Syftet med studien är att undersöka huruvida det förekommer skillnader i innehåll och utformning av planeringar, prov och betygskriterier i undervisningen av litteraturhistoria, i den obligatoriska kursen Svenska B, mellan de yrkesförberedande och de studieförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket fastställer att en likvärdig utbildning är ett nationellt krav för att garantera en gemensam kunskapsbas som samtliga elever behöver för att klara vidare studier, yrkesliv och samhällets krav i stort. Riktlinjer för en likvärdig utbildning och ett likvärdigt innehåll i undervisningen finns fastställt i gällande styrdokument för svenskt skolväsende.Uppsatsen bygger på inskickat material från 22 lärare runt om i Sverige, som tillsammans utgör en total på 63 dokument med en blandning av planeringar och prov. Samtliga dokument har i sin tur kategoriserats och analyserats utefter programtillhörighet. Resultatet visar att lärare gör stor skillnad mellan programmen i upplägget av planeringar och prov.Innehållet i planeringarna är märkvärt mindre på de yrkesförberedande programmen gällande arbete med perioder, genrer och till exempel idémässiga strömningar, alla bärande delar av litteraturundervisningen tillhörande Svenska B.

Syftet med min undersökning är att ta reda på om två olika inlärningsmiljöer har någon inverkan på barns inlärning av faktakunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena.Detta har undersökts genom att två grupper med ett lika stort antal elever i varje, i årskurs ett, har genomfört två lektioner inom ämnet mossor och lavar, Kaningruppen i utomhusmiljö och Nyckelpigegruppen i inomhusmiljö. Ett prov har genomförts för att testa de båda gruppernas faktakunskaper kring ämnet.  Resultatet av provet visar att det i inte fanns någon skillnad mellan grupperna kunskapsmässigt.  Mina slutsatser av detta är att en varierande undervisning är den bästa även i de naturvetenskapliga ämnena precis som forskningen anser..

Provbanken är en del i ett nationellt provsystem som är tänkt att vara ett bedömningskomplement till existerande prov i gymnasieutbildningen. Växjö universitet har varit delaktig i utvecklingen av prov för de yrkesinriktade ämnena sedan 1997. Eftersom innehållet i dessa numera webbanpassade prov är det väsentliga, måste utformningen av provet göras lättförståelig. Användbarheten måste m a o vara självklar och inte ställa till problem för användaren. Som en av utvecklarna av dessa interaktiva prov, ville jag finna ett sätt att minimera problemen och öka användbarheten.

Provbanken är en del i ett nationellt provsystem som är tänkt att vara ett bedömningskomplement till existerande prov i gymnasieutbildningen. Växjö universitet har varit delaktig i utvecklingen av prov för de yrkesinriktade ämnena sedan 1997. Eftersom innehållet i dessa numera webbanpassade prov är det väsentliga, måste utformningen av provet göras lättförståelig. Användbarheten måste m a o vara självklar och inte ställa till problem för användaren. Som en av utvecklarna av dessa interaktiva prov, ville jag finna ett sätt att minimera problemen och öka användbarheten.

En debatt har förts under de senaste åren kring hur det kommer sig att Sveriges skolbarn visar brister i kunskaper i matematik i internationella tester som PISA och TIMSS. Forskning visar att förmågan att subtrahera är svårare för elever att erövra, jämfört med förmågan att addera. Detta är en intervjustudie som bygger på analys av 42 elevtest och nio påföljande intervjuer med elever i årskurs två. Studien undersöker vilka de kritiska aspekterna är då barn i årskurs två lär subtraktion med hjälp av skriftliga räknemetoder. Resultatet visar fyra kritiska aspekter som elever behöver urskilja för att lära subtraktion med skriftliga räknemetoder.

Denna uppsats är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag om tjugo andraspråksinlärares syntax i texter skrivna för nationella prov i svenska som andraspråk B på gymnasienivå. De aspekter utifrån vilka texternas syntax analyseras är vilka bisatser som inlärarna använder, hur de topikaliserar adverbial och hur de placerar adverbial föredet finita verbet i bisatser. Genomgående analyseras dessa utifrån ett betygsperspektiv. Tio av eleverna har fått godkänt betyg och tio icke-godkänt.Undersökningen visar att skillnaderna vad gäller användningen av olika bisatstyperär små. Däremot finns mycket stora skillnader i spetsställningen av adverbialen ihuvudsatser och adverbialens placering i bisatser, där det är över hälften av bisatserna ide icke-godkända texterna vars ordföljd är målspråksavvikande..

 Akademin för utbildning, kulturoch kommunikation                                                                            EXAMENSARBETE                                                                                                                  UÄÖ007 15 hp                                                                                                                  Vårtermin 2010SAMMANDRAG                                                                                   ­­Bild här) kationldning, kulturch ko__________________________________________________________Ann-Charlotte Fernkvist Lärares arbete med skrivuppgiften i det nationella provet i svenska i årskurs treTeachers? work with Swedish writing assignments in the national tests given during the 3rd grade År 2010                                                             Antal sidor: 47_______________________________________________________Syftet med denna studie är att genom intervjuer belysa lärares arbete med skriv­uppgiften i det nationella provet i årskurs tre. Studien avgränsas till hur lärare prak­tiskt förbereder, genomför och bedömer skrivuppgiften. I studien har fyra informanter intervjuats utifrån en kvalitativ intervjumetod.Studien visar bland annat att informanterna har skilda erfarenhet av nationella prov och att de har kommit olika långt med genom­förandet av 2010 års prov. Även om deras erfarenhet skiljer sig åt har de liknande grundtankar inom förberedelse, genomförande och bedömning.

Syftet med vår undersökning är att se om de nationella proven i svenska för skolår 5 uppfyller kraven från kriteriet godkänd. Vi vill även se om det finns en samsyn mellan lärarkategorier när det gäller tolkning, värdering och bedömning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om betygssystemet, bedömningsteorier och nationella prov. Undersökningen genomfördes på en skola i tre steg; enkäter, två delprov att rätta samt intervjuer med standardiserade frågeområden.Undersökningen visar att det oftast är lärarens egna tolkningar och värderingar som styr själva bedömningen. Det råder ingen samsyn mellan lärare på olika stadier, trots att de nationella proven ska ge en rättvis och likvärdig bedömning i hela landet.Vår undersökning är liten och mycket begränsad. Den är på inget sätt heltäckande utan ger bara en bild av hur bedömningen av de nationella proven kan gå till på en skola..

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex spansklärare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lärares syn på bedömning och betygsättning av elevers skriftliga produktion på de nationella provet i spanska utifrån ett läroplansteoretisk perspektiv och utifrån teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lärare i varierande grad använder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begränsas av faktorer som resursfördelning som påverkar den tid som lärare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lärarnas tjänster. Spansklärare uttrycker även en osäkerhet när det gäller betygsättningen av elevers texter då kursplaner lämnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebär att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt och använder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Att ha en välfungerande intern kommunikation inom en organisation är av yttersta vikt. Att dessutom ha en välfungerande intern kommunikation under en krishändelse är fundamental.Idag hamnar samhällen och organisationer ofta i olika typer av problematiska och hotfulla situationer. Detta är nästintill oundvikligt. Det som dock är hanterbart är kommunikation kring dessa situationer. Vintern 2010 sattes Polismyndighetens kommunikation på prov i och med ett terrorattentat där en självmordsbombare sprängde sig i centrala Stockholm.Denna uppsats tar sikte på att studera och undersöka polisens interna kommunikation under denna händelse.

Denna uppsats bygger på hur lärare på hotell- och restaurangprogrammet bedömer sina elever utefter kursmålen i kursen kallkök. Vi har undersökt hur de bedömer och betygsätter eleverna efter målen och kriterierna så som de är skrivna i dag. Lärare på hr-programmet anser att målen och kriterierna har stor betydelse då de gör sin bedömning av eleverna, och de tittar på dem minst två gånger per läsår.  Men de menar att målen och kriterierna är luddigt formulerade, och de ser en viss risk med att bedömningen blir ojämn mellan lärare och skolor. Det är orättvist eftersom betygen är ett mätinstrument för intagningar till vidare studier. Lärarna efterlyste tydligare riktlinjer från skolverket eller ett nationellt styrt prov för karaktärsämnena..

Den individuella utvecklingsplanen består av två delar, en del är den framåtsyftande skriftliga planen som skall finnas för varje elev. Syftet med den är att öka elevens delaktighet och inflytande i sitt lärande och den skrivs i samband med utvecklingssamtalet. Den andra delen tillkom 2008 och skall innehålla skriftliga omdömen som beskriver elevernas kunskapsutveckling i de ämnen de har fått undervisning i. I vår studie ligger fokus på den framåtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen.Syftet med vår studie är att undersöka vad den framåtsyftande delen av IUP:n har för innebörd för lärarna i de tidigare skolåren, samt på vilka sätt den används i verksamheten. Frågeställningarna är:·         Vad innebär den framåtsyftande delen av IUP:n för lärarna i de tidigare skolåren?·         På vilka sätt använder sig lärarna i de tidigare skolåren den framåtsyftande delen av IUP:n i verksamheten?För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi kvalitativa forskningsintervjuer.

SammanfattningDenna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans ämnen svenska och engelska. Kommunikation är en central del i alla människors liv. Det muntliga är utgångspunkten i lärandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer än skriftlig kommunikation i samhället. Skolan är en plats där människor med olika bakgrund träffas och är därför en utmärkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krävs för att respekt och förståelse för andra människor ska uppstå.Det muntliga likställs med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i ämnena svenska och engelska på gymnasiet.

Studien syftar till att undersöka hur fyra svensklärare arbetar med skriftlig respons, vilka effekter den har på elevers skrivutveckling samt hur eleverna beskriver sina upplevelser av att motta respons. En kvalitativ metod har använts genom att fyra svensklärare på högstadiet har intervjuats. Därefter gjordes gruppintervjuer med fyra av respektive lärarrespondents elever. Intervjuerna analyserades och data kategoriserades i syfte att få svar på studiens frågeställningar, vilka är:? Vad beskriver lärarna att de fokuserar på i den skriftliga respons de ger till eleverna, på vilket sätt ger de respons och varför?? Vilka effekter beskriver lärarna att deras skriftliga respons har på elevernas skrivutveckling?? Hur beskriver eleverna sina upplevelser kring den respons de ges på sina skriftliga framställningar?Resultatet visar att lärarna arbetar med tre typer av respons: slutkommentarer, matriser och markeringar i elevtexten.

Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.