Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka rektorers syn på arbetet med åtgärdsprogram, att se vilka rutiner som finns vid upprättande av dokumenten och att ta reda på om det finns likheter, respektive olikheter vid rutiner och upprättande av åtgärdsprogram, beroende på vilket stadium rektor ansvarar för. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun där 48 rektorer besvarat en enkät.Resultatet visar att det finns likheter vid upprättande av åtgärdsprogram, kring rutiner och innehåll i dokumenten. Ytterligare likheter som framkommer är viss fokusering på individnivå liksom att elevens styrkor och svårigheter skrivs fram i dokumentet. Att åtgärdsprogrammet beskriver elevens situation på gruppnivå verkar inte vara så vanligt förekommande och det råder en viss tveksamhet när det gäller utformningen på organisationsnivå.När det gäller elevens delaktighet så visade resultatet att elevens ansvar tydliggörs i åtgärdsprogrammet men att elevens syn på sin skolsituation inte var lika vanligt förekommande när dokumenten skrevs fram.Vårdnadshavares delaktighet skiljer sig åt i grupperna. I de lägre åldrarna anser rektorerna att vårdnadshavares synpunkter tas tillvara och att deras ansvar framgår.

Skollagen (1985:1100), påtalar att alla barn ska ha lika tillgång till utbildning oavsett förutsättningar. Skolan har ett stort ansvar att tillgodose alla individers behov, vilket bland annat skapar diskussioner angående diagnosens betydelse och användande. Tack vare att styrdokumenten ger dessa intentioner samt att mängden av diagnostisering ökar uppstod ett intresse att granska den pedagogiska verksamheten och hur den påverkas av diagnosens betydelse. Syftet med denna uppsats är att skildra debatten om specialpedagogik och diagnosens betydelse i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger på att belysa diagnosens betydelse utifrån olika perspektiv på specialpedagogik och undersöka om dessa synpunkter speglas i skolans verksamhet.

AbstraktDagens skola har fått mycket kritik för att allt fler elever inte når upp till skolanskunskapskrav. Skolans misslyckade är störst bland elever med olika typer avsvårigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rätt till en likvärdig skoladär alla skall känna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sådanbeskrivs som något som uppkommer när den ordinarie pedagogiken inte räckertill. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom enlitteraturöversikt.

Denna studie undersöker fyra grundskole - och grundsärskoleelevers upplevelser av den egna skolmiljön i en inkluderande verksamhet. Studien är baserad på kvalitativa undersökningsmetoder som deltagande tekniker, observationer och samtal. En analys av materialet har gjorts utifrån rumslig, social och didaktisk aspekt av inkludering. Resultaten av studien visar att eleven kan vara inkluderad utifrån en eller flera aspekter. Eleverna har beskrivit sin skolmiljö och uttryckt de behov de har för att kunna delta i skolans arbete.

Uppsatsen undersöker hur gymnasielärare tolkar innehållet i undervisning för hållbar utveckling i historieämnet. Fyra gymnasielärare i historia intervjuades. Som analysmetod användes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna tolkade innehållet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några idrottslärare upplever simkunnigheten hos eleverna, samt vad som görs för att uppnå målen i simning.För att uppfylla syftet utgår denna undersökning från två huvudfrågor:Hur bedrivs simundervisningen i de undersökta skolorna och hur upplevs simkunnigheten hos eleverna?Har de undersökta skolorna åtgärder för de elever som inte når målen inom simning? Jag har använt mig av semistruktuerade direkt- och telefonintervjuer som undersökningsmetod. Respondenterna var sammanlagt åtta där kravet var att respondenten skulle undervisa i idrott år 6. Urvalet gjordes via personliga kontakter.Simundervisningen på de aktuella skolorna skiljer sig beroende på stad, ekonomi samt skolans prioritering angående simning. Detta är faktorer som bidrar till orättvis möjlighetsgrad till simutveckling för elever på respondenternas skolor.

Syftet med studien var att öka förståelsen för och beskriva hur danslärare verksamma i gymnasieskolan förhåller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta är för oss ett outforskat område och då vi i vårt framtida yrke som danslärare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi få fördjupad kunskap och förståelse inom ämnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom områdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur såväl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förståelse för hur historien har påverkat utformandet av skolans verksamhet och innehåll. Vi har i vår studie fått inspiration från det hermeneutiska perspektivet då vi bland annat utgått från lärares tolkning och bearbetning av text.

AbstractI vårt examensarbete fördjupar vi oss i yngre skolbarns läsutveckling. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare använder skönlitteratur för att stimulera eleverna i deras läsutveckling. Enligt skolans läroplan är skönlitteratur en nödvändig komponent i läsutveckling och annat lärande. Forskningslitteraturen belyser starkt vikten av att läsa skönlitterära böcker och visar på många olika möjligheter som det ger i undervisningen och för barnens sociala utveckling. Litteraturen visar också på sätt att stimulera läsning av skönlitterära böcker, samt vilken roll lärare respektive föräldrar spelar för barns läsutveckling.

Harry Potter och värdegrunden ? en studie om mobbning, främlingsfientlighet, klass och kön, syftar till att undersöka vilken värdegrund som går att utläsa i första boken om Harry Potter, Harry Potter och De vises sten, utifrån tre kategorier: mobbning, främlingsfientlighet, klass och kön. Vidare studeras hur den värdegrund som finns i Harry Potter och De vises sten förhåller sig till den svenska skolans värdegrund, Lpf 94. I denna studie praktiseras en kvalitativ och textanalytisk metod med hermeneutisk inriktning då intriger i Harry Potter-boken lyfts fram och diskuteras utifrån värdegrundsperspektivet. Studien kommer att beröra fler böcker ur serien, men i huvudsak behandla den första boken om Harry Potter.

Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor som har åtminstone ett gemensamt barn tillsammans med sin make/sambo. Syftet med studien är att öka förståelsen av om kvinnor uppfattar sig leva under jämställda villkor med sin man/sambo när det handlar om att ta hand om deras barn. Studien har utgått från tre frågeställningar som lyder; Upplever mammor att pappor tar lika mycket ansvar när det gäller rätt att ta hand om barn? Uppger kvinnor att de lever under jämställda villkor när det gäller att ta hand om barn?  Vem av föräldrarna har tagit föräldraledighet och vilka är i så fall orsakerna till det?  Det empiriska materialet påvisar att kvinnor tar mest hand om sina barn oavsett om de yrkesarbetar eller är mammalediga. Utifrån kvinnornas resonemang framgår en tydlig bild av att papporna inte tar lika mycket ansvar när det gäller barnuppfostran och att ta hand om sina barn.

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetet i förskolan och skolans tidigare år ser ut för att göra barn med ADD mer delaktiga i verksamhetens olika aktiviteter.Den metod som valdes var att genomföra en kvalitativ studie för att på så sätt få ökad kunskap om förskole- och annans personals bild av hur arbetet och mötet med dessa barn kan se ut.I studien har fem stycken kvalitativa intervjuer genomförts och varade 20-30 minuter och spelades in med hjälp av diktafon.Resultatet från intervjuerna har visat att det finns en rad olika arbetssätt för underlätta barn med ADD och deras vardag. Det har till exempel visat sig att det går att använda sig av ?picto-bilder? för att beskriva för barnen vad som kommer ske under dagens lopp.Flickor med ADHD (ADD) är mer tystlåtna och mindre utåtagerande än pojkar med samma diagnos. Deltagarna ansåg att det är viktigt att lyfta fram barnens bra egenskaper eftersom det får positiva effekter för barnens personliga utveckling. Det har även blivit tydligt att barn med ADD oftast först uppmärksammas i högstadiet eller vuxen ålder.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné.

Människors miljörelaterade beteenden behöver förbättras. I studien undersöktes unga vuxna universitetsstuderandes syn på klimatproblematiken. En enkät delades ut som mätte miljövänligt beteende, ansvarskänsla, tillit till forskning, upplevelse av att kunna påverka och kunskap när det gäller klimatproblematiken. Deltagarna fick också beskriva anledningar som möjliggör eller förhindrar en förbättring av klimatproblematiken. Deltog gjorde 97 personer.

Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhållande till vad styrdokument och teorier säger, och därmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vi belyser hur några utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av särskilt stöd inför upprättande av åtgärdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhälsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vårt resultat i teman: specialpedagogens uppdrag, uppmärksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svårigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd är att de inte når målen i kursplanen. Vi ser även en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhälsans specialpedagoger på vilka nivåer de lägger fokus.

I Hyllie stadsdel har 47 procent av barnen i åldrarna 6-15 utländsk bakgrund. Vilka försök görs för att få dem att känna sig delaktiga och engagerade i sitt område? Vad görs från skolans, stadsdelsförvaltningens och ideellt håll för att skapa bättre framtidsutsikter för barnen? Här finns svaren..