Studien grundar sig i att undersöka varför vissa elever ?nöjer sig med godkänt?. Varför väljer vissa elever att sträva mot betyget E och andra mot A i samband med teoretiska prov? Fyra elever på ett yrkesförberedande gymnasieprogram har intervjuats i denna kvalitativa studie för att förstå vilka motivationsaspekter som kan påverka elever i sina studier. Resultatet visar bland annat att elever värderar betyg olika, någon elev tvivlar på sin förmåga att kunna prestera ett A, samt att eleverna påverkas av sina klasskamraters studiemotivation.

Syftet med vårt arbete var att undersöka samt tydliggöra vad tre tysklärare och ett antal elever med bosniska som modersmål och svenska som andraspråk hade för inställning vid inlärning av moderna språk, i det här fallet tyska. Vi valde en kvalitativ metod och genomförde tre lärarintervjuer, utförde skriftliga enkäter med elva elever samt djupintervjuade två elever. De intervjuade lärarna ansåg att modersmålsundervisningen var av en väsentlig grund för vidare utveckling av andra språk, medan de intervjuade eleverna hittade den bästa kopplingen till svenskan pga. att eleverna kunde det svenska språket bäst. Innan vi påbörjade vår undersökning var vi av den åsikten att bosniska elever skulle använda sig av modersmålet i tyskundervisningen, men vår undersökning visade att det var det svenska språket som underlättade för de här eleverna vid inlärningen av det tyska språket..

Betygsliknande omdömen och elevers motivation är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en inblick i hur elever i grundskolans tidigare år reagerar på att bedömas med betygsliknande omdömen. Främst har undersökningen åsyftat att se hur elevers motivation påverkas av detta bedömningssätt och om omdömets utformning spelar någon roll för elevernas motivation. Genom intervjuer ställs elevers resonemang mot tidigare forskning och ett kognitivt synsätt på bedömning och betyg. Resultatet pekar i stor utsträckning på vad som konstaterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att elever uppfattar bedömning på olika sätt beroende på hur de bedöms.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur gymnasielärare ser på de villkor som råder för elevers produktion av skriftliga och muntliga texter i svenskämnet i skolan. Den teoretiska bakgrunden till studien är bland annat forskning om text som interaktion mellan skribent/talare och läsare/lyssnare och synen på svenskämnet som ett stoffämne. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Fem lärare vid två olika gymnasieskolor har intervjuats. Resultatet visar att de fem lärarna uttrycker sig positivt om de tillfällen då deras elevers texter framställs och används i autentiska sammanhang.

Examensarbetet ingår i den slutliga delen av kandidatutbildningen i naturresursteknik och utgör 15 högskolepoäng. Utbildningen är inriktad mot geologi och det avslutande arbetet ska ha anknytning till ämnet. Under våren 2012 presenterade representanter för LKAB förslaget att basera examensarbetet på att dokumentera hållfastheten hos bergarter från Kiirunavaaras liggvägg med hjälp av punktlasttestning. Tidigare undersökningar av hållfastheten hos bergarterna i Kiirunavaara har främst gjorts genom enaxiella tryckhållfasthetsmätningar. Det finns ett behov av att undersöka hållfastheten hos bergarterna i Kiirunavaara då gruvbrytningen sker djupare ned i jordskorpan och kraven på säkerheten ständigt ökar.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan användas för att bedöma hur likvärdigt betyg sätts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvärdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning där diagnosen jämförs med nationella prov skulle ge ett säkrare svar angående diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmåga att förutsäga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare än sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielärarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sätter betyg på olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förändras över sommarlovet..

Syftet med den här studien är att undersöka hur elever och lärare upplever de nationella proven i årskurs tre. Vilka tankar och åsikter de har om nationella proven och hur lärares tankar påverkar deras bedömning av eleverna. Studien tar även upp hur elever upplever proven och vad de har för tankar kring dem. Detta är en kvalitativ studie och det används intervjuer med lärare och en metod vid namn ?walk and talk? med eleverna.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i årskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter både inomhus och utomhus, kom vi fram till vårt resultat. Vårt resultat visar på att det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det påverkar undervisningen och eleverna negativt. Vår slutsats är att det fungerar bra för en lärare att ta 10 minuter från lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute på skolgården med enkla medel. Detta för att eleverna ska få in sin dagliga fysiska aktivitet på schemat, väcka nyfikenhet och lust till att lära och även att elevernas koncentrationsförmåga ökar..

Syftet med denna studie är att synliggöra hur ämnesintegrering i musik och svenska påverkar lärande och lärandemiljöer, samt musiklärares uppfattningar om hur detta kan främja elevers lärandeprocesser i grundskolans yngre åldrar.Den teoretiska utgångspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på att begreppsliggöra språket.Studien genomsyras av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Som kvalitativ undersökningsmetod har skriftliga intervjuer genomförts med fem musiklärare, samt en djupintervju med en forskare inom ämnet. En fenomenografisk analys har använts för att analysera materialet.Samtliga intervjuade anser det vara positivt att arbeta ämnesövergripande med svenska och musik. Denna studies resultat påvisar att det finns många främjande egenskaper i detta arbetssätt för språkliga och musikaliska lärprocesser, då språk och musik ingår i ett odelat samspel. Detta försvåras dock av rådande ämneshierarki..

Hur de första åren i läraryrket gestaltar sig har betydande påverkan för skapandet av den egna yrkesidentiteten och de vägval som nya lärare gör. En av de utmaningar som nya lärare möter är arbetet med bedömning, något som är centralt i lärares yrkesutövande. I grundskolans tidigare år har man haft en tradition att koncentrera den formella, till föräldrar kommuni-cerade bedömningen till kärnämnena matematik och svenska. Ofta med motiveringen att man behöver färdigheter i dessa ämnen för att kunna tillgodogöra sig andra ämnen. Bedömning i övriga ämnen, exempelvis musik, har varit informell, outtalad.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi kunde utveckla elevers läsförmåga genom intensiv skrivträning. Med läsförmåga menar vi inte bara själva förmågan att kunna läsa utan även elevernas självförtroende, hur de upplever läsning samt deras läsförståelse. Undersökningen genomfördes under vår slutpraktik, vilken innefattar sju veckor, hösten 2002. I undersökningen ingick sju elever i årskurs sju från en skola i Norrbotten varav fyra var pojkar och tre var flickor. Vi valde att arbeta med varierade former av skrivövningar för att försöka tillgodose alla elevers sätt att lära.

Abstract:Syftet med arbetet var att ta reda på om invandrarelever har lättare för matematik än för svenska. Syftet formulerades utifrån tanken om att matematiken skulle vara enklare att behärska då kravet på språket eventuellt inte var lika stort som i svenskan.Undersökningen genomfördes dels genom att undersökningspersonerna fick fylla i en enkät och dessutom tittade man på undersökningspersonernas nationella prov i matematik och svenska som genomfördes i åk 5 av de medverkande.Resultatet av detta arbete har varit svårt att redovisa då detta arbete bygger på en liten grund. Utifrån materialet som har funnits till hands kan man konstatera att eleverna själva anser att ämnet svenska är lättare än ämnet matematik. Vad som ligger bakom detta är svårt att få fram utifrån materialet som finns tillgängligt..

Kattens vanligaste endokrina sjukdom är hypertyreoidism. Hypotyreoidism i sin primära form är å andra sidan mycket ovanligt och hos katt förekommer hypotyreoidism främst som en iatrogen sjukdom till följd av överbehandling av hypertyreoidism. Tyreoideastimulerande hormon (TSH) är ett hormon som har stor roll i regleringen av tyreoideas aktivitet och styrs via negativ feedback.Ett syfte med denna studie var att fastställa preliminära referensvärden för TSH hos katt med kemiluminisent immunometrisk analys (canine TSH, Immulite 2000). Blodprov togs på 52 kliniskt friska katter i åldrarna 1-13 år för analys av TSH och tT4. Det preliminära referensintervallet för TSH på katt fastställdes till < 30 mU/L, vilket motsvarar < 0,28 ng/mL.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur pedagogerna i två förskolor arbetar med taluppfattning och hur de synliggör och utvecklar denna. Vi vill också påvisa pedagogernas egen syn på eventuella fortbildningsbehov i detta sammanhang. Vi syftar också till att ta reda på hur barnen visar en säker taluppfattning.Som metod valde vi att använda oss av strukturerade intervjuer till pedagogerna och till barnen använde vi oss av observationer.Resultatet visar att pedagogerna arbetar med taluppfattningen i förskolorna bland annat i samband med fruktstunder och dukning. För att utveckla barnens taluppfattning planeras samlingar då pedagogerna särskilt uppmärksammar matematiken. Detta görs även vid den fria leken.

Syftet med vårt arbete var att klarlägga om elevers språkliga förmåga kan utvecklas vad gäller grammatiska former och strukturer genom individuellt anpassat lärande inom problemområdet. Vi genomförde vår undersökning i en årskurs nio i Luleå kommun. Vi använde oss av två mättillfällen. Samma skriftliga test användes vid båda tillfällena. Material som användes för utvecklingsarbetet var ett av oss varierat urval av övningar inom engelsk grammatik anpassade för att passa den enskilde individens inlärningsstil och behov av träning.