Uppskattning av mängden kol i trädform
en metodstudie
Physical geographyGeomorphologyLeaf Area IndexFlygbilderBiomassAerial photographsForestCarbonPedologyCartographyClimatologyNaturgeografiGeomorfologiMarkläraKartografiKlimatologiEarth and Environmental Sciences
Som ett led i de åtaganden som ställs på de länder som har undertecknat Kyotoprotokolletmåste landvisa kolbudgetar fastställas. För att fastlägga bra kolbudgetar ärdet viktigt att kunna göra bra uppskattningar av kolmängden inom olika geografiskaområden. Detta dels för att kunna uppskatta befintliga mängder och dels för att kunnapåvisa förändringar över tiden.Denna studie hade som huvudmål att uppskatta kolmängden i trädform inom ett 28,3hektar stort, hundraårigt skogsområde vid Norunda i Uppland. Den metod somanvändes medför relativt låga krav på utrustning och förkunskaper. Metoden byggerpå att trädens brösthöjdsdiameter, höjd och kronlängd mäts in inom ett antalmätplottar. Med dessa parametrar beräknades sedan mängden biomassa i torrvikt medfunktioner framtagna av Lars-Gunnar Marklund (1988) och Tord Johansson (2000).För att skala upp till större områden användes en beståndsindelning framtagen frånflygbilder. I studien har kolmängden antagits vara hälften av mängden biomassa itorrvikt.Förutom det hundraåriga skogsområdet genomfördes även mätningar inom tvåområden med yngre skog. Dessa, inom ett 30- samt ett 60-årigt skogsområde,genomfördes för att testa fältmetoden under olika skogliga förutsättningar.Utifrån mätningarna i Norunda beräknades mängden kol i trädform i plottarna. Dennaberäkning skalades därefter upp till hela Norunda, vilket gav ett genomsnittligt värdepå 10,52 kg kol/m2 med en osäkerhet på 18 %. Beräkningen av kolmängden inommätplottarna är relativt tillförlitlig, men uppskalningen medför troligen att värdet förhela området blir något högt. Det höga resultatet kan till viss del bero på att antalet istudien inmätta plottar var för få. Vid en jämförelse med data insamlade av dettjeckiska skogsforskningsinstitutet IFER inom samma område var vårt totalresultat27,4 % högre.I studien har även Leaf Area Index (LAI) i de olika skogsområdena beräknats.Mätningar genomfördes med instrumentet LI-COR LAI-2000 inom mätplottarna. Föratt ge ett rättvisande LAI-värde korrigerades mätvärdena med hjälp av ett par olikametoder. Användandet av LI-CORs egen korrigeringsfaktor 1,65 verkar ge ett braresultat. En annan metod att uppskatta LAI presenteras av Lagergren (2001). Dennametod använder sig av Specific leaf area samt barrvikt per ytenhet. Barrvikt kanuppskattas med Marklunds funktioner. Uppskalning av resultaten från de tvåkorrigeringsmetoderna skedde även i detta fall med beståndsindelning från flygbilder.De båda beräknade resultaten gav ett medel-LAI för det hundraåriga skogsområdet iNorunda på mellan 4,3-4,4 m2/m2.Som ett led i de åtaganden som ställs på de länder som har undertecknat Kyotoprotokolletmåste landvisa kolbudgetar fastställas. För att fastlägga bra kolbudgetar ärdet viktigt att kunna göra bra uppskattningar av kolmängden inom olika geografiskaområden. Detta dels för att kunna uppskatta befintliga mängder och dels för att kunnapåvisa förändringar över tiden.Denna studie hade som huvudmål att uppskatta kolmängden i trädform inom ett 28,3hektar stort, hundraårigt skogsområde vid Norunda i Uppland. Den metod somanvändes medför relativt låga krav på utrustning och förkunskaper. Metoden byggerpå att trädens brösthöjdsdiameter, höjd och kronlängd mäts in inom ett antalmätplottar. Med dessa parametrar beräknades sedan mängden biomassa i torrvikt medfunktioner framtagna av Lars-Gunnar Marklund (1988) och Tord Johansson (2000).För att skala upp till större områden användes en beståndsindelning framtagen frånflygbilder. I studien har kolmängden antagits vara hälften av mängden biomassa itorrvikt.Förutom det hundraåriga skogsområdet genomfördes även mätningar inom tvåområden med yngre skog. Dessa, inom ett 30- samt ett 60-årigt skogsområde,genomfördes för att testa fältmetoden under olika skogliga förutsättningar.Utifrån mätningarna i Norunda beräknades mängden kol i trädform i plottarna. Dennaberäkning skalades därefter upp till hela Norunda, vilket gav ett genomsnittligt värdepå 10,52 kg kol/m2 med en osäkerhet på 18 %. Beräkningen av kolmängden inommätplottarna är relativt tillförlitlig, men uppskalningen medför troligen att värdet förhela området blir något högt. Det höga resultatet kan till viss del bero på att antalet istudien inmätta plottar var för få. Vid en jämförelse med data insamlade av dettjeckiska skogsforskningsinstitutet IFER inom samma område var vårt totalresultat27,4 % högre.I studien har även Leaf Area Index (LAI) i de olika skogsområdena beräknats.Mätningar genomfördes med instrumentet LI-COR LAI-2000 inom mätplottarna. Föratt ge ett rättvisande LAI-värde korrigerades mätvärdena med hjälp av ett par olikametoder. Användandet av LI-CORs egen korrigeringsfaktor 1,65 verkar ge ett braresultat. En annan metod att uppskatta LAI presenteras av Lagergren (2001). Dennametod använder sig av Specific leaf area samt barrvikt per ytenhet. Barrvikt kanuppskattas med Marklunds funktioner. Uppskalning av resultaten från de tvåkorrigeringsmetoderna skedde även i detta fall med beståndsindelning från flygbilder.De båda beräknade resultaten gav ett medel-LAI för det hundraåriga skogsområdet iNorunda på mellan 4,3-4,4 m2/m2.