frÄn undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utstrÀckning Àn de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte sjÀlva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att bÄde kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska sprÄket. I den skriftliga översÀttningen var det dock hos bÄde de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utstrÀckning..
Bildens betydelse för barns/elevers skrivutveckling : hur bilden kan pÄverka som ett hjÀlpmedel för barn/elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter
Studien syftar Àven till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjÀlpmedel stimulerar lÀs- och skrivinlÀrningen. VÄr uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den pÄverkar den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Vi undersöker vad forskningen sÀger i Àmnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. SÄsom skolans verksamhet ser ut Àr det i sjÀlva verket en viktig förutsÀttning för individuell framgÄng att man tidigt har sprÄket i sin makt ? muntligt och skriftligt sprÄk, lÀrande och identitetsutveckling Àr nÀra förknippade.
Skapande och utvÀrdering av instruktionsvideo för fysioterapeutstudenter: Ett utvecklingsarbete
Bakgrund: Det finns fÄ studier pÄ instruktionsfilm som undervisningsmetod för praktiskamoment inom fysioterapeututbildning. De som gjorts visar att studenter upplever filmerna som en positiv hjÀlp i sina studier. Idag sker den praktiska undervisningen pÄ LTU:s fysioterapeutprogram traditionellt av en undervisande förelÀsare som visuellt och muntligt gÄr igenom de praktiska momenten. Syfte: Syftet med studien var att skapa instruktionsvideos för praktiska undersökningsmoment och beskriva fysioterapeutstudenters upplevelse av videon som komplement till ordinarie undervisning. Metod: Filmproduktionen planerades och utfördes i tre steg: förproduktion, produktion och efterproduktion.
Instruktionsformer i slöjden
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssÀtt som fungerar i slöjden. De didaktiska lÀromedlen i slöjden Àr fÄ och nÀstan inga alls och för att studien skulle gÄ att genomföras tillverkade jag ett eget lÀromedel med olika instruktionsformer ? digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete.
Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vÀgleda och underlÀtta elevernas kunskapsinhÀmtning till ett sjÀlvstÀndigt elevarbete i slöjden. LÀrarens tid i slöjdsalen begrÀnsas av att ge eleverna stöd till att nÄ kunskapsmÄlen. Genom att ta in de digitala hjÀlpmedlen i slöjden i form av datorer, iPads och smartphones förÀndras slöjdlÀrarens arbetssÀtt frÄn instruktör till handledare.
Vilka samband finns mellan lÀsstrategier och lÀsförstÄelse? En enkÀtstudie om lÀsvanor och lÀsförstÄelsestrategier i Är 9 relaterad till elevernas resultat pÄ det nationella provet i lÀsförstÄelse
SyfteStudiens syfte var att undersöka sambandet mellan elevers lÀsvanor och lÀsstrategier och de-ras resultat pÄ lÀsförstÄelsedelen av det nationella provet i svenska för Är 9. Studiens forsk-ningsfrÄgor handlade om hur elevers lÀsvanor ser ut, vilka lÀsstrategier eleverna anvÀnder, vilka samband som gÄr att finna mellan lÀsstrategier och resultatet pÄ lÀsförstÄelseprovet, samt vilka skillnader som gÄr att urskilja mellan könen.Metod Studien har omfattat 35 elever i Är 9, som besvarat en enkÀt, med kvalitativ inriktning, omfat-tande 16 frÄgor om lÀsvanor och lÀsstrategier vid inlÀrning och bearbetning av olika texter. ElevenkÀterna har jÀmförts med elevernas svar och resultat pÄ lÀsförstÄelseprovet, Delprov A, i svenska.ResultatElever lÀser i första hand datatexter, dÀrefter kommer tv-texter, tidningar och skönlitteratur. De flesta eleverna tycker om att lÀsa, nÀr de sjÀlva fÄr bestÀmma vad de ska lÀsa. MÄnga ut-trycker att det Àr trÄkigt att lÀsa lÀxor.
Att likna eller att vÄga skilja ut sig frÄn konkurrenterna
Titel: ?Att likna eller att vÄga skilja ut sig frÄn konkurrenterna?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Elin Larsson & David WiklanderHandledare: Per-Arne WickströmDatum: Augusti 2013Syfte: Syftet Àr att kvalitativt undersöka likformigheten hos Sveriges största arkitektföretag, exemplifierat genom Tengbomgruppens totala vÀrdeerbjudande.Metod: Studien Àr en fallstudie av ett arkitektföretag med kvalitativ ansats. Empiriska data bestÄr av information om sex större arkitektföretag som Àr tillgÀngligt pÄ internet samt djupintervjuer och skriftligt material frÄn det specifika fallföretaget. Vi har ocksÄ samlat litteratur och forskning utifrÄn bÄde ett modernt och ett traditionellt perspektiv för att kunna beskriva studiens teoretiska referensram samt relevant forskning rörande ett totalt vÀrdeerbjudande för arkitektföretag. Resultat & slutsats: De största arkitektföretagens totala vÀrdeerbjudanden i Sverige befinner sig i en likformig inramning med klientlojalitet som grundsats. Alla Àr diversifierade i form av en ?allt för alla?-strategi, samtidigt presenterar de en lÄgmÀld differentiering inom deras vÀrdeerbjudanden.
Avvikande grupper pÄ skolor eller inte? : En intervjustudie bland elever och lÀrare om deras erfarenheter angÄende specialklasser.
AbstractSyftet med studien Àr att fÄ ta del av elevers och lÀrares egna erfarenheter och tankar angÄende specialklassundervisning. Det finns behov för anpassad undervisning för en del elever. Skolor har nedskÀrningar och hÄrt drabbade Àr de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Begreppet en ?skola för alla? Àr nÄgot pedagoger försöker att nÄ i skolorna i dag.