This report is an assessment of the feasibility of using aerial photographs to estimate number of stems per hectare in young forest stands, used together with upper height to determine the need for pre-commercial thinning or ordinary thinning cutting. Aerial photo-interpretation was conducted in 2007 on assignment of Stora Enso Skog AB. A mean height function based on stand age produced with data from Bergvik Skog AB?s 2006 forest inventory assessment was used as a proxy for upper height and used together with photo-interpreted number of stems per hectare to determine the need for thinning cutting according to Bergvik Skog AB?s definitions. The test area is located north of Falun on Bergvik Skog AB?s land.Flight altitude was approximately 900 m above ground and the aerial photos were taken by L&L Flygbildteknik AB.

Trots att EU-länderna numera har samma formella redovisningsregler hävdar flera forskare att skillnader kvarstår. I denna uppsats undersöker vi skillnader i konservatism mellan länder och kopplar dessa skillnader till varierande ägarstrukturer respektive skiftande kulturella värderingar. Vi har valt att studera en specifik standard, IAS 41, som bland annat reglerar värdering av växande Skog. Vi gör en kartläggning av hur Skogsbolag från 7 olika länder värderar sin Skog. Kartläggningen görs i två steg, för det första undersöker vi vilken värderingsmetod företaget valt (IAS 41 tillåter tre olika) och för det andra undersöker vi värdeförändringarnas storlek år för år.

Syfte och frågeställningar: Syftet med den aktuella studien är att åskådliggöra skillnader mellan invånare i en storstadskommun och en landsortskommun gällande faktorer som rör Skogsvistelse. Frågeställningarna för undersökningen var: Hur frekvent besöker invånare i en storstadskommun Skogen i jämförelse med invånare i en landsortskommun? Hur skiljer sig synen på vad en Skog representerar mellan invånare i en storstadskommun och invånare i en landsortskommun? I vilka syften nyttjar man Skogen i en storstadskommun i jämförelse med en landsortskommun?  Metod: En enkät har konstruerats och distribuerats till totalt 146 respondenter i två kommuner. Den ena kommunen var belägen i ett storstadsområde och den andra kommunen var belägen i en landsortsmiljö. Mätmetoden har använts för att få en tillfredsställande mängd data för att kunna uttala sig om de två populationerna.

I Sverige finns ca 1,2 miljoner hektar Skog som bedöms ha omedelbart röjningsbehov. Skog där röjningen uteblir eller är svag kan komma att klassas som konfliktbestånd. I konfliktbestånd är stammarna många och diameterspridningen stor och dessa kan då behövas underröjas innan gallring. I denna studie jämfördes produktionen, kostnaderna och intäkterna från fyra olika underröjningsbehandlingar, oröjd, siktröjt, röjt allt upp till 5 cm i brösthöjd och röjt allt upp till 7 cm i brösthöjd. Behandlingen oröjd gav det bästa nettot och sämst hade upp till 5 cm efter gallring och uttransport av virke.

Bakgrund: Skog beaktas av IASB som biologisk tillgång och skall redovisas till verkligt värde i börsnoterade företag inom EU sedan 2005. En tillgång kan redovisas till verkligt värde på tre olika sätt beroende på tillgänglig marknadsinformation. Om marknadsinformation saknas kan företag beräkna verkligt värde genom en egen värderingsmodell som baseras på antaganden. Denna tredje värderingsnivå är den som är utsatt för mest subjektivitetsproblem men är likväl den nivå där flest tillgångar värderas. Holmen AB värderar sina Skogstillgångar med hjälp av en modell som kallas DCF.

The study is made on behalf of SCA Skog Jämtlands förvaltning which is one of five administration units that SCA Skog consists of. The purpose of the study is to investigate which reduced expenses there are according to spatial concentration of cutting areas. By increasing the spatial concentration of cutting areas it will reduce the need of movements by trailer, also reduce the number of roads that you use during the activities. To be able to perform the study, access to a annual cuttings in nine years have been made available. From this volume new annual cuttings has been created but more concentrated. The two different results have been compared and the results show that concentration of cutting areas generates reduced need for trailer transports and less km road that has to be maintained. But then, if it´s practical viable can be discussed.

Sveriges vanligaste Skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för Skogens artmångfald. År 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade mossor och lavar som var kopplade till Skogen. Varav vissa arter är beroende av lång Skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, Skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd Skog. Alternativet till denna Skogsbruksmetod finns i kontinuitetsSkogsbruket som var vanligt förr, innan Skogsbruket blev till en industri. På den tiden då bönderna själva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde Skogen fortfarande fungera som ett ekosystem.

Denna rapports mål är att få en geografisk överblick över vilka församlingar Derome Skog AB gör många respektive få råvaruinköp i. Hur mycket den verkliga volymen skiljer sig från den uppskattade, samt hur stor andel av antalet inköp som är PEFC ? certifierade.Information om virkesåren 2005-2007 hämtades och studerades från företagets affärssystem och kartprogram. Resultatet visade att antalet inköp var som störst virkesår 2005. Geografiskt sett hade företaget som flest råvaruinköp i församlingarna i nära anslutning till koncernens egna sågverk.

Reporting harvested and forwarded volumes are important for the forest industry as it provides information of the size of the stock and facilitates logistics. Figures from Holmen Skog show low reporting frequency. The purpose of this study is to investigate the reason and find suggestions for improvement. A total of 17 machine operators were interviewed using a questionnaire combined with open questions. The results show that the majority of the machine operators find it simple to use the reporting system, although, some of them reports that it doesn?t always work as supposed to.

In forestry there are always needs of forest data to make good strategic decisions of different actions and economic winning. Usually this data gets from field-estimations made by forest workers with expensive costs and sometimes unsatisfied quality. StoraEnso Skog is a great forest company in Sweden and they have part of the responsibility of the forest own by Bergvik Skog. Bergvik Skog is owner of 1, 9 million hectares productive forest land. Both Bergvik and StoraEnso have great interest in new inventory techniques to get the important forest data. The company Foran Remote Sensing offers the opportunity with airborne laserscanning of forest and forest land. Foran got the mission of Bergvik and StoraEnso to laser scan Bergviks possession in Älvdalen, Dalarna.

Holmen Skog is currently using a GPS-program called TraktInfo, originally developed within the company. They are now planning to switch to a new GPSprogram or allowing the contractors to buy other programs available from the logging equipment manufacturers. To be able to offer this flexibility, Holmen Skog needs to obtain information about the features offered by the different manufacturers in their specific programs, and also when the manufacturers are planning to start selling programs adapted to the new standard called StanFord2010. According to the study, the manufacturers are hesitant to StanFord2010 and there has also been a lack of clear signals from the customers and clients about what kind of different new features to include in the programs. The feature most frequently used by forest machine operators today is the option to keep record of the harvester?s path by creating a ?log plot?. This feature was not used to its full potential however, since only one out of eight of the forwarders included in the study had computers that were compatible with the harvester?s computer.

A common goal in practical forest management is to maximize the yield, measured in economical terms. When a forest stand is thinned a so called inoptimality loss can arise due to non-optimal decisions. This means that the selected management schedule results in a lower net present value than the optimal one which lowers the profitability for the forest owner. Holmen Skog uses the term tract which means an aggregation of stands made before a management action. A tract should be delineated in different tract parts in connection with pre-thinning planning if there is different bearing capacity within the tract, different thinning grades should be used or if the tract contains a weaker part that should not be thinned.

Under 1950 talet planterades många öppna jordbruksmarker igen med Skog och ett homogent Skogslandskap växte fram. Även idag sker det en ständig förändring av landskapet som leder till en minskning av ängs- och hagmarker. Konsekvenserna av en minskning av ängs- och hagmarker är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien har jag valt att se på hur olika typer av nutida markanvändning av ursprunglig Skogsmark påverkar biodiversiteten utifrån dagfjärilsförekomst. För att kunna besvara frågan jämfördes dagfjärilsfaunan i sex olika områden, som skiljer sig åt med avseende på markanvändning.

The problems around and the planning of wood flow is some of the most complex issues in the forest-sector. The experience and overview of the single employees is crucial for the possibility of correct tactical and economical decision-making. The increasing demand of savings and shorter reaction-times with greater flexibility in the wood-supply-chain, makes solutions and aids for improved effectiveness in the work and processes according to wood-flow urgent. Holmen Skog is starting to develop a new forest-road-management-system. The system will facilitate the work according to construction, improvements and updating the standard of roads.

Dagens spel kräver hela tiden mer resurser i en konstant växande och mer detaljerad spelvärld. Det är därför intressant att titta på alternativ till att designers manuellt placerar ut innehåll i en värld. Problemet som tas upp är om det är möjligt att kombinera generering av procedurellt innehåll i form av en Skog med att låta en användare kunna påverka denna generering. Problemet delas upp i två delar där en utveckling av en arkitektur sker genom att utvärdera existerande Skogsmodeller och sedan implementera arkitekturen. Slutligen sker en utvärdering av modellen genom att analysera ett antal scenarier.