Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Syftet med studien är att beskriva och förklara muntliga naturvetenskapliga prestationer mot bakgrunden av provsituationens kommunikativa karaktär samt jämföra dessa prestationer med de som framkommer i en skriftlig provsituation, TIMSS. För att uppfylla dessa syften har jag intervjuat en liten grupp elever. Intervjuerna har byggt på skriftliga frågor från TIMSS, men har kompletterats med artefakter och en samarbetsorienterad samtalspartner. De flesta av de intervjuade eleverna lyckades prestera, utifrån TIMSS, rätt svar i tre av de fyra situationerna som presenterades.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på om den undervisning som lärare som arbetar i grundskolans tidiga år bedriver påverkats till form och innehåll av de nationella proven i skolår 3. Undersökningen bygger på sex intervjuer gjorda med lärare som arbetar i skolåren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfällena är att lärarna är övervägande positiva till de nationella proven i kärnämnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte påverkats särskilt mycket av proven. Däremot visar resultatet att samtliga lärare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete..

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

SammandragFörfattare: Annelie JohanssonÅr: Vt 2006Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av åtta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.Ort, Universitet: Växjö, Växjö UniversitetSidor: (56)Innehåll:I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framträder hos åtta flickor på två olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever på olika betygsnivåer (Godkänd och Väl godkänd) och programtyper (Samhällsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser så som dessa visar sig på det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet består av flera delar. Den del som de analyserade texterna är hämtade från är provets A-uppgift, som går ut på att skriva en kortare diskursiv text i en tänkt kommunikationssituation med läsare utanför skolans värld.

SAMMANFATTNING Bakgrund Trots åtgärder för att minska trycksår i vården är det många sjukhus i Sverige som har hög förekomst av trycksår. Patientdelaktighet i vården är viktigt för att öka patientsäkerheten. Det saknas forskning om patientdelaktighet i det förebyggande arbetet om trycksår. Syfte Att utvärdera en skriftlig patientinformation om förebyggande av trycksår. Metod En deskriptiv, komparativ interventionsstudie med en kvantitativ ansats.

Prostatacancer är den vanligaste orsaken till cancerdöd hos män i Sverige. Cirka 9500 patienter får diagnosen prostatacancer varje år. Prostatacancer diagnostiseras med hjälp av analys av tumörmarkören prostataspecifikt antigen (PSA) i plasma.Syftet med den aktuella studien var att undersöka den preanalytiska stabiliteten av PSA i plasma och att undersöka hur förändrade provtagningsanvisningar och provtagningsrutiner påverkade analysresultat, arbetsförhållanden och patientsäkerhet.Analysmetoden som användes vid studien var electrochemiluminiscence immunoassay (ECLIA), vilken nyttjar ljus för detektion av antigen-/antikroppskomplex.I en första studie visades att centrifugerade PSA-prover med icke avhälld plasma, förvarade i 6o C, kan analyseras upp till 5 dagar efter provtagning. Detta till skillnad från nuvarande metodbeskrivning som kräver avhälld plasma vid analys 24 timmar efter provtagning. En andra studie visade att PSA-prov, förvarat i 6o C, centrifugerat och analyserat 24 timmar efter provtagning gav oförändrade PSA-värden jämfört med PSA-prov som centrifugerats och analyserats direkt efter provtagning.

Det nationella provet är obligatoriskt för alla i år 9 och ser lika ut för alla i hela landet. Denna enkätundersökning syftar till att studera vilka attityder och föreställningar som lärare och elever i år 9 kan ha gällande det nationella provet i svenska. Det undersöks även om provet påverkar undervisningen samt betyg och bedömning och i så fall hur. Undersökningen är utförd på två högstadieskolor. Resultatet visar att både lärare och elever överlag har en positiv attityd till det nationella provet men de påpekar tidsbristen och stressen kring provet.

Två av de stora debatterna inom skolvärlden hösten 2012 rör nationella prov och dokumentation; provens likvärdiga bedömning ifrågasätts i en rapport från Skolinspektionen, och lärare och dess fackföreningar uttrycker missnöje med mängden administration i skolan. Syftet med denna studie är att undersöka vilka betydelser som några svensklärare på gymnasiet tillmäter nationella prov utifrån aspekter som likvärdig bedömning och Skolverkets mål att proven ska vara ett stöd i att konkretisera styrdokumenten. Nästa steg är att analysera resultatet utifrån teorier om att skolan allt mer präglas av ökad dokumentation och företagisering. Undersökningen bestod av separata intervjuer av tre gymnasielärare i svenska på tre olika gymnasieskolor. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan.

Att kunna träna effektivt till ett avgörande prov är en förutsättning för ett bra resultat. Denna uppsats har ägnats åt möjligheten till självstudier inför ett TOEFL -prov med digitala hjälpmedel i form av applikationer till mobiltelefonen. I detta arbete jämförs två olika typer av studiemateri-al, där den ena (analog) representerar det som används för undervisning i TOEFL-kurser. Den andra (digital) representerar alternativet för de som vill skippa kursen och träna på egen hand via självstudier i telefonen. Med Schmitts metodanalys som verktyg har dessa applikationer under-sökts för att se hur pass väl de motsvarar de krav som finns för att klara READING-sektionen i ett prov. Inledningsvis håller den digitala självstudiemetoden en relativt bra standard.

I denna uppsats undersöks, utifrån 23 nationella prov i svenska B, formella aspekter som ortografi, ordbildning och lexikon på gymnasieelevers skrivande. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka typer av stavfel, ordbildningsfel och lexikala problem som är mest förekommande bland gymnasieelever idag.Resultaten visar att felaktig dubbeltecknad/enkeltecknad konsonant och reduktion hör till de vanligaste ortografiska feltyperna medan felaktig vokal och felaktig konsonant/konsonantkombination är mindre förekommande. När det gäller ordbildning är särskrivningar vanligast förekommande, medan felaktiga sammanskrivningar och egna ord är ovanligare. På lexikal nivå är det vanligast med felaktiga ordval som t.ex. och istället för att men även med felaktiga idiomatiska uttryck och kollokationer..

Detta är en undersökning av grammatiska skillnader mellan de två betygen A och C i det skriftliga nationella provet i svenska 1 på gymnasiet. Studiens syfte är att undersöka om grammatiska skillnader har någon påverkan på om elevtexten erhåller betyget A eller C. Undersökningen inkluderar olika variabler och fokuset i studien ligger främst på den syntaktiska grammatiken. Metoden som använts i undersökningen är av kvantitativt slag. Materialet är hämtat från det nationella provet i svenska 1 på gymnasiet vårterminen 2013.

Obligatoriska nationella prov för årskurs 6 är en policyförändring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lärare att hantera och förhålla sig till. Syftet med denna studie är att ta del av några elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller särskilt stöd i svenska för att få förutsättningar att nå kunskapskraven.I studien har fyra elever från två olika skolor intervjuats. Jag har använt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

Att kunna träna effektivt till ett avgörande prov är en förutsättning för ett bra resultat. Denna uppsats har ägnats åt möjligheten till självstudier inför ett TOEFL -prov med digitala hjälpmedel i form av applikationer till mobiltelefonen. I detta arbete jämförs två olika typer av studiemateri-al, där den ena (analog) representerar det som används för undervisning i TOEFL-kurser. Den andra (digital) representerar alternativet för de som vill skippa kursen och träna på egen hand via självstudier i telefonen. Med Schmitts metodanalys som verktyg har dessa applikationer under-sökts för att se hur pass väl de motsvarar de krav som finns för att klara READING-sektionen i ett prov. Inledningsvis håller den digitala självstudiemetoden en relativt bra standard.

Skolverket och regeringen har infört obligatoriska nationella prov i svenska, svenska som andra språk och matematik i skolår 3 under vårterminen 2009, då resultaten i svensk skola påvisar en försämrad utveckling. Studiens syfte är att ta reda på om och hur resultatet på proven påverkar lärarnas arbete och elevernas fortsatta lärande i svenska och matematik. Under vårterminen 2009 genomförde vi en enkätundersökning med elever och föräldrar i skolår tre i en Skånekommun. Dessutom har två rektorer, fyra speciallärare och fyra lärare i skolår 3 och 4 intervjuats. Kommunens resultat överensstämmer i stort med nationellt resultat. Resultatet visar att flickorna värderar sin svenskkompetens lägre än pojkarna medan de skattar sin matematikkompetens högre än pojkarna.

The purpose of the essay is to study documentation of teachers in reports of students? development at school. The study will concentrate on what teachers write in the reports, to what degree the written text refers to the aims of the Swedish curriculum and also to study what kind of language the teachers use in the reports, based on theories of professional language. The material used consists of written reports from two classes, one in the 6th and one in the 8th grade from two different schools. The reports come from six teachers altogether, and the text has been divided in phrases which have been categorized in different groups depending on the content and the language used.