Sök:

Sökresultat:

6176 Uppsatser om Skolförberedande verksamhet - Sida 41 av 412

?Sluta tramsa och koncentrera dig? : Faktorer som kan pÄverka barns förmÄga till koncentration

Tidigare forskning har visat att barn har lÀttare att ta till sig ett nytt sprÄk nÀr de redan finner trygghet i sitt modersmÄl. Under vÄra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har vi mött olika synsÀtt nÀr det gÀller huruvida barn ska eller inte ska ha modersmÄlsstöd i förskolan. DÀrav vÀcktes ett intresse för vÄr studie vilket mynnade ut i ett examensarbete. Enligt lÀroplanen skall alla barn erbjudas modersmÄlsstöd vilket vi lutar oss tillbaka pÄ i den hÀr studien, dÄ det Àr lÀroplanen vi arbetar efter som verksamma pedagoger.Genom att göra observationer dÀr vi tittade pÄ hur en verksamhet fungerar dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga har vi kunnat samla pÄ oss material för en analys kring modersmÄlsstöd i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att frÀmja barnens flera sprÄk. I analysen har vi framstÀllt den data vi har fÄtt fram och har sedan genom diverse tidigare forskning arbetat fram teorier kring vad vi har sett och vad det har för betydelse för förskolans verksamhet.

Serum amyloid A (SAA) som inflammationsmarkör hos hÀst i klinisk verksamhet

Ett arbete om olika ljudnivÄer i kycklingstallar under en uppfödningsperiod. Hur ljudet förandras inne i stallet i tackt med att djur och ströbÀdd vÀxer.

Balanserade styrkort: förutsÀttningar för införande vid Stora Enso Kvarnsveden AB

En uppfattning som rÄder pÄ Kvarnsvedens Pappersbruk, hÀdanefter förkortat KP, Àr att nyckeltalen som finns idag Àr för mÄnga, för svÄra att sÀtta in i ett större sammanhang och att de dessutom inte har en helt tillfredsstÀllande struktur. Detta bidrar till svÄrigheter med att förankra nyckeltalen i verksamheten och fÄ nödvÀndiga kopplingar mellan nyckeltal och verksamhet. Balanserade styrkort (BSC), utvecklat av Robert S. Kaplan och David P. Norton, Àr ett ledningsverktyg för strategisk styrning som gÄr ut pÄ att redovisa företagets verksamhet i fyra perspektiv.

Balanced Scorecard ? En studie pÄ ledningsnivÄ om kommuners tolkning av modellen

Syftet med föreliggande uppsats var att belysa hur tre utvalda kommuner, Helsingborg, Vellinge och Klippan, har tolkat styrmodellen Balanced Scorecard (BSC) i kommunal verksamhet. Uppsatsen baseras i huvudsak pÄ intervjuer med tjÀnstemÀn pÄ ledande nivÄ inom de tre kommunerna. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit Kaplan & Nortons Balanced Scorecard, dÀr teorin jÀmförts med hur ledningen inom kommunerna tolkat modellen frÄn den privata sektorn. BSC Àr ett flerdimensionellt styrverktyg, bestÄende av fyra perspektiv; finansiellt, kund-, process- och lÀrandeperspektivet. Modellen Àr ursprungligen gjord för att anvÀndas inom vinstdrivande företag, och mÄste sÄledes omarbetas för att anvÀndas inom kommuner.

BudgetanvÀndning : i offentlig och privat verksamhet

Budget anvÀnds av bÄde den kommunala och den privata verksamheten som prognos, kontroll, planering, samordning, Ätagande och till viss del Àven som kommunikation och motivation. De skillnader som finns Àr relativt smÄ. Detta anser vi beror pÄ att bÄda verksamheterna Àr budgetkopplade.

Camping - tÀlt eller stuga?

Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att se hur campingsituationen ser ut i Tanums kommun idag och analysera denna för att ge exempel pÄ hur campingverksamheten kan utvecklas Ät ett hÄll som ger en lÄngsiktigt hÄllbar verksamhet, och som om det Àr möjligt tillgodoser de behov som olika intressenter har..

Offentlig budgetering - En fallstudie av budgetprocessen i Malmö stad stadsdel Centrum

Syfte: Syftet Ă€r att beskriva och analysera budgetprocessen i en kommun indelad i stadsdelsnĂ€mnder och speciellt diskutera budgetprocessen internt inom en stadsdelsnĂ€mnd. Metod: VĂ„r studie av budgetprocessen i Stadsdel Centrum Ă€r att karaktĂ€risera som en fallstudie. Teoretiska perspektiv: Litteraturen behandlar budgetprocessens olika delar. I huvudsak anvĂ€nds litteratur inriktad pĂ„ offentlig verksamhet. Även allmĂ€n företagsekonomisk litteratur anvĂ€nds dock för att visa pĂ„ skillnader mellan offentlig och privat verksamhet.

Genuspedagogik idag : En kvalitativ studie om synen pÄ genuspedagogiskt arbete i olika förskoleverksamheter

Denna studie har haft syftet att undersöka hur pedagoger som arbetar pÄ förskolor med genuspedagogisk inriktning och pedagoger som arbetar pÄ förskolor utan uttalad genusinriktning ser pÄ genuspedagogik, samt pÄ vilka sÀtt dessa olika verksamheter kunde pÄverka pedagogernas genuspedagogiska arbete. Tidigare forskning har visat att det under olika omstÀndigheter finns svÄrigheter att genomföra ett genuspedagogiskt arbete. Ett feministiskt synsÀtt och feministisk poststrukturalism var studiens teoretiska perspektiv. Grundtanken inom detta perspektiv bygger pÄ ett ifrÄgasÀttande av rÄdande normer och en syn pÄ kön/genus som konstruerat och dÀrmed nÄgot förÀnderligt. Inom feminismen efterstrÀvas en bredare syn pÄ genusfrÄgorna, nÄgot som den hÀr studien stÄr bakom.

LÀnka IT-verksamhet med affÀrsverksamhet: IT-personalens förstÄelse

Ett Äterkommande problem Àr att IT-verksamheten fungerar som en stat i staten: att IT-verksamheten inte Àr i enhetlighet med affÀrsverksamheten som den ska stödja. Det finns forskningsomrÄden dÀr teorier utvecklats för att kunna hantera detta problem och jag har titta pÄ Alignment och IT-management. IstÀllet för att kalla det Alignment har jag valt att kalla detta för lÀnkning: att man ska lÀnka samman IT-verksamhet med affÀrsverksamhet sÄ att de gÄr i samma riktning. Jag har förstÄtt att det mest grundlÀggande, nÀr det handlar om lÀnkning, Àr att via strategier försöka fÄ IT-verksamheten att harmonisera med affÀrsverksamheten. Men strategier Àr artefakter och det Àr IT-personal som utför arbetet som ska stödja affÀrsverksamheten.

Ekologisk mat som ett verktyg

UtgÄngspunkten för vÄrt arbete har varit att undersöka om ekologisk mat anvÀnds som ett verktyg till undervisning i miljöhistoria. Dagens didaktiska forskning kring miljöhistoria motiverar Àmnets betydelse pÄ flera plan. I skolans verksamhet Àr det tÀnkt att Àmnet ska kunna anvÀndas för tolkning av de lokala och globala förhÄllandena i vÀrlden. Vi börjar arbetet med att lyfta fram olika forskares motiv för miljöhistoria i skolans verksamhet. PÄ fÀltet intervjuar vi verksamma lÀrare och elever för att se hur stora deras kunskaper kring ekologisk mat och svensk jordbrukskultur Àr.

Utfallsprognoser i kommunal verksamhet - En fallstudie av prognosprocessen i Malmö stads stadsdelsförvaltningar

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva prognosprocessen vid utarbetandet av utfallsprognoser och att analysera bakomliggande orsaker till de variationer som uppstÄr mellan prognoser och utfall. Undersökningen har utförts som en fallstudie dÀr forskningsprocessen till stor del har bestÄtt av intervjuer. Vi har utgÄtt frÄn en kombination av en explorativ- och en deskriptiv ansats och undersökningen har haft en deduktiv karaktÀr. Vi har utgÄtt frÄn teori kring ekonomistyrning, offentlig verksamhet och prognoser. HÀr har vi velat bevisa vÄr hypotes att utformningen av ekonomistyrningen i en organisation pÄ olika sÀtt pÄverkar framstÀllandet av utfallsprognoser.

Case management- Behandlares erfarenheter av arbetet med individer med missbruk och en samtida psykiatrisk diagnos

Tidigare forskning har visat att barn har lÀttare att ta till sig ett nytt sprÄk nÀr de redan finner trygghet i sitt modersmÄl. Under vÄra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har vi mött olika synsÀtt nÀr det gÀller huruvida barn ska eller inte ska ha modersmÄlsstöd i förskolan. DÀrav vÀcktes ett intresse för vÄr studie vilket mynnade ut i ett examensarbete. Enligt lÀroplanen skall alla barn erbjudas modersmÄlsstöd vilket vi lutar oss tillbaka pÄ i den hÀr studien, dÄ det Àr lÀroplanen vi arbetar efter som verksamma pedagoger.Genom att göra observationer dÀr vi tittade pÄ hur en verksamhet fungerar dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga har vi kunnat samla pÄ oss material för en analys kring modersmÄlsstöd i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att frÀmja barnens flera sprÄk. I analysen har vi framstÀllt den data vi har fÄtt fram och har sedan genom diverse tidigare forskning arbetat fram teorier kring vad vi har sett och vad det har för betydelse för förskolans verksamhet.

En förskola i storstadsmiljö

VÄrt arbete behandlar en förskola som Àr belÀgen i storstadsmiljö. VÄrt syfte med arbetet Àr att beskriva en storstadsförskolas verksamhet utifrÄn dess fysiska miljö. Vi vill med vÄrt arbete redogöra för hur en barngrupp, pedagoger och förÀldrar tÀnker om den miljö som barnen befinner sig i under förskoletiden. Vi har arbetat utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur tÀnker de utvalda pedagogerna kring sin förskolas fysiska miljö? Hur ser det ut pÄ en förskola i storstadsmiljö? Var i den fysiska miljön pÄ Skattkistan trivs barnen bÀst? Vad anser förÀldrarna om Skattkistans fysiska miljö? VÄra frÄgestÀllningar har besvarats genom observation av en barngrupp, intervjuer med berörda pedagoger och enkÀter till förÀldrarna.

FrÀmjandet av medarbetarnas arbetspassion

Medarbetare som har arbetspassion kan skapa ett mervÀrde för sin organisation. Arbetspassion Àr en vÀrdefull egenskap som organisationen och i synnerhet ledningen kan arbeta med för att fÄ engagerade medarbetare. Fenomenet arbetspassion innebÀr att medarbetaren har en stark dragning till en aktivitet som den tycker om och gÀrna lÀgger ned tid och energi pÄ. Passionen har studerats inom olika aktiviteter och inom den privata sektorn samt fÄtt fram ÄtgÀrder som kan frÀmja medarbetarnas arbetspassion. Ingen tidigare studie har identifierats med inriktning mot en offentlig verksamhet och undersökt hur ledningen kan arbeta för att frÀmja medarbetarnas arbetspassion.Syftet med examensarbetet Àr att skapa en ökad förstÄelse för hur ledningen kan frÀmja medarbetarnas arbetspassion.

M?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->