Sök:

Sökresultat:

2789 Uppsatser om Skolämnet teknik - Sida 44 av 186

Ungdomars förhÄllningssÀtt till skönlitteratur : En metaundersökning av sex uppsatser om ungdomars lÀsvanor.

Syftet med denna undersökning Àr att försöka nÄ en förstÄelse av vad som styr ungdomars attityder till skönlitteratur. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om lÀrare i svenska kan ha nÄgon pÄverkan pÄ ungdomarnas attityder. För att nÀrma mig problemet har jag valt att studera sex uppsatser som pÄ olika sÀtt behandlar ungdomars lÀsvanor och deras attityder till skönlitteratur.Jag avser med andra ord att utföra en metaundersökning genom att belysa, koppla samman samt diskutera uppsatsernas resultat och diskussion. Jag utgÄr ocksÄ frÄn tidigare forskning som ligger nÀra mina frÄgestÀllningar.Undersökningen visar att en majoritet av ungdomarna som presenteras i uppsatserna, framförallt manliga elever, har en negativ attityd till att lÀsa skönlitteratur. Detta mönster gÄr att utlÀsa bÄde i skol- och hemmiljö.

Trafikinformation i realtid i samband med vÀgarbete

I rapporten har vi förklarat vilka problem som kan uppstÄ med dagens teknik och vilka eventuella lösningar som man kan förbÀttra med tiden. Med hjÀlp av Trafikverket har vi genomfört detta examensarbete.Vi hade fÄtt tydliga direktiv frÄn Trafikverket gÀllande examensarbetets syfte. Det gjorde det enkelt för oss att avgrÀnsa arbetet efter de riktlinjer som var angivna och möjliga att genomföra.Studiens syfte var att förstÄ varför det inte gÄr ge ut relevant trafikinformation. I dagslÀget har man tekniken för ett vÀl fungerande system. Ett system dÀr man enkelt kan fÄ realtidsinformation i samband med trafiken, vÀgarbeten och eventuella hinder.I rapporten har vi Àven sammanfattat alla navigationssystem som man kan ha anvÀndning av som trafikant.

DIGITALA TEKNIKER FÖR HISTORISK FORSKNING : Ett arbete om digitaltbevarande av kulturarv

3D?teknikers etablering inom historisk forskning Àr i dag ett faktum och nya avancerade tekniker presenteras för att skapa trovÀrdiga 3D-modeller av historiska platser och föremÄl. 3D-teknik för datorspelsproduktion Àr emellertid ofta mer begrÀnsad och 3D?modeller optimeras för att inte belasta hÄrdvaran. Studien har undersökt datorspelinriktade teknikers potential som verktyg för historisk forskning samt museiverksamhet..

En kvalitativ undersökning av skolkuratorers upplevelser om sitt brottspreventiva arbete med flickor frÄn familjer med hedersrelaterade problem

Hedersrelaterade brott Àr komplexa och skapar svÄrigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utstrÀckning Àr flickor och kvinnor, men att kvinnor Àven begÄr hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primÀra förövare. Teorin om sociala band kan anvÀndas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor frÄn familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrÄn de fyra elementen ur teorin om sociala band.

Radiofrekvensidentifiering,RFID -teknik och anvÀndning

Radiofrekvensidentifiering, RFID Àr en teknik för automatisk identifiering av objekt. RFID möjliggör identifiering och trÄdlös fjÀrravlÀsning av objekt. Teknikens egenskaper möjliggör en uppsjö av anvÀndningsomrÄde exempelvis inom sÀkerhetsomrÄdet och behörighetskontroller, spÄrning och mÀrkning av varor, i tillverkningsprocesser och andra omrÄden. Det finns stora företag som har uppmÀrksammat den nya teknikens potential och gör dÀrför stora satsningar. Rapportens uppdragsgivare, R2M,har sedan en tid varit intresserad av tekniken.

Storebror ser dig!: kartlÀggning av den personliga integriteten

Personlig integritet Àr ett viktigt begrepp i dagens samhÀlle. En orsak till detta Àr att tekniken möjliggör insamlande och bearbetning av allt mer pÄtrÀngande och detaljrik information om den enskilda individen. Syftet med forskningen var att kartlÀgga den enskilda individens uppfattning om sin personliga integritet. Vilken tjÀnst/teknik Àr acceptabel och vilken Àr alltför krÀnkande ur individens perspektiv? Var drar de grÀnsen för sin personliga integritet? TvÄ enkÀter lades ut pÄ testplats Botnia vid olika tidpunkter.

En undersökning i möjligheten att anvÀnda interaktiva plattformar som stöd för inlÀrning i skolmiljö.

Den hÀr C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lÀr barn att lösa abstrakta problem och samtidigt Àr anvÀndbara för lÀrare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och anvÀnder sedan det insamlade materialet som utgÄngspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillÀmpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanstÀlls i form av en prototyp som testas pÄ en klass förstaÄrselever i Stockholm..

Utveckling av ny musiktjÀnst pÄ Google App Engine

Idag anvÀnder mÄnga band och artister utan skivkontrakt olika tjÀnster pÄ Internet för för att publicera sitt material. Dagens populÀra tjÀnster saknar antingen en vÀlutvecklad musikspelare eller en webbplats med community.Syftet med det hÀr arbetet Àr att med hjÀlp av molntjÀnsten Google App Engine, programsprÄket Python och ramverket Django utveckla en mer komplett tjÀnst.Arbetet resulterade i grunden till en tjÀnst samt en rad positiva och negativa slutsatser gÀllande valet av teknik..

?Pa? internet va?gar jag mer? : En studie om elever syn pa? digitala mediers roll i engelsk spra?kinla?rning.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Att vara dÀr : designaspekter av ett VR-system för anvÀndning i en arkitektpraktik.

I denna studie undersöktes designövervÀganden för ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk designprocess. Dagens anvÀndning av VR-system inom arkitektur Àr inte sÀrskilt utbredd men anses vara ett stort framtida anvÀndningsomrÄde för VR-teknik. Större delen av den forsk-ning som bedrivs inom VR-omrÄdet fokuserar pÄ tekniken i sig. VR-system skapade i demonstrationssyfte anvÀnds till att undersöka fenomen som avstÄndsbedömning och navigeringsförmÄga i virtuella vÀrldar. Denna forskning Àr viktig, men Àr inte tillrÀcklig för att ge vÀgledning i hur man bör designa ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk process.

Vector Displacement Mapping

Kontext: Displacement Mapping Àr en teknik som anvÀnds inom 3D-spel för att skapa detaljrikedom i geometri utan att behöva triangelobjekt bestÄende av oönskad geometrikomplexitet. Tekniken har Àven andra anvÀndningsomrÄden i 3D-spel, till exempel terrÀnggeometri. Tekniken skÀnker detaljrikedom genom att i samband med tesselering förskjuta geometri i en normalriktning eller lÀngs annan specificerad riktning. Vector Displacement Mapping Àr en teknik liknande Displacement Mapping dÀr skillnaden Àr att Vector Displacement Mapping förskjuter geometri i tre dimensioner. MÄl: Syftet med arbetet Àr utforska Vector Displacement Mapping i sammanhanget 3D-Spel och att antyda att tekniken kan anvÀndas i 3D-spel likt Displacement Mapping. Arbetet jÀmför Vector Displacement Mapping med Displacement Mapping för att urskilja skillnader i exekveringstid mellan teknikernas centrala skillnader.

"-Ni har ju inte ens börjat!" "-VadÄ, vi Àr ju nÀstan fÀrdiga!?": Har flickor och pojkar olika strategier och vÀrderingar vid teknisk problemlösning och konstruktion?

En undersökning om flickors och pojkars eventuella olika vÀrderingar och strategier vid teknisk problemlösning och konstruktion. Tar sig flickor och pojkar an uppgiften pÄ samma sÀtt? LÀgger de lika stor vikt vid estetisk utformning respektive funktion? Undersökningen Àr gjord i Äk 5..

Att öka mottagligheten för branded content genom hyper-personalisering : En anvÀndarstudie mot mÄlgruppen för digitala tidskrifter inom populÀrkultur.

I denna studie utreder jag om hur branded content mottas avmÄlgruppen för digitala tidskrifter inom populÀrkultur genom enframtrÀdande teknik in webb-personalisering, hyper-personalisering.MÄlgruppen för denna studie Àr unga opinionsbildare som konsumerarinnehÄll frÄn digitala tidskrifter som exempelvis Nöjesguiden. Brandedcontent, sponsrat innehÄll, Àr innehÄll som skapas för att ett varumÀrkeskall förknippas med en kreatörs mÄlgrupp. AlltsÄ kan ett varumÀrke beNöjesguiden skapa redaktionellt innehÄll som bör tilltala mÄlgruppen förden digitala tidskriften, och pÄ sÄ sÀtt skall mÄlgruppen fÄ en nyuppfattning eller fortsatt positiv syn pÄ varumÀrket. HyperpersonaliseringÀr en teknik som appliceras för att kunna rikta innehÄll,tjÀnster eller produkter mot individer inom en mÄlgrupp med trÀffsÀkerrelevans. Tekniken krÀver en stor mÀngd insamlad social data och det blirdÀrför intressant att föra en diskussion kring hur mÄlgruppen reagerar pÄatt man kan genomföra en sÄdan enorm insamling av data.

?Om man s?ger massa saker n?r fr?knarna pratar och det ska vara tyst s? blir fr?knarna arga...?

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Sensorteknik som hjÀlpmedel inom vÄrd och omsorg? : En kvalitativ datavetenskaplig studie kring risker och möjligheter med sensorteknik som hjÀlpmedel inom vÄrd och omsorg

Syftet med denna studie Ă€r att kartlĂ€gga eventuella risker och möjligheter med sensorteknik som hjĂ€lpmedel inom vĂ„rd och omsorg. Studien anvĂ€nder en kvalitativ metod med kvantitativa inslag dĂ€r semistrukturerade intervjuer tillsammans med frĂ„geformulĂ€r utnyttjades. Åtta personer med olika eventuella relationer till sensortekniken intervjuades och resultatet har visat pĂ„ att bĂ„de risker och möjligheter kan ses.Studien visar att vad respondenterna kan anse anvĂ€ndbart att sensortekniken utför eller hjĂ€lper till med, inte nödvĂ€ndigtvis ses som acceptabelt. Den visar Ă€ven pĂ„ att personal och ledning inom vĂ„rd och omsorg inte alltid Ă€r överens om t.ex. hur mycket utbildning av personalen som behövs vid införande av ny teknik eller hur kvalitĂ©n pĂ„ utbildningen Ă€r.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->