Många av dagens svenska skolor genomsyras av mångfald och mångkultur. Det är av stort intresse att ta reda på hur föräldrasamverkan kommer till uttryck i en sådan miljö, och detta ur såväl lärares som (svenska och utländska) föräldrars perspektiv. Syftet har varit att undersöka om samarbetet skiljer sig åt med anledning av föräldrarnas bakgrund och härkomst, och hur man kan förändra och utveckla samarbetet så att resultatet förbättras. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med lärare och med föräldrar av olika bakgrund. Skolorna som ingick i undersökningen är två kommunala skolor som har elever med varierande bakgrund.

Detta arbete inriktar sig på lärare som arbetar med ämnesintegrering. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur lärare tänker om ämnesintegrering, planering, genomförande och utvärdering av sin undervisning. Undersökningen kan härledas till fenomenografin med kvalitativa intervjuer med fem lärare på fem olika skolor. Intervjuerna som spelats in på band har varit halvstrukturerade vilket betyder att informanterna innan mötet fått ta del av de ovanstående begrepp som intervjun kommer att röra sig runt. Jag har sedan till intervjuerna ställt i ordning en intervjuguide för mig att följa.

Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.

Syftet med den här studien är att undersöka om friluftsliv och Skolverksamhet för årskurs 1-6 samverkar med varandra. Fokus har legat på att undersöka om lokala mål för friluftsverksamheten förekommer och om olika skolämnen integreras av friluftsverksamheten i skolan. Skolors omfattning av friluftsverksamhet och lärares utbildning inom friluftsliv eller utomhuspedagogik redovisas även. Metoden som har lett till resultaten är en enkätundersökning som skickades ut till 20 olika kommuner, och urvalet blev 77 svar från lärare verksamma i årskurs 1-6 från 18 kommuner. För att ge rättvisa åt studien rekommenderas att man ser igenom metodbeskrivningen innan man läser resultaten.

Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.

?Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter.? (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, 1994 s. 6) I dagens Skolverksamhet anser jag att en grupp elever ofta glöms bort, de elever som far illa på grund av hemförhållanden. I studien har jag fokuserat på de elever som växer upp i ett hem där en eller båda föräldrarna missbrukar alkohol. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur klasslärare kan arbeta för att stimulera lärande hos elever vars föräldrar missbrukar alkohol.

Den här uppsatsen handlar om yoga i skolan. Studien syftar till att undersöka pedagogers och barns upplevelser och uppfattningar om användandet av yoga, och genom detta tillföra kunskap om användandet av yoga i skola och förskola. Studien har fokuserat på förklaringar till varför man väljer att använda yoga i skolan. För att ta reda på barns och pedagogers upplevelse av yoga har intervjuer använts. Resultat från intervjuerna har sammanfattats och ordnats efter studiens frågeställningar.

Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.

SyfteSyftet med denna studie är utvärdera effekterna i en undervisningssituation för lärare och elever ute i daglig Skolverksamhet, av den utbildning som lärarna fått genom att delta i projekt Kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i några av kommunens grundskolor. I arbetet ingår också en beskrivning av de kompensatoriska programvaror och funktioner som lärarna fått utbildning i.MetodStudien är baserad på en enkätundersökning riktad till 83 lärare, verksamma inom grundskolan (F-9) som i olika omgångar deltagit i gemensamma studiedagar och fått en utbildning om 4 x 2 timmarResultatNästan alla lärare anser att den utbildning de fått i att använda dator och kompensatoriska hjälpmedel har gett dem bättre förutsättningar att möta elevernas behov. Man anser att användningen av kompenserande hjälpmedel ger eleven bättre förutsättningar att klara skolarbetet samt att fler elever skulle ha nytta av dator och kompensatoriska hjälpmedel. Nästan alla anser också att användningen av kompenserande hjälpmedel har stor betydelse för att stärka elevens självförtroende och för att göra eleven mera delaktiga.DiskussionTilltron till dator och kompensatoriska hjälpmedel förefaller hos lärarna vara större än vad arbetssätt och organisation i skolan tillåter deras elever att använda dem i det vardagliga skolarbetet. Utbildning, tid och organisation är viktiga faktorer för att ett framgångsrikt arbetssätt ska kunna uppnås.

Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet.

Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet.

Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.

Ambitionen med den här uppsatsen är att rikta blickarna mot den grupp elever som är i behov av särskilt stöd i sin undervisning. Studien är ett försök att undersöka och tolka hur dessa elever uppfattar sitt lärande och sin självbild i en inkluderande skola. Det teoretiska materialet baseras främst på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, där symbolisk interaktionism (Mead, 1976), stämplingsteori (Goffman, 2001) och social konstruktionism (Berger & Luckman, 2003: Gergen & Gergen, 2008) är utgångspunkter. Gemensamt för dessa är att de betraktar människan som en social varelse och det är i det sociala samspelet som individens självbild konstrueras. Studien har utgått från den kvalitativa forskningsprocessen och för att besvara syftets frågeställningar genomfördes åtta stycken intervjuer med elever i Mellansverige, i en skola där man valt en inkluderande organisationsform som lärandemiljö för elever i behov av särskilt stöd.

Problem: Problemet för de kommunala verksamheterna är hur de ska få de tilldelade resurserna att räcka till för att tillfredsställa kommuninvånarnas behov. Under senare tid har man infört nya styrverktyg inom den kommunala verksamheten, ett av dessa är ABC-kalkylering. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera varför Uppsala kommun inte fortsatte med ABC-kalkyleringen efter pilotstudien. Vi vill även reda ut om Skolverksamheten skulle kunna använda sig av en ABC-kalkylering för att få en mer produktiv resursfördelning. Metod: Vi har valt att arbeta med Skolverksamheten inom Uppsala kommun och ABC-kalkylering inom grundskolan.

BakgrundÄnda sedan fritidspedagogutbildningen startade 1964 har fritidspedagoger haft svårt att definiera vad deras kompetens innehåller. Fritidspedagogens yrkesroll upplevs som luddig och diffus, fritidspedagogerna är bättre på att beskriva vad de inte är, till exempel inte lärare. I och med SIA-utredningen 1974 fastslog regeringen vikten av samverkan mellan fritidspedagoger och lärare för att skapa en Skolverksamhet som gynnar eleverna. En av faktorerna som påverkar hur samverkan tar form är hur lärare och fritidspedagoger ser på varandra och varandras kompetens.  SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur grundskollärare, som undervisar i årskurs 1-3, uppfattar fritidspedagogernas kompetens och hur denna kompetens visar sig.  MetodVi har i vår studie valt att använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen, vilken har syftet att undersöka hur människor uppfattar ett visst fenomen.