Sök:

Sökresultat:

701 Uppsatser om Skriftliga omdömen - Sida 11 av 47

Hantering av anvÀnda fentanylplÄster: sÀkerhet och miljö

FentanylplÄster har sedan 1995 anvÀnts för smÀrtlindring hos i första hand patienter med kroniska cancersmÀrtor. Den transdermala administrationen innebÀr flera fördelar för patienten, bÄde praktiskt och biverkningsmÀssigt. För att en fullgod smÀrtlindring skall uppnÄs under de 72 timmar plÄstret sitter pÄ huden krÀvs det att beredningen Àr överladdad, d.v.s. innehÄller mer lÀkemedel Àn vad som tas upp av patienten. Fentanyl Àr en stark opioid som Àr beroendeframkallande och begÀrlig för missbrukare.

Stöd i andrasprÄksbedömning : en praxisnÀra tillÀmpning av processbarhetsteorin

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

Hur vill elever visa sin kunskap?

Björklund, Lorentz. (2005) Hur vill elever visa sin kunskap? How to prove proficiency ? the pupilŽs view. Syftet med detta arbete Àr att belysa hur elever vill visa sina kunskaper. Arbetet innehÄller en undersökning av hur elever inom grundskola och gymnasieskola vill visa dessa. I undersökningen framkommer att de flesta av gymnasieeleverna helst vill ha smÄ delprov. Eleverna pÄ högstadiet har inte en lika bestÀmd uppfattning och mÄnga av dem vill ha muntliga prov och hemprov.

Kan bedömning bli likvÀrdig? : En studie av bedömning av niondeklassares musikskapande

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.

Den nya lÀroplanen : sÄ tolkar lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa lÀroplanen för grundskolan 2011

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur sju idrottslÀrare uppfattar arbetet med Lgr11 samt hur de tolkar vÀrdeorden som uttrycks i kunskapskraven och om dessa tolkningar fÄr nÄgra konsekvenser för likvÀrdig bedömning.Genom följande frÄgestÀllningar har jag försökt uppfylla studiens syfte:Hur upplever lÀrarna implementeringen av lÀroplanen för grundskolan 2011?Hur tycker lÀrarna det Àr att bedöma elever utifrÄn Lgr11?Vad anser lÀrarna om vÀrdeorden som uttrycks i kunskapskraven?Hur tolkar lÀrarna dessa vÀrdeord?MetodStudien tar genom intervjuer och skriftliga tolkningar ifrÄn sju idrottslÀrare ansats ur en kvalitativ forskningsmetod. IntervjufrÄgorna var av semistrukturerad, öppen karaktÀr och formulerades i en intervjuguide som sedan fungerade som utgÄngspunkt vid intervjuerna. Dessutom utformades en konkretiseringsmatris dÀr lÀrarna skriftligen fick tolka ett kunskapskrav och dess tillhörande vÀrdeord. Insamlade data har sedan analyserats utifrÄn studiens teoretiska perspektiv, lÀroplansteorin.

Laborativ matematik: en studie i hur inslag av laborativ
matematik i undervisningen pÄverkar gymnasieelevers intresse
för matematik

Vi har under vÄra praktikperioder i gymnasieskolan uppmÀrksammat att intresset för matematik i mÄnga fall Àr lÄgt hos eleverna. Att matematikintresset bör ökas visar ocksÄ den senaste granskningen som gjorts av Skolverket under 2001 och 2002. Med stöd av detta utförde vi ett utvecklingsarbete med syfte att undersöka hur inslag av laborativ matematik i undervisningen pÄverkar gymnasieelevers intresse för matematik. Undersökningen genomfördes under fyra veckor pÄ Livsmedelsprogrammet vid en gymnasieskola i LuleÄ Kommun. De mÀtinstrument vi anvÀnt oss av Àr skriftliga enkÀter samt observationer.

Hur ser den skriftliga kommunikationen mellan lÀrare och studerande ut vid distansundervisning i matematik för kommunal vuxenutbildning?

SyfteStudiens syfte Àr att, ur ett matematikdidaktiskt perspektiv, beskriva form och innehÄll i kommunikationen mellan lÀrare och studerande vid distansundervisning i kommunal vuxenutbildning, gymnasiekurserna matematik B, C, D och E. Avsikten Àr att öka förstÄelsen för de distansstuderandes frÄgor i matematik. Denna undersökning avgrÀnsar sig till den skriftliga kommunikationen i ett gemensamt frÄgeforum för de studerande i respektive kurs. SÄledes berörs inte heller examinationen.ResultatEn cykel i kommunikationen innehÄller vanligen tvÄ drag med formen ?studerandens frÄga ? lÀrarens svar?.

Skriftliga omdömen - pedagogers uppfattningar

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan de svenska mikrobryggerierna, samt att titta vidare pÄ hur detta samarbete kan tÀnkas se ut. Datainsamling har skett i form av fyra delvis strukturerad telefonintervjuer med bryggerier i olika storlekar. Bryggerierna som deltagit i arbetet Àr Oceanbryggeriet, Gamla SlottskÀllans Bryggeri, Kallebryggeriet och OppigÄrds Bryggeri. För att besvara syftet har tre huvudomrÄden undersökts: samarbetsomrÄden, vilken typ av samarbete det handlar om och slutligen anledningen till samarbetet. Resultatet har varit ganska spritt, men tyder pÄ att det samarbete som sker Àr av primÀr informell struktur, men att föreningen Sveriges SmÄbryggerier har, sedan sin start 2008, inkluderat en stor andel av bryggerierna och börjat skapa ett mer formellt samarbete mellan bryggerierna..

"Ja nu hittar hon sin drömprins och de levde lyckliga i alla sina dagar" : En kvalitativ studie av hur förvÀntningar, sammanhang och erfarenheter styr den skönlitterÀra lÀsningen.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.

Att dokumentera rÀtt Àr inte lÀtt : en intervjustudie om omsorgspersonalens uppfattning om och syn pÄ social dokumentation

Uppsatsen handlar om den sociala dokumentationen inom vÄrd- och omsorgsverksamheter som bedriver vÄrd utifrÄn socialtjÀnstlagen. Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra omsorgspersonalens uppfattning om och syn pÄ social dokumentation. UtifrÄn syftet utgÄr uppsatsen frÄn följande frÄgestÀllningar:- Vad, varför och hur ska man, enligt omsorgspersonalen, dokumentera? - Vem har, enligt omsorgspersonalen, ansvar för att social dokumentation ska utföras? - Hur uppfattar omsorgspersonalen att dokumentationen pÄverkar kommunikationen pÄ arbetsplatsen, den muntliga respektive den skrivna kommunikationen? För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara frÄgestÀllningarna valdes ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi genomförde tre gruppintervjuer med omsorgspersonal och tre enskilda intervjuer med enhetschefer. Informanterna som deltog i vÄr studie var omsorgspersonal och enhetschefer som arbetar inom Àldreomsorgen.

Skönlitteraturens vÀrld och möjligheter i klassrummet

Syftet med mitt arbete Àr att presentera ett tematiskt arbete dÀr skönlitteratur har en central roll. Syftet med arbetet Àr Àven att ge elever möjlighet att röra sig mellan olika förestÀllningsvÀrldar genom muntliga och skriftliga metoder. Min undersökning bygger mycket pÄ Judith A. Langers lÀsteori men Àven andra forskares syn pÄ skönlitteratur i undervisningen. Historiemedvetande Àr ocksÄ nÄgot som diskuteras men Àr inte det huvudsakliga syftet med detta utvecklingsarbete.

LÀrare och elever om bedömning och betygssÀttning i matematik A

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ en uppfattning om hur och pÄ vilket sÀtt lÀraren tolkar och presenterar styrdokumenten för eleverna utifrÄn ett bedömnings- och betygssÀttningsperspektiv. VÄr fokus lÄg pÄ matematik kurs A pÄ gymnasiet. Undersökningen baserades pÄ sex kvalitativa intervjuer med lÀrare och 102 kvantitativa enkÀtundersökningar pÄ elever. VÄrt resultat visade bland annat att skriftliga prov var det vanligaste bedömningsunderlaget samt att lÀrare överlag tyckte det var svÄrt att bedöma elevernas muntliga prestationer. En utav vÄra slutsatser var att det fanns lÀrare som inte gav eleverna möjlighet till att uppfylla alla kursmÄl dÄ dessa inte arbetade med varierade examinationsformer i tillrÀcklig utstrÀckning..

Avund och rivalitet : En tolkning av bro?drakonflikten hos Kain och Abel i Genesis 4 med utga?ngspunkt i filmen East of Eden.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.

Live eller Dator? : Ett konstnÀrligt projekt om liveinspelning i studio.

Syftet med detta projekt har varit att se om det gÄr att efterlikna en modern popproduktion gjord i dator live med ett helt band i studion. Det skriftliga arbetet tar inte upp lÄtskrivning utan handlar om den tekniska procesen vid inspelning och mixning. TvÄ lÄtar har arrangerats och spelats in helt och hÄllet i en dator för att sedan spelas in live med ett helt band i en studio. Dessa olika versioner av lÄtarna jÀmförs sedan med hjÀlp av sex mÀtpunkter. De olika versionerna Àr lika varandra, men Àr inte exakta kopior. Datorinspelningarna Àr vÀlstÀdade och exakta medan liveinspelningarna Àr mindre vÀlstÀdade och stundvis grötigare. .

Design av lÀte Ät en visuellt Ätergiven karaktÀr som saknar verkliga auditiva referenser

I denna uppsats har arbetsmetoder vid ljuddesign utan verkliga auditiva referenser undersökts i syfte att ge upphov till och skapa underlag för diskussion. FrÄgor som hur man översÀtter beskrivna egenskaper till designen av ett ljud har berörts. Ett test har genomförts dÀr en grupp ljudstuderande har fÄtt i uppgift att med fria medel skapa ett lÀte Ät en visuellt Ätergiven fiktiv varelse och i samband med detta redovisa arbetet genom att besvara frÄgor i ett formulÀr. Sex testdeltagare har lÀmnat in den skriftliga delen av uppgiften, fem av dem har ocksÄ lÀmnat in ljudande resultat. Materialet har analyserats i syfte att finna mönster i processens olika skeden..

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->