Sök:

Sökresultat:

701 Uppsatser om Skriftliga omdömen - Sida 41 av 47

Citygalleria som motor för upprustning av centrum : Studie av de effekter som skapats i en mellanstor svensk stad vid en etablering av en citygalleria

MÄnga företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillrÀcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillrÀcklig förstÄelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero pÄ bristfÀllig kravinsamling. DÀrför har denna undersökning genomförts med tvÄ huvudsakliga syften:Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystemAtt utvÀrdera de valda teknikerna för kravinsamlingen Kravinsamlingen har genomförts pÄ Expancel Produktkontroll, som Àr laboratoriet för kvalitetskontroll pÄ Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall.De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sÄdana som anses ska skapa större förstÄelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, hÀr kallad kravinsamling genom ?omvÀnd anvÀndarmedverkan?. De tekniker som anvÀndes var deltagande observation och kontextuella intervjuer.

Att förebygga mobbning pÄ rektorsomrÄdet Eken, Tingvallagymnasiet

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

FörÀndrat omhÀndertagande av patienter med uretÀrsten : - LÀrdomar frÄn ett förbÀttringsarbete

Bakgrund: Omkring 10-15 % av befolkningen, oftast i arbetsför Älder, riskerar att nÄgon gÄng drabbas av njursten. Nationella riktlinjer för njurstensbehandling saknas, men studier stödjer behandling inom 48 timmar för snabb symtomlindring och minskade besvÀr för patienten. Inom studerad verksamhet var tiden frÄn diagnos till behandling lÄng och ÄterinlÀggningarna var mÄnga, varför ett förbÀttringsarbete initierades.Syfte: Syftet med förbÀttringsarbetet var att halvera tiden frÄn diagnos till behandling för patienter med akut behandlingskrÀvande uretÀrsten, samt minska negativa effekter relaterade till obehandlad uretÀrsten. Vidare syftade studien av förbÀttringsarbetet till att beskriva ett tvÀrprofessionellt teams erfarenheter av aktuellt förbÀttringsarbete gÀllande patienter med uretÀrsten.Metod: Ett tvÀrprofessionellt team bedrev förbÀttringsarbetet med stöd av Nolans modell för förbÀttringsarbete, vilket studerades genom en deskriptiv fallstudie med induktiv ansats. Effekterna av förbÀttringsarbetet utvÀrderades med Statistical Process Control (SPC).

SÀkra kosttillskott? : en granskning av vilka rutiner GÀvle kommuns apotek och hÀlsokostbutiker har för att kontrollera sitt kosttillskottsortiment, med fokus pÄ mÀrkning och redlighet

Det finns en stor marknad för kosttillskottprodukter i Sverige, Är 2008 lÄg den totala försÀljningen pÄ cirka tvÄ miljarder svenska kronor. Intag av osÀkra kosttillskott kan ge skadliga effekter hos konsumenten. OrovÀckande Àr att tidigare undersökningar visar att brister finns nÀr det kommer till kosttillskottens mÀrkning, att de innehÄller otillÄtna substanser, att verksamhetsutövarnas kunskaper inom omrÄdet Àr begrÀnsade och att ingen eller en minimal intern kontroll av kosttillskotten sker. Dessa faktorer motiverar genomförandet av den hÀr undersökningen som skett pÄ uppdrag av förvaltningen Bygg & Miljö GÀvle. För att underlÀtta förvaltningens framtida offentliga kontroll har den hÀr studien syftat till att kartlÀgga huruvida kommunens apotek och hÀlsokostbutiker har rutiner för att erhÄlla sÀkra och icke vilseledande kosttillskott och i förekommande fall Àven undersöka hur dessa rutiner Àr utformade.

Uppförandekoder : En studie av de fyra storbankerna

CSR, handlar om företags sociala ansvarstagande i samhĂ€llet de verkar. I ett led att ta ansvar sĂ„ upprĂ€ttar företag en code of conduct, en uppförandekod, vars syfte Ă€r att förmedla hur företaget tar ansvar och agerar i olika situationer. En bransch som kraf-tigt har ökat sitt arbete med CSR Ă€r bankbranschen. En förklaring till det skulle kunna vara att de utpekades som starkt bidragande till den senaste finanskrisen Ă„r 2008.Banker mĂ„ste följa stadgar och regler frĂ„n Finansinspektionen och dĂ€rigenom upp-rĂ€tta en uppförandekod. Även om bankernas uppförandekod kanske styrs av direktiv frĂ„n Finansinspektionen sĂ„ vill studien belysa att det finns andra motiv bakom ban-kens uppförandekod.

Att kommunicera naturvetenskap med lÀrarstudenter med inriktning mot yngre Äldrar

Denna uppsats handlar om kommunikation mellan förelÀsare och studenter vid en lÀrarutbildningskurs i naturvetenskap som riktar sig mot yngre Äldrar. I arbetet presenteras en studie av hur vÀl studenter kunde Äterge innehÄllet i tre förelÀsningar, dels enskilt och dels efter gruppdiskussioner. Syftet med studien var att fÄ större insikt i om det förekom ?förstÄelseklyftor? mellan lÀrarna och studenterna pÄ inriktningen, och om dessa kunde överbryggas med hjÀlp av gruppdiskussioner. I studien fick studenterna efter varje förelÀsningstillfÀlle till uppgift att individuellt göra en skriftlig sammanfattning (2-3 meningar) av vad förelÀsningen handlat om, samt beskriva de tre viktigaste budskapen i varje förelÀsning.

Skolans informationsöverlÀmning i en "förpapprad" tid

Syfte: Syftet Àr att studera informationsöverlÀmning mellan lÀrare i Äk 3 och Äk 4. MÄlet Àr att fÄ veta hur lÀrare uppfattar informationsöverlÀmning i svenskÀmnet och om de anser att information som lÀmnas gynnar möjligheterna att anpassa undervisningen efter gruppens och enskilda elevers behov.Teori: Skolan genomsyras av tanken om en ?skola för alla? och i det finns en pedagogisk utmaning. Att utveckla lÀs- och skrivförmÄgan Àr en av skolans viktigaste uppgifter eftersom det ger möjligheter till ny kunskap. Enligt det sociokulturella perspektivet sker all inlÀrning i ett socialt sammanhang och genom att delta i olika sociala och sprÄkliga processer Àr man medskapare i de kulturer man lever i.

Kandidatarbete

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framstÀlls i populÀrkulturella texter. Syftet Àr att blottlÀgga de strukturer som ligger bakom denna framstÀllning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad sÀger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstÄs genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populÀrkulturella texter figurerar tydliga framstÀllningar av olika stereotyper.

Kandidatarbete

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framstÀlls i populÀrkulturella texter. Syftet Àr att blottlÀgga de strukturer som ligger bakom denna framstÀllning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad sÀger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstÄs genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populÀrkulturella texter figurerar tydliga framstÀllningar av olika stereotyper.

"Att vara motpol till matmyter" : en undersökning av lÀrares syn pÄ undervisning om kosthÄllning i hÀlsosyfte

Syftet med denna studie var att skapa en tydligare bild av hur lÀrare ser pÄ, samt arbetar med, frÄgor rörande kost och hÀlsa i skolan. Följande frÄgestÀllningar formulerades; Vad har fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa för Äsikter om undervisning av kosthÄllning i syfte att utbilda elever i hÀlsofrÄgor? Hur undervisar fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa om kosthÄllning i ett hÀlsoperspektiv? Samt hur bedömer och betygsÀtter fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa elevernas kunskaper i kosthÄllning och hÀlsa?Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÄ undersökningen gjorts med intervjuer som metod. De intervjuade bestod av fem lÀrare med behörighet att undervisa i Àmnet idrott och hÀlsa. Tre av dessa jobbade pÄ gymnasiet och tvÄ jobbade pÄ högstadiet.

Genius Thomerupensis : eller Tomarps sjÀl : bidrag till förstÄelsen av den kontext som pÄverkat Tomarps KungsgÄrds tillkomst och placering, samt nÄgot om hur Tomarp pÄverkat det omgivande landskapet under perioden sent 1200-tal till tidigt 1800-tal

Tomarps KungsgĂ„rd ligger i nordvĂ€stra SkĂ„ne, i Åstorps kommun, Södra Ă„sbo hĂ€rad. GĂ„rden kom i svenska kronans Ă€go Ă„r 1660, som ett av de sĂ„ kallade Bornholmska vederlagsgodsen, och lades dĂ„ till de svenska kungsgĂ„rdarna. Under hela 1700-talet och en bra bit in pĂ„ 1800-talet fungerade gĂ„rden som överstebostĂ€lle vid Norra SkĂ„nska kavalleriregementet, varefter den har arrenderats ut till lantbrukare. Idag förvaltas den av Statens Fastighetsverk i samarbete med Tomarps KungsgĂ„rd HB, som bedriver galleriverksamhet, samt lantbrukare som brukar jorden. Det första skriftliga belĂ€gget för nĂ„gon slags verksamhet vid Tomarp, nĂ€rmare bestĂ€mt fiske i Rönne Ă„, Ă€r frĂ„n Ă„r 1303. Troligen anlades det vid denna tid en kvadratisk ringmursborg pĂ„ platsen för dagens kungsgĂ„rd.

Argumentera mera! En analys av argumenten kring god redovisningssed i ett rÀttsfall

Bakgrund och problem: Periodisering av inkomster till intÀkter Àr en kompliceradredovisningsfrÄga. Komplikationen med att redovisa intÀkter Àr att det Àr ett omrÄde dÀr detges möjligheter för företagen att göra egna bedömningar. För att fÄ tas upp i redovisningenmÄste dessa bedömningar vara förenliga med den rÀttsliga standarden god redovisningssed.Under vissa omstÀndigheter kan god redovisningssed medge mer Àn ett tÀnkbart alternativ förintÀktsredovisning, I det fall Skatteverket anser att redovisningen inte Àr förenlig med godredovisningssed kan det leda fram till en tvist som kan prövas i domstol.Syfte: Uppsatsen syftar till att belysa vilka argument som framförts i en rÀttsprocess, hur deorganiseras i ett rÀttsfall, samt att undersöka deras trovÀrdighet i förhÄllande till en bestÀmdredovisningslösning avseende intÀktsredovisning. Detta för att lyfta fram vilka argument somfÄr betydelse för vad som anses god redovisningssed i fallet.AvgrÀnsningar: Studien gör en avgrÀnsning att enbart omfatta intÀkter ochintÀktsredovisning. Ytterligare avgrÀnsas uppsatsen till att diskutera svensk lagstiftning ochnormgivning inom redovisning.Metod: I uppsatsen anvÀnds en kvalitativt inriktad metod.

Barns rörelsefrihet i en stad - en fallstudie av skolvÀgar till Monbijouskolan i centrala Malmö

Med rörelsefrihet skapas förutsĂ€ttningar för ett hĂ€lsosamt och aktivt liv för barn. Med chans att pĂ„verka och att uttrycka sin mening skapas förutsĂ€ttningar för ett socialt hĂ„llbart liv. Detta Ă€r essensen i bakgrunden till varför jag anser att det Ă€r viktigt att frĂ€mja rörelsefrihet utmed skolvĂ€gar samt frĂ€mja en utveckling av att ta hĂ€nsyn till barns perspektiv i planeringsprocesser. I kandidatexamensarbetet kommer undersökas vad som frĂ€mjar eller motverkar rörelsefrihet för barn i stadsmiljöer samt hur barn kan vara potentiella experter i studier. Kandidatexamensarbetet Ă€r en vetenskaplig uppsats baserad pĂ„ litteraturstudier, en förelĂ€sning pĂ„ Malmö högskola samt en fallstudie pĂ„ Monbijouskolan i centrala Malmö. Ett hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt har anvĂ€nts under arbetets gĂ„ng och fallstudien Ă€r genomförd ur ett barns perspektiv. Fallstudien berör skolvĂ€gar i centrala Malmö, till Monbijouskolan och har genomförts i en tredjeklass genom tre delundersökningar; skriftliga frĂ„gor, teckningar och en gruppintervju med en fokusgrupp. NĂ€rmiljön Ă€r viktig för socialisation, hĂ€lsa och utveckling hos barn. TillgĂ€ngligheten till nĂ€rmiljön Ă€r dock ofta begrĂ€nsad pĂ„ grund av framförallt trafik, rörelsefriheten Ă€r dĂ€rför begrĂ€nsad för mĂ„nga barn exempelvis lĂ€ngs skolvĂ€gar. FörĂ€ldrar med ansvar för sina barn Ă€r de som kan pĂ„verka barnets rörelsefrihet i första hand. Trafikmiljöstress Ă€r ett hinder för att förĂ€ldrar ska frĂ€mja rörelsefriheten för barn. ÅtgĂ€rder i den fysiska miljön sĂ„som; hastighetsdĂ€mpande Ă„tgĂ€rder, god sikt, avgrĂ€nsande Ă„tgĂ€rder, underlĂ€tta för genvĂ€gar, frĂ€mja praktiska lösningar samt undvika trafikmiljöstress kan frĂ€mja barns rörelsefrihet samt minska trafikmiljöstressen hos bĂ„de förĂ€ldrar och barn. Monbijouskolan i Malmö ligger centralt i Malmö och har hĂ„rt trafikerade gator kring sig. En klass pĂ„ skolan berĂ€ttade om sina erfarenheter av sin skolvĂ€g skriftligt, bildligt och muntligt och kommenterade dĂ„ sĂ„vĂ€l trafik som hĂ€ndelser och ting utmed vĂ€gen. Barnen utgjorde en god kĂ€lla till information om nĂ€rmiljön kring skolan. Mycket tack vare att tre olika insamlingsmetoder anvĂ€ndes kunde bilden av barnens skolvĂ€g bli mer nyanserad. Det Ă€r viktigt att argumentera för sĂ„vĂ€l att barn ska ha tillgĂ„ng till en god skolvĂ€g men ocksĂ„ för varför barnen ska fĂ„ ge uttryck till sin syn pĂ„ skolvĂ€gens brister och vinster..

Ett lÀrande sammanhang : En studie om elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet av sitt lÀrande

SammanfattningStudien utgĂ„r frĂ„n Aron Antonovskys teori om kĂ€nsla av sammanhang (KASAM) och hur detta relaterar till elevers kĂ€nsla av sammanhang i sitt lĂ€rande utifrĂ„n begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.Syftet med studien var att undersöka i vilken utstrĂ€ckning elever upplever att det salutogena synsĂ€ttet/förhĂ„llningssĂ€ttet genomsyrar lĂ€randet inom vuxenutbildningen. Syftet preciserade med följande frĂ„gestĂ€llningar: I vilken grad upplever eleverna sitt lĂ€rande som begripligt? I vilken grad upplever eleverna sitt lĂ€rande som hanterbart? I vilken grad upplever eleverna sitt lĂ€rande som meningsfullt? Är det salutogena synsĂ€ttet mer vedertaget i nĂ„gon specifik elevgrupp? Finns det samband mellan elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? Förekommer det nĂ„gon könsskillnad i elevernas upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? EnkĂ€tundersökningen genomfördes i fem olika klasser pĂ„ olika nivĂ„er dĂ€r urvalet bestod av 140 elever inom vĂ„rd- och omsorgsutbildning. EnkĂ€ten bestod av pĂ„stĂ„enden utifrĂ„n begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De statistiska analyser som anvĂ€ndes var ANOVA, multivariat variationsanalys (MANOVA) samt faktoranalys. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan de olika klasserna Bas (termin 1), Djup (termin 2), Profil (termin 3), LĂ€rling och VOS (en klass med elever med svenska som andrasprĂ„k) upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i lĂ€randet.

Sing your song

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framstÀlls i populÀrkulturella texter. Syftet Àr att blottlÀgga de strukturer som ligger bakom denna framstÀllning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad sÀger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstÄs genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populÀrkulturella texter figurerar tydliga framstÀllningar av olika stereotyper.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->