Att genomföra förÀndringar Àr inget nytt. Redan 500 Är före vÄr tiderÀkning sÀgs den grekiske filosofen Herakleitos ha myntat uttrycket ?Ingenting Àr permanent förutom förÀndringar?. I dagen förÀnderliga samhÀllen Àr det av stor vikt att kunna förÀndra sin organisation efter Àndrade krav frÄn omgivningen. Brist pÄ kommunikation anses vara den frÀmsta orsaken till att förÀndringar misslyckas samtidigt som god kommunikation ofta framhÄlls som ett tecken pÄ framgÄngsrika förÀndringar.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka i vilken utstrĂ€ckning och efter vilka principer eleverna i skolĂ„r 9 indelar sina texter i stycken, och hur eleverna markerar nytt stycke. Vidare studeras om det föreligger nĂ„gra skillnader eller likheter i kön vid styckeindelning och styckemarkering. Även styckeindelningen i förhĂ„llande till textens betyg studeras.Materialet bestĂ„r av 24 berĂ€ttande elevtexter frĂ„n det nationella provet för svenska i skolĂ„r 9, vĂ„rterminen 2004. Vid analysen av elevtexterna undersöks hur mĂ„nga stycken texten bestĂ„r av, vilken styckemarkering eleven anvĂ€nder, och vilka dispositionsprinciper, teman, referensbindningar och konnektivbindningar som finns och hur de relaterar till styckeindelningen.Resultaten visar att det enbart finns en ostyckad text i min studie, och jĂ€mförelser med tidigare studier tyder pĂ„ att eleverna generellt sett blivit bĂ€ttre pĂ„ styckeindelning. Antalet stycken i texterna varierar och kan relateras till textlĂ€ngd.

Syftet med uppsatsen var att utreda vilka kriterier som g?ller f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip, samt besvara fr?gan om likhetsprincipen uppfyller kriterierna. Vad g?ller fastst?llandet av vilka kriterier som g?ller togs avstamp i r?ttsfallet NJA 2019 s. 23, d?r HD gjorde vissa principiella uttalanden avseende distinktionen mellan en sj?lvst?ndig r?ttsregel och en princip. Med hj?lp av denna distinktion, samt uttalanden i doktrin, utformades kriterierna f?r en allm?n associationsr?ttslig princip enligt f?ljande: - 1.

AbstractTitle: A fair representation? A comparative study of the morning program guests and the context in which they are involved. Author: Hanna Brandt Parkvall & Adam So?derblom Tutor: Anne-Marie Morhed Purpose: This study aimed to investigate and compare the guests and the context in which they are involved, in the morning programs Gomorron Sverige on SVT1 and Nyhetsmorgon on TV4. The thesis is based on three questions that examine how representative the invited guests are in proportion to the country?s population, the subjects that occupy the most space and the types of guests that discuss these topics in the programs.

This study looks at how probation, client experiences, and criminal policy decisions affect recidivism in Sweden. Gaining a thorough grasp of how social, organizational, and political issues interact and impact the chances of rehabilitation and reintegration is the goal. Three research questions are addressed in the study: First, what are the causes of recidivism? Second, how is probation perceived by staff and clients in terms of control and support? Thirdly, what effects do political decisions have on probation services' operations and clients' chances for recovery?? A qualitative study was conducted with semi-structured interviews with twelve respondents, eight probation clients, three probation officers and one parliamentary politician. There were six themes that discussed the issue of recidivism from different perspectives, the collected data was analyzed through thematic content analysis.

Denna studie bygger pÄ andrasprÄksinlÀrares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivÄer. I synnerhet Àr syftet att studera sprÄkliga syntaktiska nivÄer i texter skrivna av andrasprÄksinlÀrare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte Àr att studera om innehÄllet i texter kan förmedlas pÄ ett kommunikativt och idiomatisk sÀtt.Den teoretiska ramen för att mÀta syntaktiska nivÄer som informanter i denna studie har uppnÄtt bygger pÄ processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & HÄkansson, 1999). Studien visar att godkÀnda texter i Svenska som andrasprÄk B och Tisustest uppnÄr nivÄ 4 och 5 pÄ syntaktisk nivÄ. Studien visar ocksÄ pÄ variation av kommunikativ kompetens utifrÄn förmÄgan att förmedla ett central innehÄll. Informanterna uppnÄr delvis mÄlsprÄksnormen och delvis avviker frÄn mÄlsprÄksnormen i varierad grad vilket pÄverkar den kommunikativa kompetensen.

SammanfattningVid en fastighetsöverlÄtelse Àr det mÄngt och mycket som skall regleras sÄ som köpe-kontrakt med alla dess skriftliga krav. GÀllande regleringen av fel i fastighet har lag-stiftaren valt att dela upp ansvaret mellan sÀljare och köpare för att underlÀtta an-svarsbördan. Faktiska fel i fastighet tillhör köparens ansvarsomrÄde och denne har en undersökningsplikt som faststÀller att denne inte Àger rÀtt att gentemot sÀljaren Äbe-ropa de fel denne bort upptÀcka vid sin undersökning. Denna ansvarsfördelning har dock stÀllts pÄ sin spets efter domslutet i NJA 2007 s. 86 dÄ HD Älade en sÀljare an-svaret kring faktiska fel i form av en upplysningsplikt.DÄ HD inte lÀmnat nÄgon vÀgledning för hur en liknande upplysningsplikt kan ak-tualiseras Àr rÀttslÀget idag nÄgot oklart gÀllande faktiska fel och vem som bör stÄ an-svarig.

Syftet med studien Àr att undersöka hur samverkan ser ut mellan kommun och landsting vadavser personer som vÄrdas enligt lag (1991:1129) om rÀttspsykiatrisk vÄrd (LRV) och skallpermitteras till hemkommunen. Studiens frÄgestÀllningar Àr: (1) Hur sker samverkan mellankommun och landsting innan permissionen verkstÀlls?(2) Hur sker samverkan mellan kommun och landsting under tiden en person Àr permitterad?(3) Vilka möjligheter och hinder finns vad avser samverkan mellan kommun och landsting gÀllande personer som permitterats?Metodvalet Àr kvalitativt och författarna har genomfört fem intervjuer med nyckelpersonerinom landsting och samverkande kommuner. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr Danermarkstre primÀra samverkansbegrepp: organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visar attlandstinget har ansvar för vÄrd och behandling och att kommunen har ansvar för boende ochsysselsÀttning.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ?r en neurodegenerativ sjukdom som g?r att muskler f?rtvinar och ger personen en successiv f?rsvagning i kroppen. Det leder bland annat till sv?righeter att r?ra sig, ?ta och tala. Sjukdomen ?r obotlig men bromsande medicinering och symtomlindrande behandling erbjuds.

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.

Föreliggande uppsats analyserar Erik Lindegrens ekfraser till tre av Halmstadgruppens mÄlningar urett intermedialt perspektiv. MÄlningarna Àr Hamn av Axel Olson frÄn 1939, Kosmisk moder avWaldemar Lorentzon frÄn 1935, samt Det Àr fullbordat av Erik Olson frÄn 1943. I verketHalmstadgruppen (1947) skrev Erik Lindegren ekfraser till dessa och ytterligare 35 mÄlningar.Ekfrasen gavs i samtliga fall samma titel som mÄlningen.Min analys har sitt huvudsakliga mÄl i att undersöka hur ekfraserna samspelar med ochlevandegör mÄlningarna i textmediet. Analysen bygger metodologiskt pÄ en nÀrlÀsning av dikterna,med fokus pÄ hur olika bildmediala komponenter manifesteras i texten. I detta ingÄr bland annat attidentifiera artefakter frÄn bilden, undersöka strukturella och formmÀssiga anpassningar, analyseraspatiala och temporala förhÄllanden, gemensamma begreppskomplex och sinnesstÀmningar.Ur teoretisk synpunkt utgör begreppen ekfras och enargeia en grund, tillsammans medWerner Wolfs terminologi i The Musicalization of Fiction.Undersökningen visar att de analyserade ekfraserna anvÀnder sig mycket olika sÀtt attlevandegöra det bildmediala materialet.

MÄnga studier behandlar Àmnet om hur elevernas kunskapsinhÀmtning pÄverkas av gruppstorleken men fÄ studier berör hur lÀrare pÄverkas av gruppstorleken. Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka hur gymnasielÀrare upplever att deras uppfattning av elevernas hÀlsa och kunskaper samt möjligheten att anpassa pedagogiken till eleverna pÄverkades av gruppstorlek och undervisningsmiljö.En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes dÀr 105 lÀrare pÄ gymnasieskolor i nordvÀstra SkÄne och södra Halland hade möjlighet att svara pÄ 21 pÄstÄenden. Ett bekvÀmlighetsurval anvÀndes och frÄgorna i enkÀten var slutna. 33 enkÀter besvarades (31 %) och kodades för statistiska analyser.Majoriteten av gymnasielÀrarna var nöjda med sin undervisningsmiljö och tyckte sig ha en god uppfattning om kunskapsnivÄn hos sina elever. FÄ lÀrare tyckte sig kunna eller vilja ta stÀllning till elevernas hÀlsa, men alla lÀrare anpassade sin pedagogik till eleverna.

Den ökade transparensen i samhÀllet har bidragit till att allt fler företag aktivt arbetar medCorporate Social Responsibility, CSR. TyvÀrr Àr det mÄnga verksamheter idag som inte fÄr tillrÀckligt mycket uppskattning för deras CSR-policy. Detta Àr för att den externa kommunikationen gentemot konsumenter inte Àr optimal. NÀr konsumenter inte har kÀnnedom om företagets CSR försvinner mycket av den konkurrenskraft som CSR bidrar med. Samtidigt kan en överdriven marknadsföring av företagets CSR-policy medföra en motsatt effekt.

Studiens syfte Àr att kartlÀgga yrkesverksamma sfi-lÀrares kunskaper om ordförrÄd och ordbildning i svenska sprÄket och vad de anser vara bra undervisning i detta Àmne. FrÄgestÀllningarna Àr vilka grundlÀggande kunskaper sfi-lÀrare har om ordförrÄdets uppbyggnad och organisation hos enskilda sprÄkanvÀndare, vilka grundlÀggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr en enkÀtundersökning som ocksÄ innehöll en kunskapskartlÀggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda nÄgra veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lÀrare, yrkesverksamma inom tvÄ olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lÀrare har grundlÀggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlÀrning men att det finns utrymme för kunskapsförbÀttringar.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.