Holmen Skog is one of the largest forestry companies in Scandinavia and they depend heavily on a large network of forest roads for production and logistics in connection to their forestry operations. The company recently introduced a new system for planning of road management. The system will also be developed with the intention to facilitate the monitoring of actions performed by road contractors. This report will provide information to support future decisions regarding further development of the system, after its introduction. In addition to a presentation of results from interviews, the report also provides a smaller study of the different subjects associated with roads, process work and process development. The study is largely based on interviews with road contractors that perform work for Holmen Skog today.

Det har länge forskats på hur klövviltsbete påverkar Skogen och framförallt de skador som uppstår vid bete. Av olika anledningar har dock ingen konsensus kring betesskadeproblematiken uppnåtts. Holmen Skog innehar ett större sammanhängande Skogsområde i Kolmården, beläget norr om Norrköping, där betesskador på Skogen har varit i fokus de senaste åren. Tidigare har Skogsnäringen mestadels befarat kvalitetsnedsättningar på betesskadade träd men nyligen har studier kunnat konstatera signifikanta volymproduktionsförluster. I detta arbete söker vi svar på hur volymproduktionen i tallungSkogar i Kolmården påverkas av älg- och kronhjortsbete. Vi har beräknat volymförändringen i Skogsbeståndet över 20 år med hjälp av en modell från RiksSkogstaxeringen som tar hänsyn till bonitet, medelhöjd, tallandel, skadefrekvens samt om gallring utförts eller ej. Den genomsnittliga årliga volymproduktionen jämfördes mellan dagens beräknade svåra skadenivå på 14,1 % och en hypotetisk 0 %- ig skadenivå och således erhölls en minskning i genomsnittlig årlig volymproduktion. Den årliga volymproduktionsförändringens värde i kronor har beräknats med ett genomsnittligt pris för leveransvirke av barrmassaved.

Många Skogsföretag är dåliga på att marknadsföra sig som arbetsgivare. Detta har lett till att de Skogsjobb som finns är okända för många ungdomar, vilket leder till ett dåligt intresse och svårigheter att rekrytera till Skogliga utbildningar. Huvudsyftet med detta arbete är att belysa hur gymnasieungdomar ser på svenskt Skogsbruk som en framtida arbetsgivare. Syftet är även att beskriva gemensamma nämnare för de ungdomar som kan tänka sig en Skoglig bana. Detta i sin tur syftar till att ge underlag för effektivare informationsinsatser om det svenska Skogsbruket i syfte att öka ungdomars vilja att söka sig till denna bransch. Vi har gjort en fallstudie med en enkätundersökning i både Gävleborgs och Västerbottens län där en totalundersökning i en klass på fordonsprogrammet, naturvetenskapliga programmet, samhällsvetenskapliga programmet för respektive län gjorts. Teknikprogrammet samt naturbruksgymnasiet är enbart representerade i Gävleborgs län.

Prisstegringen på Skog har under de senaste åren varit anmärkningsvärt hög. Samtidigt är det svenska systemet för beskattning av Skogsintäkter mycket komplext och invecklat. Systemet medger att Skogsägaren kan göra olika avdrag för att sänka sin skatt och därmed erhålla en högre lönsamhet. Möjligheten till avdrag och ekonomisk nytta av dessa är beroende av Skogsbrukarens övriga inkomster och ägarförhållanden. Målet med denna studie är därför att utreda hur skattesystemet påverkar prisbildningen av Skogsfastigheter.

Detta examensarbete är utfört i samråd med Holmen Skog. Holmen Skog är ett Skogsbolag som ansvarar för råvaruanskaffningen till Holmenkoncernens svenska produktions-anläggningar. I takt med biobränslemarknadens tillväxt har Holmen Skog en ambition att slå sig in på denna marknad och bli en framstående leverantör av biobränsle. Tilltänkta kunder är främst företag med anläggningar som producerar kraft- och fjärrvärme. Genom förbränning av biobränslen framställer och genererar dessa företag värme och el till samhället.

Man vet idag mycket om vilka faktorer som påverkar produktivitet vid drivning. Däremot finns det betydligt färre studier som är utförda för att identifiera vilka faktorer som påverkar kostnaderna vid drivning, framförallt driftskostnad. Syftet med denna studie var att identifiera och analysera faktorer som påverkar driftskostnad för skördare. Studien utfördes genom analys av uppföljningsdata från Stora Enso Skog och bestod av tre steg. Steg ett innefattade insamling av uppföljningsdata och intervju för definiering av begrepp. I steg två sammanställdes och bearbetades en databas utifrån olika uppföljningsdata. I steg tre identifierades och analyserades faktorer som påverkade driftskostnader. Ett av sambanden som identifierades var att en högre skördarålder ledde till högre driftskostnad. Byte av skördaraggregat ledde till lägre driftskostnad och högre teknisk utnyttjandegrad. Produktivitet hade som enskild faktor störst påverkan på driftskostnad per m3fub, i form av att en högre produktivitet gav lägre driftskostnad per m3fub. .

På uppdrag av Skogsstyrelsen skall beräkning av framtida potential för uttag av Skogsbränsle (GROT) vid slutavverkning av Skog göras. Skogsbränsle utgörs till stor del av GROT som är avverkningsrester i form av GRenar Och Toppar. Flera faktorer påverkar hur mycket Skogsbränsle det blir vid uttag efter avverkning. Stora snabbväxande träd har en större gren- och barrmassa. I detta arbete har lämplig mark, beståndens ålder och sammansättning selekterats ut med hjälp av GIS för att erhålla största möjliga volym GROT.

Den första riksSkogstaxeringen (RT) i Sverige genomfördes under åren 1923-1929. Data från den inventeringen är nu digitaliserad och är sparad i en SQL-databas med geografisk information. Digitaliseringen öppnar för nya möjlighetera att genomföra beräkningar på materialeti egendefinierade geografiska områden.Den svenska naturvårdslagen instiftades 1965 och i och med den kunde naturreservat inrättas. Tidigare var det enbart den svenska staten som kunde skydda områden i nationalparker. Syftet med detta arbete är att jämföra Skogstillståndet i områden inom naturreservat och nationalparker (benämnt NR) under tre olika tidsperioder samt att jämföra med omkringliggande Skogar.

Bakgrund: MoDo Skog upplever idag att deras ekonomistyrning i allt för hög utsträckning fokuserar kostnader, framförallt kostnader som förknippas med avverkning samt transport av råvara. Som ett led i denna kostnads-fokusering har MoDo Skog en misstanke om att det förekommer suboptimeringar inom virkesflödesprocessen. Före-taget upplever dessutom att de är dåliga på att mäta och följa upp så kallade mjuka faktorer.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att kartlägga en virkesflödesprocess och därefter undersökaförutsättningarna att utarbeta ett Balanced Scorecard med funktionella nyckeltal. Avgränsningar: Arbetet inom fallföretaget begränsas till att gälla virkesflödesprocessen från avverkning till dess att råvaran kommer till industrin på Iggesundsregionen. Vi beaktar endast de avverkningar som sker på fallföretagets eg-na marker.Genomförande: Studien har genomförts på fallföretagets region Iggesund.

Holmen Skog har som målsättning att öka andelen sådda föryngringsytor från dagens 24 % till 30 %. Erfarenheterna inom Holmen Skog vad gäller sådd är goda, men med ett ökat arealmål blir svårigheterna att hitta lämpliga bestånd större. Syftet med examensarbetet var att få bättre kunskap om hur såddresultatet påverkas av ståndortsfaktorer, såddtidpunkt samt trädslagsval. Målsättningen var att ta fram ett kunskapsunderlag som kan utgöra grund för rekommendationer om vilka ståndorter som är mest lämpade för sådd. För att särskilja olika faktorers inverkan på såddresultatet analyserades återväxtinventeringsresultat från 3 704 bestånd med multivariat- och diskriminantanalys. I en fältstudie undersöktes främst inverkan av ståndortens vattenegenskaper på såddresultatet, där 500 stycken 10 m2-provytor med huvudstammar (plantytor) jämfördes med ytor utan huvudstammar (nollytor).

GPS (Global Positioning system) and GIS (Geographical information system) has been used for planning and inventory in the forest sector for more than ten years. The last years the development has come to equip harvesters and forwarders with GPS and GIS (GIT). The goal with this study was to reach a basis for decision, how Stora Enso Skog should continue its investment in GPS and GIS in harvesters and forwarders. To reach this basis for decision, possible advantages and benefits, disadvantages and problems in the harvesting process was evaluated. The study was made as an interview study with four harvesting managers and ten machine teams. To secure the quality of the results an interview questionnaire was made before the interviews were done. The results showed that GIT will make the harvesting managers work easier.

The low bearing capacity of roads during the spring thaw and periods in the autumn leads every year to increases costs for Holmen Skog. To reduce costs and increase accessibility Holmen Skog decided to install and test a CTI-system. Central tire inflation (CTI) is a system that makes it possible to monitor and vary a vehicle?s tire inflation pressures from the cabin, while the vehicle is in motion. When tire pressures are reduced, the area of the contact surface between the tire and the road increases, thus reducing the ground pressure. The purpose of this study was to evaluate the CTI-equipped vehicle and analyze if the CTI technology is economical defensible during the thaw 2005.

Flygfänas Skog is a project where illustration meets spatiality. The work is about how section 62of the Children and Youth Hospital (BUS), at Skåne University Hospital, in Lund can useillustration as a compliment to their premises. Today, the hospital has difficulties to deal with theolder children patients at the hospital in a good way because the expression that is there today,mostly only appeals to the younger patients. Previously, there has been some kind of decorationon the department and the staff thought that this is boring, is a problem in that in many placesthere are stickers of child characters posted on the walls. This and other installations that cut outletters, face off, and symbols have made sense in the department becomes fragmented, ill andchildish.

Detta kandidatarbete genomfördes i samarbete med Bergvik Skog AB som önskade undersöka när skötselåtgärden gallring ska utföras i bestånd med olika grader av heterogenitet. Arbetet syftade därför till att klargöra hur stor andel av ett bestånd som ska vara i behov av gallring för att gallringen ska bli som mest lönsam. Arbetet genomfördes genom att med inventerings-data från Bergvik Skog dela upp företagets Skogsinnehav i norra Värmland i tre hetero-genitetsklasser. De tre klasserna byggde på den relativa standardavvikelsen för grundytevägd medelhöjd mellan provytor inom samma bestånd. För klasserna simulerades Skogsbruk enligt Bergvik Skogs riktlinjer under 100 år i programmet Heureka PlanVis.

Under de senaste årtiondena har insikten ökat kring betydelsen av mänsklig påverkan på miljön och vikten av att i ökad utsträckning skydda miljön. I Sverige har det bland annat medfört en likställning av produktions- och miljömålen inom Skogsbruket. Sveriges regering har arbetat vidare för att utveckla miljöarbetet, vilket lett till ett antal konkreta miljömål inom olika sektorer. För Skogen kallas det övergripande miljömålet "Levande Skogar". Målet är där bland annat att bevara en hög biologisk mångfald i Skogarna.