Betygsättning i skolan har länge varit mål för debatt och något som har engagerat allmänheten, politiker och anställda inom skolvärlden. Frågan om betygens vara eller icke vara, samt hur och varför de skall användas har också debatterats. När det sen är fastställd att vi skall ha betyg i skolan är det frågan om syftet med betygen, och i vilken grad bedömning i olika skolor och klasser är likvärdig och jämförbar. Att betyg är ett viktigt tema som engagerar många, beror på att betygen kan vara avgörande för individens möjligheter för framtida utbildning och jobb. Det är skolans uppgift och skyldighet att eftersträva likvärdig och rättvis betygsättning, och det är Skolverkets uppgift att utvärdera och kvalitetssäkra skolan.

Enligt Skolverket skall gymnasieelever som började sin utbildning år 2000 eller senare, göra ett projektarbete på 100 poäng. Gymnasieskolor som driver utbildningar inom industriprogrammet har som mål att alla elever efter avslutad utbildning både ska ha godtagbart yrkeskunnande för branschen och för fortsatta studier. Projektarbete betraktas av en del gymnasielärare som en bra läroform där elever som är motiverade inom ett ämne eller område och inte stimuleras i andra ämnen kan få en chans att utvecklas.I denna uppsats har jag undersökt om den undervisning som gymnasieeleverna får i kursen ?Projektarbete 100 p? (PA1201) motsvarar de förväntningar som näringslivets representanter önskar sig. Eftersom en treåring yrkesutbildning bl.a.

Abstract: Introduction: Even though that it is mandatory by law since 1955 in Sweden, teachers stilldon?t get any education courses in sex education. There has been almost no research on whateffects the sex education has had on the general population in Sweden. Aim: The aim for thisstudy has been to look at middle school teacher?s ways of conducting and there conditions insex education.

Under de senare åren har rapporter visat på att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är framträdande inom skolan och lärare är en av de yrkesgrupper där de flesta långtidssjukskrivningarna beror på stress. Vidare tillhör lärare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sämst socialt stöd, vilka alla är faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket är var femte lärare är idag i riskzonen för allvarlig ohälsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremål för omfattande förändringar, den så kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, färre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesättning och nya arbetsformer. Lärare upplever att förändringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt.

På Västervångskolan i Ystad hade eleverna skolval den 15 september 2006. SD blev det tredje största partiet, efter Moderaterna och Socialdemokraterna. Syftet med min undersökning är att försöka finna svaret på frågan varför SD fick sådan framgång i skolvalet på Västervångskolan. Den metod jag har använt mig av i denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en av skolans samhällslärare, gruppintervjuer med 19 av skolans elever samt intervjuat en representant från SD som besitter ett mandat i kommunfullmäktige i Ystad kommun.

I detta arbete undersöker vi vilka bedömningsmetoder och arbetssätt som används i de naturvetenskapliga ämnena i årskurserna F-6. Vi undersöker även om det finns några skillnader och likheter i bedömningen och arbetssätten mellan årskurserna F-3 och 4-6 och vilka dessa är. Arbetet grundar sig på enkäter som lärare i årskurserna F-6 har besvarat. Utgångspunkten för arbetet är ett formativt synsätt. Efter att vi läst den nationella utvärderingen som Skolverket (2007) genomförde så fick vi en syn på att man bör arbeta formativt i skolan.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att beskriva studie- och yrkesvägledares och lärares upplevelser av samarbetet dem emellan samt i vilken utsträckning samarbetsmöjligheterna påverkades av en strukturell omorganisation. En kort beskrivning ges av utvecklingen av den kommunala grundskolan samt studie- och yrkesvägledar- och läraryrkets förändring. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer från två studie- och yrkesvägledare verksamma före F-9 reformen, två studie- och yrkesvägledare verksamma i dag och två lärare som arbetat inom grundskolan både före och efter F-9 reformen. Resultaten visade att samarbetsmöjligheterna och strukturen på skolor idag skiljer sig från tiden före F-9 reformen. En förändring var att studie- och yrkesvägledares arbetsplatser inte längre är på en skola utan flera, vilket försvårar samarbetsmöjligheterna.

Vi har under vår verksamhetsförlagda del av vår lärarutbildning observerat att många lärare haft stora problem med att komma tillrätta med elevers bristande sociala kompetens. I samtal med lärare, mentorer, elever men också med människor utanför skolan har vi blivit uppmärksammade på det faktum att samtliga önskar att skolans lärandemiljö skall präglas av lugn och trygghet och att grunden för detta bygger på ett gemensamt socialt förhållningssätt.Denna internationella dokumentstudie har på ett komparativt sätt studerat de nationella och lokala styrdokumenten vid en engelsk och en svensk skola med utgångspunkt från elever motsvarande år 4 - 9. Avsikten har varit att försöka belysa eventuella likheter och olikheter när det gäller skolornas arbete med disciplinära frågor. Uppsatsen har samtidigt haft som syfte att visa om det finns ett samband mellan respektive länders styrdokument och de etablerade lärteorier som finns.Inom respektive skola i studien är det rektorn som har ansvaret för att upprätta och säkerställa efterlevandet av de nationella och lokala styrdokumenten. Vad som bl.

Abstract Rapporter från Skolverket visar att många elever inte når målen i matematik.12 % av eleverna i åk 9 nådde inte godkäntgränsen på ämnesproven i matematik 2006, (PM 2006:2230). Utifrån provens resultat funderade vi över vilken undervisning elever i matematiksvårigheter möter eller mött. Är det så att de blivit utslagna från skolans matematikundervisning redan innan de nått högstadiet? Vad gör skolan för dessa elever i mellanåren så att de ska bli godkända i matematik åk 9? Vi var intresserade av hur de specialpedagogiska insatserna såg ut och hur eleverna upplevde dessa. Vi har intervjuat 13 elever i åk 6 från två olika kommuner kring upplevelser och erfarenheter av matematikundervisning och specialpedagogiskt stöd.

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Detta examensarbete fördjupar sig i hur en gynnsam psykosocial arbetsmiljö på en skola kan skapas. Arbetet belyser vilken syn olika forskare har för att skapa och bibehålla ett gott arbetsklimat samt hur en högstadieskola, med en hel del problematik i bagaget, har gått tillväga för att lyckas. Högstadieskolans förändringsprocess har därför varit i stor relevans för oss att synliggöra då vi kunnat fördjupa oss kring den problematik som legat till grund för deras tidigare bristande psykosociala arbetsmiljö och hur högstadieskolan sedan har lyckats vända den negativa spiralen. Syftet med examensarbetet har även varit att undersöka om socialpsykologiska kunskaper krävs i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. För att ta reda på förändringsprocessen, har högstadieskolans rektor samt rektorns extrainsatta socionom intervjuats.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Skolverket, 2011) har reviderats 2010 och ett av de förtydliganden som gjorts berör strävansmålen för naturvetenskap. Läroplanen skriver fram att barn har ett naturligt intresse och nyfikenhet för naturvetenskap. Detta intresse och denna nyfikenhet behöver tillvaratas av förskollärarna för att barnen bland annat ska utveckla ett engagemang för naturvetenskap, och få tillgång till den kunskap som här erbjuds. Vidare är det av vikt att barnen i förskolan omges av förskollärare med positiva attityder till naturvetenskap, som uppmuntrar till nyfikenhet och kreativitet (Utbildningsdepartementet, 2010) Med avstamp i det ovannämnda avseende läroplanen har jag gjort en kvalitativ intervjustudie med förskollärare vid fyra förskolor. Syftet med detta var att ta reda på hur förskollärare skapar förutsättningar för barns utveckling av och förståelse för naturvetenskapliga fenomen.

In the context of world globalization, Sweden has today become a multicultural society, where many different cultures, religions, values and approaches are trying to co-exist. When the Swedish government's integration policy was put into effect, one sought to open the way for a more peaceful coexistence between majority and minority people. The intention was that everyone, through mutual interaction, would learn to come together and learn to respect each other's differences. It was suggested that an intercultural approach should permeate all education, including preschool activity. There are particular guidelines for a culture and tradition promotion work within the preschool in the new revised curriculum (Lpfö 98, rev.

Idrott och hälsa är ett obligatoriskt ämne för elever oavsett de går på särskola eller inte. Elever i särskolan kan behöva annorlunda instruktioner, bemötande och feedback. Det som avgör hur idrottsläraren behöver arbeta med dessa saker beror på vilken typ av funktionsnedsättning eleverna har. Elever på särskolan har en anpassad kursplan, det vill säga att de personliga förutsättningarna ligger till grund för hur målen kan och ska uppnås (Skolverket, 2011). Forskning visar att idrottslektionerna på särskolan har lägre rörelseaktivitet, detta för att stor del av tiden går åt till instruktioner och liknande (Sit, McKenzie & McManus, 2008).