Detta arbete handlar om barn med funktionshinder och deras integrering i förskola, fritidshem och vardagsliv. Med integrering menar jag hur funktionshindrade fungerar och klarar sig i vårt samhälle. Syftet med denna studie är att se hur en dag ser ut för barn med funktionshinder.. Detta utifrån en tidigare uppsats om ämnet där en flicka med Downs Syndrom följdes under en dag. Jag kommer också att undersöka när och hur integreringen av funktionshindrade i samhället startade i Sverige.

Att arbeta med ART metoden är en kvalitativ studie med syftet att ta reda på hur ett specifikt arbetslag arbetar med modellen Aggressive Replacement Training (ART) i en Skolverksamhet. ART metoden är en beteendeförändringsmodell skapad för kriminella utåtagerande och aggressiva unga. Utveckling av ART metoden och dess anpassningsbarhet har gjort den till en arbetsmodell som används inom skolan, då modellen anses kunna ge alla barn och unga verktyg och träning i dess sociala och emotionella utveckling. Metoden innehåller de tre huvudkomponenterna: socialfärdighetsträning, känslokontrollträning och moralträning. Arbetslaget Trädet som deltar i studien arbetar endast aktivt med ART modellens sociala färdighetsträning och pedagogernas arbete med denna komponent presenteras i uppsatsens analysdel.

Studien syftar till att undersöka hur elever med erfarenhet av förberedelseklass har uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten. Studiens syfte är också att ta reda på hur pedagogerna uppfattar sig arbeta främjande med inkludering i förberedelseklass samt hur pedagoger och elever uppfattar övergången utifrån ett inkluderingsperspektiv. En kvalitativ metod i form av intervjuer med både pedagoger och elever används för att få fram ett resultat i studien. Intervjuerna utförs på en mångkulturell skola i Östergötlands län där det finns två förberedelseklasser. Resultatet visar att eleverna och pedagogerna har skilda uppfattningar gällande hur de uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten.

I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mångfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar på ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mångfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar på ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

This essay is a study of the use of IT technology by teachers of English and History at a Swedish upper secondary school. It is based on four interviews and four observations. In my analysis of these I have made use of the theory of Social Shaping of technology, a theory which puts emphasis on a teacher´s purpose regarding the use of IT technology in order to empower the teaching process. As a researcher I aim to explore the reasoning on the part of the teacher and to that end I use the method of interviews and observations. This study shows different ways of using IT technology varying from one teacher to another.

Economic changes, globalization and an aging population are phenomena that haveaffected the municipal development in the late 1900s. To address these challenges,cooperation in specific areas between municipalities in the 1990- and 2000's hasincreased. This is referred to in the literature as municipal cooperation. IT is one ofthese areas of collaboration and is seen as a potential solution to streamline municipaloperations. IT implementations are often complex projects involving a large number ofpeople.

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger ser på kvalitetsarbete samt ta reda på hur de går tillväga för att kvalitetsutveckla sin verksamhet. Vi vill även undersöka vilka förutsättningar fritidspedagogerna har för att kvalitetsutveckla sin verksamhet.Våra frågeställningar är följande:- Hur ser fritidspedagogerna på kvalitetsarbete?- Hur kvalitetsutvecklar fritidspedagogerna fritidsverksamheten?- Finns det likheter i fritidspedagogernas tillvägagångssätt i kvalitetsarbetet på olika skolor?- Hur ser fritidspedagogerna på sina förutsättningar för kvalitetsarbete?För att få svar på syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod och intervjuer med fem fritidspedagoger.Resultatet visar att fritidspedagogerna tycker att det är viktigt att utvärdera sin verksamhet och sitt arbete. Fritidspedagogerna anser att kvalitet inte kan mätas fullt ut eftersom kvalitet har med upplevelser och värderingar att göra. De ser också många svårigheter med kvalitetsarbete, bland annat att mäta och utvärdera en del mål.

Detta är en kvalitativ studie med intervjuer med fem anställda inom Skolverksamhet för att stötta elever med socio-emotionell problematik. Fyra verksamheter har undersökts - två inom grundskolan och två inom gymnasieskolan. Syftet med studien är att undersöka vilka insatser som finns för flickor med allvarliga skolsvårigheter som beror på socioemotionella problem. Insatsernas innehåll, arbetssätt och målsättning studeras ur ett personalperpektiv. Reslutatet presenteras i åtta kategorier som relateras till varandra i en modell.

Denna kvalitativa studie har undersökt hur elever med Aspergers syndrom upplever att det är att gå i en särskild undervisningsgrupp. Fyra tonåringar som samtliga har gått i en särskild undervisningsgrupp, för elever med Aspergers syndrom, under sin grundskoletid intervjuades.Syftet med studien är att öka förståelsen för elevernas upplevelser. Intervjuerna var öppna och eleverna fick fritt berätta om sina upplevelser från skoltiden. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra teman: Skolarbetet, kompisar och relationer, diagnos och självbild samt val av Skolverksamhet. Eleverna berättade om både positiva och negativa upplevelser som de haft under sin skoltid.

Skolan har både ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag, men till skillnad från kunskapsuppdraget så är det inte självklart vad demokratiuppdraget innebär. Därför anser vi att demokratiuppdragets innebörd är intressant att studera närmare.Syfte: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget och elevers uppfattningar om demokrati i skolan.Metod: Metoden vi använt för att undersöka detta är enskilda samtalsintervjuer med pedagoger, och fokusgrupper med elever i åk 3. I studien har sex pedagoger deltagit samt 24 elever.  Resultat: Studien visar att många av pedagogerna upplever demokratiuppdraget som diffust, vilket påverkar på vilket sätt pedagogerna anser att demokratiuppdraget ska förverkligas. Genom elevernas beskrivningar av sin skolmiljö kan vi se brister i det demokratiska arbetet i de skolor de går i, men vi kan även se att eleverna har positiva förväntningar och önskemål om hur de vill att skolan ska vara.Slutsats: Pedagogernas brister i kunskaper om demokratiuppdraget riskerar att påverka elevernas möjligheter att utveckla demokratiska förmågor och kompetenser.

Denna uppsats syfte är att undersöka elevers ansvar i skolan utifrån ett elevperspektiv. Vad eleverna har för uppfattningar om sitt ansvar och hur dessa uppfattningar kan förklaras utifrån den skolsitution de befinner sig i. Som bakgrund diskuteras innebörden av begreppet ansvar. Enligt moralfilosofiska teorier kan människan vara ansvarig endast om hon har möjlighet att välja sina handlingar, att hon har visst mått av frihet. Skolans styrdokument påpekar hur viktigt det är med personligt ansvarför ett demokratiskt samhälle och att skolans uppgift är att fostra eleverna till ansvarsfulla individer.

Mot bakgrund av globaliseringen, vårt mångkulturella samhälle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i våra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lärande inom det bildpedagogiska fältet. Sverige ligger efter länder som Storbritannien, USA och Canada där forskning och utveckling inom bildämnen med mångkultur, mångfald och identitet i fokus pågått under längre tid. Då den forskning på området som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmänhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt på bildämnet.Utifrån en fältstudie i två mångkulturella skolor undersöks på vilka sätt ett interkulturellt perspektiv kan användas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. Fältstudien bearbetas och diskuteras utifrån teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel på interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar både likheter och skillnader mellan de två skolorna men illustrerar framförallt hur mångkulturalitet kan vara olika.

Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi får våra sopor hämtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vägarna underhålls, barnen har tillgång till dagis- och Skolverksamhet och våra äldre har tillgång till äldreomsorg. Målet med den kommunala verksamheten är att producera service/nytta inom områden som anses vara gemensamma angelägenheter för oss kommuninnevånare. För att åstadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs då denna omfattande verksamhet som berör oss alla i så stor utsträckning?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att på så vis öka den allmänna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.Genomförande: Studien har baserats på personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjänstemän inom Norrköpings kommun.Resultat: Den politiska styrningen kan förstås som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning.