Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska Skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men också utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och därför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men också en enkät om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska Skolor i Sverige upplevs och fungerar.Intervjusvaren visade att Katolska Skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt både av lärare, elever och utomstående personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett väl fungerande sätt att förverkliga värdegrunden på. Skolorna har stor erfarenhet av elever från olika länder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle. Skolan är en gemenskap, fastän de flesta kommer från olika kulturer har alla något gemensamt: tron och föräldrarnas önskan om en bra skola, vilket är huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget.

I denna uppsats ska jag titta närmare på religionskunskapsämnet och avsnittet islam. Syftet med undersökningen är att se hur undervisningen bedrivs på Skolor med olika förutsättningar när det gäller klassammansättningen. Med detta menar jag klassernas etniska och religiösa bakgrunder. Huvudsyftet med uppsatsen är att försöka utröna om det finns skillnader i arbetssättet vid Skolor med få eller inga alls med invandrarbakgrund och Skolor med en stor andel med muslimsk bakgrund. Vilka läromedel använder Skolorna och hur presenterar de islam? Görs jämförelser med kristendomen och i så fall hur ser de ut? Hur arbetar läraren konkret och vad är det eleverna ska kunna om islam? Vad är målet med undervisningen? Jag kommer även att titta på tidsramarna, intresset och attityden kring islam från både lärare och elevers synvinklar.

Under 80-talet började den offentliga sektorn ta till sig modeller för ekonomistyrning som användes i den privata sektorn. En av de modeller som adopterades från den privata sektorn var målstyrning. En modifikation av målstyrning är den balanserade styrningen som bygger på det balanserade styrkortet (BSC), vilket utvecklades av Kaplan och Norton 1992. Det balanserade styrkortet är en mix av finansiella och icke finansiella mått sett ur fyra olika perspektiv: finansiellt-, kund-, interna affärsprocess- samt lärande och tillväxtperspektiv. Syftet med studien är att kartlägga om förankringen av verksamhetsmål bland lärare och pedagoger i kommunala Skolor skiljer sig åt beroende på kommunens styrmodell.

Utgångspunkten för detta examensarbete har varit sago- och barnlitteraturanvändning i undervisningen i skolår 3. Syftet var att undersöka hur litteraturarbetet bedrevs på några Skolor med olika pedagogiska inriktningar. Ett syfte var också att undersöka lärarnas och elevernas uppfattningar om detta arbete och hur dessa uppfattningar skiljer sig åt mellan de Skolor där sagor och barnlitteratur används mycket jämfört de där sagorna inte har en framträdande plats. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa lärarintervjuer och kvantitativa elevenkäter. Intervjuer genomfördes med lärare på tre olika Skolor och 40 elever deltog i enkätundersökningen.

Syftet med vårt arbete var att studera de allmänna Skolornas och de specifika MontessoriSkolornas klassrumsmiljö och deras upplägg av läsinlärning. Valet av studieområde är grundat på att klassrumsmiljön har betydelse för läsinlärning. Vi ville ta reda på om det fanns några likheter eller skillnader dem emellan och vad eventuella mätningar av deras resultat visade. Vår undersökning är baserad på observationer som vi gjort i två klasser i allmänna Skolor, vilka är de som utgör huvuddelen av Skolor i Sverige (även kända som kommunala Skolor), och två klasser i den specialiserade friskolan av Montessorimodell. Under våra observationer kunde vi konstatera att den allmänna och den specificerade pedagogiken har närmat sig varandra: båda lägger stor vikt vid att ha barnet i centrum.

Syftet med studien är att presentera ett urval av modeller för ledarskap och undersöka om dessa används i svenska klassrum. Modellerna är amerikanska och hämtade från forskningsområdet"Classroom Management", eller CM. Observationerna är gjorda vid fyra Skolor och har ligger till grund för 6 intervjuer som gjorts. Lärares ledarskap är mycket komplext och enligt min observation det går inte att peka på att lärare konsekvent använder sig av en modell..

Syftet med min studie var att ta del av och beskriva samt analysera socialpedagogers erfarenheter av att arbeta med barn i ungerska Skolor genom en etnografisk undersökning. Studien var genomförd i Ungern i tre olika Skolor. Deltagande observationer pågick i fyra veckor och semistrukturerade intervjuer har utfördes i tre olika verksamheter varav fyra intervjupersoner samt lärare också medverkade från universitetet. Studien grundar sig på en kvalitativ metodologi och intervjuer har tolkats ur en hermeneutisk forskningstradition. Resultatet visar att socialpedagogernas svårigheter i deras arbete grundar sig på de kulturella skillnader som finns mellan ungerska och romska barns uppväxt.

Studien processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat på svenska och spanska högstadieSkolor undersöker skillnader och likheter inom processinriktat och resultatinriktat klimat. I denna studie undersöks det hur dessa två klimat ser ut på svenska och spanska Skolor och detta ur svenska och spanska idrottslärares perspektiv. I studien används Nicholls (1989) teori om de två motivationsklimaten. Empirin är inhämtad via semistrukturerade intervjuer med idrottslärare på tre svenska och tre spanska högstadieSkolor. Detta i kombination med Nicholls (1989) teori och andra modeller, ligger till grund för den senare gjorda analysen.

Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras.- Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?- Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem.Enligt lag ska Skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som Skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika Skolor.

Undersökning av hur Skolor i Dalarna och Skåne arbetar med fysisk aktivitet i skolans dagliga verksamhet utöver idrottstimmarna, kopplat till läroplanens mål om daglig rörelse inom ramen av hela skoldagen. .

Denna studie berör Skolor som är medlemmar i nätverket European Network of Health Promoting Schools och benämner sig som hälsofrämjande Skolor. Syftet var: Att identifiera, beskriva, förklara och förstå de metoder som används inom undervisningen i hälsofrämjande grundSkolor i Norden och Storbritannien. Metoden var litteraturgranskning då detta är en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar och utvärderande material användes och ett totalt antal av 13 artiklar som berörde flera Skolor i ett land presenteras i studien. Resultatet visade att eleverna skulle vara mer självständiga i sitt kunskapsinhämtande och Skolorna använde metoder såsom egna undersökningar eller diskussioner.

Med min bakgrund som blivande geografi och idrottslärare har jag valt att undersöka rökning på två olika Skolor med skilda socioekonomiska och geografiska förhållanden. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad det fanns för lagar, regler och direktiv för skolan gällande ungdomsrökning. Syftet var också att belysa Skolornas förhållning till rökning skiljer sig åt och om det har någon koppling till vilket område de befinner sig i. Detta har undersökts dels genom den svenska skolans olika styrdokument, dels genom en enkätundersökning till rektorerna på två olika Skolor. Undersökningen visade att det fanns tydliga skillnader i vilken vilket förhållningssätt dessa Skolor hade till ungdomsrökning.

Kvalitetsgranskningen som genomfördes 1999 av skolinspektionen visade att samordningen av sex- och samlevnadsundervisningen var bristfällig i många Skolor. Undervisningen varierade både inom och mellan Skolor. Syftet med den aktuella studien är att undersöka hur samordning av sex- och samlevnadsundervisningen upplevs av lärare och rektorer i grundskolan. Studien tar hjälp av skolverkets och RFSU:s synpunkter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på tre Skolor, RFSU och skolverket, med totalt 11 personer.

Min utgångspunkt till detta examensarbete var från början en nyfikenhet om hur Skolor väljer att presentera sig själva via Internet. Jag hade en idé om att gymnasieSkolor idag var extra konkurrensutsatta då jag i ett nyhetsreportage hade läst om att flera gymnasieSkolor fick stänga ned då konkurrensen var för hög och elevantalen för låga. Jag började då med att, efter en överblick av Malmös gymnasieSkolor, välja undersökningsobjekt för min studie. Jag valde då Mediegymnasiet och Bryggeriets gymnasium, två gymnasieSkolor där den förstnämnda är kommunal och den sistnämna privatägd. De båda Skolorna har vissa likheter.

Intresset för Livskunskap väcktes under vår verksamhetsförlagda tid i utbildningen främst pga. att barnen som vi kom i kontakt med var i stort behov av ämnet i fråga. Ämnet i sig fanns på båda Skolorna som vi befann oss på men det visade sig att Livskunskapslektionerna användes för att göra färdigt saker som hörde till andra ämnen. Detta i sin tur ledde till att vi började intressera oss för Livskunskap som ämne och ville få bättre förståelse för vad den går ut på. I den här undersökningen har vi valt att titta lite närmare på hur Livskunskapsundervisningen bedrivs på två av Malmös Skolor. Med undersökningen ville vi ta reda på hur arbetet bedrivs i praktiken ute i skolverksamheten samt se ifall det finns något som kan förbättras i framtiden. Vi ville även ta reda på vad eleverna och pedagogerna tycker om arbetet med ämnet i Skolorna samt vilka metoder och material som används i undervisningen. Skolorna som vi valde för vår undersökning är båda mångkulturella och barnen på skolan kommer från många olika kulturer.