Alla elever i Sverige har rätt att få stöd av elevhälsan för att nå utbildningens kunskapskrav. Elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete grundar sig i det salutogena perspektivet. För att förbättra elevers hälsoutfall kan hälsokommunikation användas. Elevhälsan i Umeå kommun bedriver ett projekt vid namn Levla lärmiljön, där målet är att förbättra lärmiljön för elever. Syftet för examensarbetet var att undersöka skolpsykologers i Umeå kommun upplevelser av att arbeta i ett perspektivskifte från patologiskt perspektiv till salutogent perspektiv.

Övervikt och fetma hos barn har blivit ett ökande problem i samhället. Obalansmellan energiintag och energiförbrukning anses vara den främsta orsaken.Skolan är en naturlig miljö för att forma barnens syn på mat och fysisk aktivitet.Skolsköterskans uppgift är att vara en stödperson, informatör och rådgivare tillelever, Skolpersonal och föräldrar. Hon ska också skapa resurser för elever somdrabbas av hälsoproblem. Syftet med studien var att belysa vad man inomskolan kan bidra med för att förhindra utveckling av fetma och övervikt hosbarn. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserades på 15artiklar som söktes via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+, en textnära analys utfördes, och resultatet visade att skolan och skolsköterskan har en viktig roll.

Ungdomar påverkas av astma på flera olika sätt; de har en högre skolfrånvaro än andra och är begränsade i sina fysiska aktiviteter, vilket påverkar skolgången. Syfte: Att beskriva hur astma påverkar ungdomars vardag i skolan, deras fysiska aktivitet och förvärrande faktorer i skolmiljön. Metod: Tvärsnittsdata från OLINs prospektiva barnstudie år 2003 har analyserats med en kvantitativ ansats. Deltagarna var 270 ungdomar med astma i årskurs 8-9. Resultat: Astman påverkade vardagen i skolan genom att ungdomarna var hemma från skolan, symtomen förvärrades i skolmiljön och de upplevde att deras dagliga aktiviteter påverkades.

I Sverige anses det viktigt att skolan bidrar till att fostra demokratiska medborgare genom att låta demokratiska värden genomsyra skolans verksamhet. Demokrati och värden är dock två komplexa begrepp och det är svårt att tala om globala demokratiska värden. Av denna anledning är det av intresse att undersöka vilka värden som framställs som önskvärda i skolor i andra delar av världen, och hur dessa värden kan förstås utifrån den svenska värdegrunden. Den här studien syftar till att öka kunskapen om värdepedagogisk praktik i en grundskola i Uganda. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom en fallstudie i en lågstadieklass i östra Uganda, där dokumentstudier av läroplan, intervjuer med Skolpersonal och observationer i klassrummet användes som datainsamlingsmetoder.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och Skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och Skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur Skolpersonalen upplever det stöd som finns tillgängligt för eleverna på skolan. Studien genomfördes på en skola i Västsverige där tillvägagångssättet i studien var intervjuer med sex personer ur Skolpersonalen. Deltagarna i undersökningen var sex personer med olika arbetsuppgifter på skolan där professionerna: skolsköterska, skolkurator och lärare innefattades. Metoden som användes var kvalitativ metod. Det finns väldigt få forskningsrapporter som belyser frågeställningar om elevhälsans tillgänglighet sett ur ett personalrelaterat perspektiv inom den kvalitativa forskningsmetoden.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att Skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.

Detta är ett arbete om hur det är att bo och leva i Sverige som muslim. De muslimer som finns i Sverige idag har till största delen flytt från sina hemländer för att undvika krig, fattigdom och förföljelser. Alltfler muslimer är nu även födda i Sverige och tillsammans med det mindre antal konvertiter som finns i Sverige skapar de nu en svensk islam. För att få insikt i hur det kan vara att leva som muslim i Sverige har jag läst litteratur som tar upp ämnet. Jag har kommit fram till att muslimer stöter på en mängd olika problem i utövandet av sin religion men att dessa problem på vissa håll kan lösas genom ömsesidig respekt och genom kompromisser.

Huvudsyftet med uppsatsen är att beskriva hur en lärare bör agera när denne misstänker att ett barn far illa. Jag försöker att skapa en helhetsbild av omhändertagandeproceduren. Uppsatsens olika delar beskriver processen från anmälan till omhändertagande eller andra insatser. Vidare vill jag undersöka vilka faktorer som avgör om en lärare vid misstanke att ett barn far illa, väljer att anmäla till socialtjänsten eller inte. En lärare ska aldrig göra en egen utredning angående om ett barn har dåliga hemförhållande eller inte.

Studien baseras på en intervjuundersökning i syfte att undersöka vilka organisatoriska förutsättningar som haft betydelse för pedagogers uppfattningar av kompetensutveckling som den genomförts i ett EU - projekt på en skola.Resultatet visar på att pedagogerna uppfattar samverkan och samarbete som en väg mot skolutveckling och lärande i arbetslivet. Analysen visar också på en viss brist på likvärdighet i projektet detta gäller både mellan och inom yrkeskategorier. Mellan kategorierna gäller det vilka kategorier som får vara med. Inom yrkeskategorierna gäller det löneskillnader. Delaktighet i beslut om kompetensutveckling vill pedagogerna ha även om de i vissa fall säger att de inte har tid eller orkar så vill de ändå vara med och besluta.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att Skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.

Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är barn i behov av särskilt stöd. Barnens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Föreliggande studie syftar till att få förståelse och kunskap om vilka barn Skolpersonal i en kommun, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avser att undersöka hur personal med olika yrkesbakgrunder från förskoleklass till år nio samt rektorer definierar och reflekterar kring begreppet särskilda behov. Målgruppen består av pedagogisk personal från förskoleklass till år 9, samt rektorer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och Skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och Skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att Skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.

I Sverige anses det viktigt att skolan bidrar till att fostra demokratiska medborgare genom att låta demokratiska värden genomsyra skolans verksamhet. Demokrati och värden är dock två komplexa begrepp och det är svårt att tala om globala demokratiska värden. Av denna anledning är det av intresse att undersöka vilka värden som framställs som önskvärda i skolor i andra delar av världen, och hur dessa värden kan förstås utifrån den svenska värdegrunden. Den här studien syftar till att öka kunskapen om värdepedagogisk praktik i en grundskola i Uganda. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom en fallstudie i en lågstadieklass i östra Uganda, där dokumentstudier av läroplan, intervjuer med Skolpersonal och observationer i klassrummet användes som datainsamlingsmetoder.