The digital map product kNN-Sweden contains nationwide data of the country?s forest land. The estimated forest variables are mean age, mean tree height, volume per tree species and total volume. Today Södra Skog?s assessments of timber potentials are mainly based on experience rate and subjective assumptions.

This report is a joint venture with SCA Skog AB in the Jämtland forest management area. The company is a major player in the timber market in northern Sweden, and also a large business globally with offices in over 100 countries. The purpose of the study was to find out how timber suppliers want feedback/follow-up after completion of timber business. To determine this, a questionnaire survey was sent out to 75 landowners who supplied the wood for the company during the past year. The questionnaire consisted of a total of 15 questions with the opportunity to comment on certain issues.

Stora Enso Skog has a long term contract regarding felling rights and silvicultural activities on forest owned by Bergvik Skog. In the autumn 2006, Bergvik Skog proposed a new thinning program, ?Bergvikgallring?. The new program implied an increased focus on extraction of smaller trees compared to the present thinning program, Stora Enso Skog?s ?Kvalitetsgallring?.

This final thesis is performed on commission of Torsby forestry administration, Stora Enso Skog. Stora Enso Skog is one of the major forestry companies of Sweden. The main business area is located in and around the region of Bergslagen. During the last decade the practice of forest management has rapidly changed due to a new forest legislation. The new law has resulted in that the production goal is equal to the environmental goal within forestry.

Dagmar är en av de mest förödande stormarna, som med sina 4-5 miljoner kubikmeter vindfälld Skog präglat Skogssverige det senaste årtiondet. Skogsbolaget SCA förlorade stora mängder Skog den 26 december 2011 till följd av stormen. Två av trädslagen på SCA:s marker är tall och contortatall, med olika förutsättningar vad gäller förmåga att motstå stormvindar. Tillhandahållna data kom från SCA:s inventering före Dagmar, under åren 2007-2011, respektive efter stormen, i februari-mars 2012. Inventerat data har sammanställts, bearbetats och analyserats i Microsoft Office Excel, MiniTab 16 och ArcMap 10.1.

Denna uppsats fokuserar på människans subjektiva verklighetsuppfattning kring Skogsmiljöer, utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Från olika aktörers livsvärldar har relationen till begrepp som natur, kultur, kulturmiljöer och kulturmiljövård studerats, liksom hur aktörernas förhållande till detta i sin tur påverkar vad som anses vara bevarandevärt. För att genomföra detta har intervjuer utförts med aktörer i anknytning med projektet Skog och Historia eller Skogsbruk på såväl central, regional som lokal nivå. Utifrån detta har aktörernas begreppstolkningar interpreterats till att kulturen är den tolkning som var och en av aktörerna gör. Detta resulterar i att kulturbevarandet påverkas subjektivt, vilket i sin tur kan komma att påverka livsvärlden..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka naturvärden i ungSkogsområden (yngre än ca. 35 år) på Sundsvalls arbetsområde, SCA. Den äldre, vid avverkning sparade Skogen i ungSkogsområdena undersöktes. Denna delades in i följande biotopklasser: "UrSkogsartad natursko g", "Lövrik Skog", "SumpSkog", "Strand-, bäckSkog", "Småbiotoper", "Myrholmar", "Häll-, blockmark", "Kulturmark" och "Trivial Skog". De sex första biotopklasserna är SCA:s egna definierade sk.

Flerträdshantering har sedan länge främst förekommit i gallringar och vid skörd av biobränslesortiment. På senare år har svenska och kanadensiska forskare även gjort tidsstudier på tekniken i slutavverkningar där resultaten visar på en ökning av produktiviteten. Inom Holmen Skog har tekniken använts i slutavverkningar under ett par års tid men kunskap om vilken typ av Skog den bör användas i och potentialen är okänd. Syftet med denna studie var att kvantifiera potentialen för flerträdshantering i slutavverkning inom Holmen Skog och beskriva de Skogliga förutsättningarna. Det gjordes även en skattning av produktivitetsökningen och en maskinkostnadskalkyl för flerträdshanteringens effekter på skördarens drivningskostnad. Studien utfördes enligt följande: Stamnotor extraherades från slutavverkade trakter där flerträdshantering användes.

Mängden död ved i brukade Skogar har minskat med ungefär 90 %jämfört med naturliga Skogar. Vid slutavverkning minskar mängden ytterligare. Att lämna naturhänsyn vid avverkning är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald i Skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhänsyn tas bort efter slutavverkning. På 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhänsyn tagits bort, mestadels vindfälld tall.

Det övergripande syftet med denna studie var att jämföra volymtillväxten i Skog skött enligt principen Naturkultur, genom olika starka höggallringar, med Skog skött enligt traditionellt trakthyggesbruk. För att besvara frågeställningarna hur volymtillväxt och inväxning skiljer sig mellan de olika behandlingarna utfördes en fältinventering, under sommaren 2012, av ett försök anlagt 1990-91. Försökslokalen var belägen i Åliden, 64ºN 20ºE, cirka 35 kilometer norr om Umeå. Försöket var anlagt i en sydvästsluttning 155 meter över havet och var tänkt att representera Västerbottens kustland. Försöket i Åliden ingick i en serie om tolv block med fyra behandlingar per block. Behandlingarna var dels två naturkulturbehandlingar där Skog lämnats (Gles och Tät), en naturkulturbehandling där 90 procent av Skogen avverkats och en behandling enligt traditionellt trakthyggesbruk (Kal och Kont).

Trakthyggesbruket är det idag dominerande Skogsskötselsystemet i Sverige. Det finns nackdelar med att sköta Skogen med trakthyggesbruk, av både sociala, estetiska och biologiska skäl. Det finns dock alternativa sätt att bruka Skogen på, med hyggesfria Skogsskötselsystem som bygger på att Skogen är fullskiktad. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheter i att omföra enskiktade Skogar till fullskiktade genom återkommande gallringar med hjälp av simuleringar. Data som använts för simuleringarna är inventeringsdata från Västergötlands län, inventerat september 2013. Utifrån beståndsdata valdes bestånd ut med olika trädslagsblandning, ålder och bonitet. Simuleringsprogrammet som användes var Heureka StandWise och bestånden simulerades över en 100-årsperiod. Resultaten av simuleringarna visade att det var möjligt att skapa en fullskiktad Skog, både i tallbestånd och granbestånd. Tät gallringsmogen Skog på bördig mark visade sig vara svårt att konvertera.

Tjäderberget i Lycksele och Vindelns kommun är av Länsstyrelsen i Västerbotten identifierad som en lövvärdetrakt. Fem av sex arter som behandlas av åtgärdsprogram för hotade arter på asp och björk har hittats i området. SCA har beslutat att skapa en mångfaldspark i anslutning till Tjäderbergetsnaturreservat för att koncentrera naturvårdsinsatser till ett större sammanhängande område. Målet med vår kandidatuppsats är att skapa skötselalternativ för att öka lövandelen i mångfaldsparken och för att skapa livsmiljöer för de hotade arterna. För att inom Tjäderbergets mångfaldspark skapa 10 % lövrik barrSkog och 10 % lövdominerad Skog innan år 2030 ska åtgärder utföras på 16 % av mångfaldsparkens produktiva areal. De åtgärder som blir aktuella är frihuggning, röjning/gallring och bränning.

The purpose of this degree project is to give an overview of the planning system of four Swedish forest companies. The involved companies are ATA TIMBER, SYDVED, BERGS Skog and VIDA Skog. The study is based on information from a literature study and by interviews with personals from the four companies. Each company is described to get a better insight of the companies work and what potential they have. The description of the planning process comes after that. The companies are described separate from each other and will be compared later in this essay.

This reportcommunicates the processes and results of my degree work in industrial design at candidate level at Umeå Institute of Design.During my degree work I had a cooperation with Svenska Jägareförbundet (Swedish Hunters Assosiation).The aim for my project has been to explore how I could make hunting a safer hobby and undertaking. Every year people get seriously injured and in average 2 people a year dies  due to hunting accidents. My goal is to identify problems within the hunters communication and approach. Through a creative design process I will find a valid  nd realistic solution to these problems. My project will be presented as a conceptual solution  hat will be based on currently existing technology.

Bakgrund:Skogsindustrin utgör en stor del av Sveriges ekonomi. En betydande del av Sveriges Skogar ägs av publika aktiebolag och den svenska staten. År 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att de svenska Skogsföretagen skulle redovisa Skogstillgångar till verkligt värde istället för till historiskt anskaffningsvärde.Syfte:Syftet med den här uppsatsen är att ge en ökad förståelse av hur företag inom den svenska Skogsindustrin värderar sina Skogstillgångar till verkligt värde i enlighet med IAS 41. Dessutom kommer uppsatsen att undersöka hur utförliga upplysningar företagen lämnar i sina årsredovisningar om vär- dering till verkligt värde av sina Skogstillgångar.Metod:Uppsatsen följer ett deduktivt tillvägagångsätt, vidare genomförs uppsatsen utifrån en kvalitativ ansats. För att samla in primärdata används öppna in- tervjuer med representanter från fyra svenska Skogsbolag, samt en doku- mentundersökning av de fyra svenska Skogsföretagens årsredovisningar.Slutsats:Samtliga av de intervjuade företagen tillämpar en nuvärdesberäkning för att beräkna det verkliga värdet på den växande Skogen.