Sök:

Sökresultat:

3232 Uppsatser om Skolans miljö - Sida 48 av 216

FramtidsvÀgen - hur blir den framgÄngsrik? Föreslagna organisationsförÀndringar till följd av Gymnasieutredningen FramtidsvÀgen SOU 2008:27

Syfte:Syftet Àr att undersöka organisationsförÀndringar som kan behövas hos gymnasieskolor medgymnasieutredningens (SOU 2008:27) förslag som grund.Gymnasieutredningen stÀller mÄnga gymnasieskolor inför stora förÀndringar, bland annat sÄÀndras fokus och nÀringslivet intrÀder pÄ ett mer organiserat sÀtt pÄ skolans arena genomprogramrÄd och nationella rÄd. 15 veckors praktik (APU) blir obligatoriskt och möjligheternaatt ha specialutformat program och lokala kurser begrÀnsas kraftigt. Det intressanta Àr dÄ attundersöka hur dessa förÀndringar kan organiseras och hanteras. Hur bör skolorna arbeta föratt kunna nÄ intentionerna i gymnasieutredningen och vilka nya yrkesroller kommer attbehövas?Teori:Jag har anvÀnt en organisationsteoretisk modell som grund.Metod:Materialet har samlats in genom intervjuer av nÄgra personer som har skrivit remisser tillgymnasieutredningen.

Tre skolors arbete med mat och hÀlsa - Hur kommer arbetet till uttryck i undervisningen och i hela skolans verksamhet?

Barnens uppvÀxtÄr Àr en tid i livet som kÀnnetecknas av snabba förÀndringar i bÄde kropp och beteende. I Sverige har andelen överviktiga skolbarn fördubblats frÄn 1980- talets mitt till 2000- 2001. Vanor som har betydelse för hÀlsan resten av livet grundlÀggs i unga Är. Om barn vÀljer en hÀlsosam livsstil beror pÄ omgivningen, som till exempel skolan. Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, vilket medför att skolan har en central roll i det hÀlsofrÀmjande arbetet.

"Ett gÄtt exempel" : En kvalitativ studie om skolors arbete med aktiv skolpendling

 Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur skolor framgÄngsrikt kan arbeta för att stimulera elever till aktiv skolpendling. För att uppfylla syftet har vi undersökt vilka strategier skolor anvÀnder samt vilka förutsÀttningar och hinder som finns i arbetet med aktiv skolpendling. MetodMetoden som anvÀnts Àr kvalitativ i form av intervjuer. Urvalet Àr strategiskt dÀr lÄg- och mellanstadieskolor valts eftersom de i nulÀget bedriver ett arbete för att stimulera elever till att gÄ eller cykla till och frÄn skolan, personer som intervjuats Àr ocksÄ drivande i detta arbete. Urvalet har utgÄtt ifrÄn projektet ?sÀker och lekvÀnlig skolvÀg? för att hitta skolor som matchar denna profil. Resultat I resultatet har bÄde övergripande och konkreta strategier framtrÀtt.

Att vara elev i Ă„r 6 och i Ă„r 7 : vad skiljer?

Detta atbete bestÄr av en litteraturstudie som försöker finna nÄgra av de faktorer som pÄverkar högstadiets utformning. Begrepp som lÀrarattityder, struktur, organisation och traditioner tas upp. Att vara elev förr och nu och försök till förÀndring Àr ocksÄ nÄgot som behandlas. En empirisk undersökning med enkÀt och intervjuer har gjorts i försök att undersöka hur eleverna sjÀlva uppfattar skillnaden i Är 6 och i Är 7. Resultatet av den empiriska undersökningen visar i stort pÄ en positiv bild av högstadiet.

Den klassiska sagans plats i den moderna skolans tidigare Ă„r

Bakgrund: Under vÄr utbildning har vi bÄda utvecklat ett intresse för anvÀndandet av litteratur tillsammans med barn i skolan. Vi valde att koncentrera oss pÄ de klassiska sagorna dÄ deras rika symbolsprÄk har visat sig vara mycket betydelsefullt för barns utveckling. Vi anser ocksÄ att de klassiska sagorna Àr en del av det vÀsterlÀndska kulturarv som skolan enligt Lpo- 94 ska delge barnen. Det framgÄr i Kursplanen i svenska (2000) att man via litteraturen kan ge barn möjlighet att utvecklas och fÄ nya perspektiv pÄ livet. Med detta i Ätanke ville vi undersöka om den klassiska sagan har en plats i den moderna skolans tidigare Är.

ADHD: HjÀlp- och stödinsatserna frÄn förÀldrarnas perspektiv

Barn med diagnosen ADHD (hyperaktivitetssyndrom med uppmÀrksamhetsstörning), Àr ett kontinuerligt vÀxande diskussionsÀmne. Uppfattningen som de flesta idag har enats om Àr att ADHD kan vara en uttalad belastning och ett verkligt handikapp för mÄnga barn och deras familjer. Detta innebÀr att det krÀvs flera olika verksamheter, t ex. hÀlso- och sjukvÄrden, förskola, skola, socialtjÀnst och olika typer av behandlingsinstitutioner, som ska vara inblandade och de mÄste klara av att hantera dessa individers svÄrigheter. Anledningen till att problematiken med ADHD har blivit mer framtrÀdande Àr förÀndringarna i dagens samhÀlle som kommer i uttryck speciellt i skolans vÀrld och deras arbetssÀtt.

Avvikande beteende i skolan : - en fallstudie över identifieringsprocessen av ADHD

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Jenni Remes och Tony WÄgmanTitel: Avvikande beteende i skolan ? en fallstudie över identifieringsprocessen av ADHDStudien behandlar avvikande beteende i skolan och identifieringsprocessen av ADHD dÀr. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga vilka mekanismer som har betydelse för urskiljandet av dessa elever. Genom att studera processen, som tar sin början i klassrummet och slutar med en diagnossÀttning, vill vi förklara varför pojkar frÄn socialgrupp 3 Àr klart överrepresenterade i diagnosstatistiken. FörhÄllandet mellan klass, kön och diagnos har inte tidigare problematiserats och förklaringarna till varför pojkarna Àr överrepresenterade Äterfinns i andra vetenskapliga discipliner Àn sociologin.KartlÀggningen av identifieringsprocessen har genomförts med hjÀlp av öppna intervjuer med olika aktörer pÄ skolans arena samt de instanser som tar vid nÀr processen gÄr vidare utanför skolans organisation.VÄra huvudsakliga slutsatser innefattas av att klassrumssituationen Àr den viktigaste porten pÄ vÀg mot diagnos och att identifieringen dÀr sker utifrÄn olika normaliteter för pojkar och flickor samt av en viss godtycklighet i sorteringen av elever.

Integration i skolan : en samhÀllsfrÄga i mötet mellan kulturer

Under kursen SKK (SprÄk, kultur och kommunikation vid UmeÄ Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrÄn en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utlÀndska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhÀllet som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan Àr mÄnga. Kulturella skillnader sÄsom religion och levnadssÀtt kan bidra till segregation men Àven de bristfÀlliga kunskaperna i det svenska sprÄket hos vissa elever med utlÀndsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.

Barns tankar om musikundervisning

Syftet med detta arbete Àr att undersöka barnens egna syn pÄ skolans musikundervisning i förhÄllande till sin egen musiksmak? Vi har intervjuat barn i Ärskurs tre och fyra om deras musiklektioner samt deras personliga musiksmak. Den huvudsakliga frÄgestÀllning vi har utgÄtt frÄn Àr "Hur ser barn pÄ musikundervisningen i förhÄllande till sin egen musiksmak?". Vi har kommit fram till att nÀstan alla barnen som ingÄtt i vÄr undersökning Àr nöjda med musikundervisningen men att de samtidigt vill att den ska innehÄlla mer populÀrmusik.

UtvÀrdering av specialpedagogiskt arbete

Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning pÄ att utvÀrderingen av det specialpedagogiska arbetet/insatserna bedrivs huvudsakligen av skolans resursgrupp, som uttrycker att de i sitt arbete saknar instrument och metoder för utvÀrderingsarbetet. Ledningen har ingen aktiv roll i utvÀrderingsarbetet, utan intar istÀllet en tolkande roll vid genomgÄngen av framkomna resultat inför den slutliga dokumentationen. Samarbetet mellan den ordinarie undervisningen och de specialpedagogiska insatserna Àr rikligt förekommande och vÀlfungerande, mycket beroende pÄ specialpedagogernas nÀrhet till klasserna och deras kunskap om klassrumssituationen..

Examensarbete

Texten undersöker hur bildlÀrare och bildlÀrarstudenter anvÀnder sig av bildanalysen inom Àmnets undervisning. Metoder, begrepp och instÀllningar till bildanalys granskas ur ett lÀrarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. DÀrtill Àr ett förslag utformats till bildanalytiskt lÀrarmaterial som kan anvÀndas som ett grundlÀggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

En studie av EU-politisk kommunikation : - Den informativa kommunikationens betydelse för ansvarsutkrÀvande.

I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en vÀrdegrund som skulle gÀlla för skolans verksamhet. VÀrdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rÀttigheter och studiemiljö Àr. UtifrÄn denna bakgrund Àr det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall vÀrdegrunden fÄr det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha.Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna gÄr det att se i vilken grad de lever upp till den vÀrdegrund de Àr satta att förmedla. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats pÄ hur vÀrderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lÀr?Resultatet visar en i mÄnga delar god överensstÀmmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet.

APU, lÀnken skola-arbete

För att pÄ ett bra sÀtt förbereda elever för en övergÄng frÄn skola till arbetsliv ska samhÀllets snabba utveckling och förÀndring ocksÄ speglas inom skolans vÀrld. Merparten av de svenska ungdomarna gÄr idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar lÀnk mellan skola och arbetsliv. APU Àr ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn pÄ utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan pÄverka den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Elevdatorer: som att sÄ pÄ en oplöjd Äker : En studie om hur en-till-enprojektet kan komma att förstÀrka skillnader i och mellan skolor

Med ambition att höja skolornas kvalitet har allt fler kommuner valt att ansluta sig till det sĂ„ kallade en-till-enprojektet, vilket innebĂ€r att varje lĂ€rare och elev ska fĂ„ tillgĂ„ng till varsin dator. Denna studie bygger pĂ„ teori om digitala klyftor och tidigare forskning om en-till-en som visar pĂ„ en förstĂ€rkning av klyftor bĂ„de mellan hög- och lĂ„gpresterande elever och mellan resursstarka och resurssvaga skolor.NĂ€r det inte finns nĂ„gon tillhörande strategi för hur datorerna ska implementeras i undervisningen och detta lĂ€mnas till de enskilda skolorna och lĂ€rarna sjĂ€lva att rĂ€kna ut, tar uppsatsen sin utgĂ„ngspunkt i antagandet att projektet kan komma att förstĂ€rka klyftorna bĂ„de i och mellan skolor Ă€ven i Sverige.Genom en undersökning med syftet att klarlĂ€gga hur projektet fungerar pĂ„ en enskild skola, kunde genom intervjuer, enkĂ€ter och observationer indikationer fĂ„s fram om vilka faktorer som kan komma att pĂ„verka projektets framgĂ„ng. Undersökningen visar att skolans kontext, lĂ€rarnas tid och egenintresse, samt elevsammansĂ€ttningen Ă€r nĂ„gra av de faktorer som pĂ„verkar projektets framgĂ„ng. Slutsatsen blir sĂ„ledes att beroende pĂ„ den enskilda skolans möjligheter att pĂ„verka och hantera nĂ€mnda faktorer kommer projektet fĂ„ olika utdelning pĂ„ olika skolor, vilket med stor sannolikhet kan komma att förstĂ€rka befintliga klyftor bĂ„de i och mellan skolor.Uppsatsens syfte Ă€r att bidra till en insikt om en förstĂ€rkareffekt mellan svenska skolor, skolklasser och elever i och med en-till-enprojektet, samt en förstĂ„else för att bĂ„de lĂ€rare och elever behöver avsatt tid för utbildning i hur man bĂ€st anvĂ€nder datorn i undervisningen.Ämnesord: en-till-enprojektet, digitala klyftor, elevdatorer.

Unga i risk att hamna i utanförskap : vikten av att bryta kedjan

Skolan Àr en plats dÀr barn och unga frÄn samhÀllets alla hörn samlas, pedagogerna i skolan har i uppdrag att fostra dessa till demokratiska medborgare, och förmedla vÀrdegrundens innehÄll. Barn och unga som startar pÄ ?minus?, pÄ ett eller annat sÀtt, kan behöva vissa kompensationer för att skolan skall bli likvÀrdig. Skolans personal skall verka för att alla pÄ skolan inkluderas och undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov.Syftet med arbetet var att undersöka hur skolorna organiserar sig för att alla elever skall inkluderas i skolan och vilka metoder de anvÀnder för att identifiera barn och unga i riskzoner för utanförskap. Vidare vill jag veta vilka insatser som skolan sÀtter in nÀr de upptÀcker att barn eller unga, socialt eller kunskapsrelaterat, Àr i behov av dem.Arbetet har utförts med en kvalitativ metod, genom att skapa samtal under intervjutillfÀllena.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->