Syftet med denna underso?kning a?r att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad pa? fundamentalanalys, genom att sammanla?nka variabler fra?n Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara va?rderelevanta indikationer pa? fo?retags rapporterade resultat. Fo?r att genomfo?ra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen uto?kas fra?n 9 till 12 stycken.

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

Jag har valt att fo?rdjupa mig i begrepp och metoder fo?r textlig gestaltning inom klassisk romanssa?ng. Min underso?kning ro?r dels vad olika begrepp kopplat till textgestaltning inneba?r, och dels vilka metoder sa?ngare anva?nder eller kan anva?nda sig av i en textgestaltningsprocess. Jag har anva?nt mig av bo?cker skrivna av bl.a.

Violence is put in a specific context when the police are the perpetrator of violence rendering violence possibly legitimate through sovereignty. The possibility of legitimization of police violence raises important questions of how such violence is legitimized and how resistance is conceived of and defined. I have interviewed seven people in Sweden from different backgrounds, all of whom share the experience of having been subjugated to police violence, including threats, harassments and physical violence.This paper analyzes the performativity of police violence through the relations between police violence, power, sovereignty, subjectstatus and resistance, in order to understand how police violence is being legitimized and to understand its consequenses with respect to those subjugated to it. I?ve also analyzed if this violence is being politicized and, in that case, how politicization is made possible.

I Lgr 11 betonas att elever ska lära sig olika beräkningsstrategier i huvudräkning och skriftliga metoder för att kunna lösa uppgifter med olika tillvägagångssätt. Denna studie undersöker vilka olika beräkningsstrategier elever i mellanstadiet använder sig utav och vilka missuppfattningar de har. Vidare undersöks huruvida uppgiftens matematiska utformning påverkar elevernas val av beräkningsstrategi. För att ta reda på detta har vi gjort en kvalitativ forskningsstudie där vi har utgått från befintlig data. Resultatet i vår undersökning visar att eleverna använder sig av olika beräkningsstrategier och att de flesta missuppfattningar beror på bristfälliga förkunskaper.

Denna underso?kning so?ker ett svar pa? hur den relativt vana lyssnarens bedo?mning av ljudkvalitet pa?verkas av ett sa? kallat o?ppet test, da?r det som bedo?ms a?r ka?nd fo?r lyssnaren, ja?mfo?rt med ett blindtest, da?r detta objekt a?r oka?nt. Fra?gan appliceras pa? kvalitetsbedo?mningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren pa?verkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas a?r ka?nd eller inte.

Detta pedagogiska specialarbete a?r en underso?kning av lukkari ? fo?rsa?ngarens och fo?rsa?ngens betydelse, tradering och historia inom o?stlaestadianska fo?rsamlingar i Norrbottens la?n. Resultatet, som framkommit genom kvalitativa intervjuer med informanter, visar att val av lukkari och dess traderingsprocess mellan personer och generationer grundar sig utifra?n parameterar sa?som sa?ngro?st, personens mod och ansvarstagande, en levande kristen tro samt i vissa fall a?ven arv. Det framkomna resultatet visar a?ven pa? skillnader i lukkaritraditionens status och fortlevnad i de omra?den och fo?rsamlingar som underso?kts.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Detta examensarbete baseras på ett utvecklingsarbete bestående av övningar i att våga prata inför klass. Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om eleverna genom ovannämnda övningar, där tonvikten läggs på att våga prata, utvecklar denna förmåga. Arbetet har vi genomfört på en 1-9 skola med 62 elever i år sju. Med utgångspunkt från egna erfarenheter, facklitteratur och styrdokument utformade vi övningar för att stärka eleverna i talsituationer. De mätmetoder vi använde för att mäta resultatet av vårt arbete var skriftliga utvärderingsenkäter, slutenkät samt en intervju med vår handledare.

Na?r en student idag utbildar sig vid ett svenskt la?rosa?te beho?ver denne info?rskaffa sig kurslitteratur som ett komplement till undervisningen. Det finns inget sja?lvklart tillva?gaga?ngssa?tt fo?r hur studenten info?rskaffar sig sin kurslitteratur och information om litteraturen presenteras inkonsekvent o?ver olika ka?llor . Vi utvecklar da?rfo?r ett sto?dsystem fo?r so?kning av kurslitteratur, med syfte att effektivisera so?kprocessen samt att exponera studenten fo?r eventuellt tidigare fo?rbisedda ka?llor till kurslitteratur. Systemet utva?rderas i fo?rha?llande etablerade so?kstrategier hos 22 studenter. Resultaten visar att anva?ndandet av detta sto?dsystem inte bara minskar antalet steg markant utan a?ven minskar antalet tja?nster studenten anva?nder fo?r att info?rskaffa sin kurslitteratur ja?mfo?rt med studenters egna so?kstrategi idag..

Denna uppsats syftar till att studera hur ett analysföretag kombinerar kvalitativa och kvantitativa data i en marknadsundersökning. Uppsatsen bygger på en fallstudie av en marknadsundersökning utförd av analysföretaget United Minds mellan juni och december 2011. Data har samlats in genom tre djupgående semistrukturerade intervjuer med medlemmarna i projektgruppen på United Minds och innefattar även internt material som tilldelats från projektgruppen. I studien framgår det bland annat att projektgruppen kombinerat olika dataformer på ett mer dynamiskt och kreativt sätt än i traditionell akademisk forskning, att olika datainsamlingsmetoder kan prioriteras olika beroende på vad syftet med metoden är i det specifika stadiet samt att forskare kan effektivisera undersökningar genom att utföra så många studie-moment som möjligt sekventiellt. Uppsatsen ger nya perspektiv för både praktiker som akademiker inom det relativt okända området blandade metoder..

Syfte: Att beskriva och analysera Landskrona kommuns förvaltningars utformning och användning av verksamhetsmått som styrinstrument. Metod: Det empiriska materialet är huvudsakligen hämtat från olika kommunala dokument, så som budgetskrivelser, årsredovisningar och interna måldokument. Som komplement till de skriftliga dokumenten har intervjuer med ansvariga tjänstemän genomförts. Studien är avgränsad till att omfatta tre av Landskrona kommuns förvaltningar, de tre största. Forskningsansatsen är abduktiv med en kvalitativ metod.

Utifrån vårt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information somöverförs och under vilka former den överlämnas när elever byter skola. Vi har även avsettsynliggöra pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna föröverlämningen.Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentationsom önskas av mottagande skola överensstämmer till största delen. Resultatet kansammanfattas med att överlämnande och mottagande personal i stort är eniga om att IUP medskriftliga omdömen och åtgärdsprogram är dokumentationsformer som alltid används. Man äräven överens om att muntlig information är viktig vid överlämningen. Det finns dock vissskillnad i synen på dokumentationens och informationens relevans mellan överlämnande ochmottagande lärare.Formerna för överlämnandet visar större diskrepanser mellan överlämnande skolors ochmottagande skolas uppfattningar.

"1900-talets sista decennium har gått i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fått uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans värld har ämnet fått stå tillbaka för andra ämnen, vilket 2007 kommer att ändras. Historia införs som ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kärnämne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med ämnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som ämnet förmedlar.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).