
Sökresultat:
525 Uppsatser om Skog - Sida 15 av 35
Underlag för skogligt länsprogram Gotland : de gotländska skogarnas historik, nuläge och framtid
Föreliggande rapport utgör underlag för Länsstyrelsen i Gotlands läns Skogsvårdsfunktions Skogliga
länsprogram för perioden 2000-2010. Det Skogliga länsprogrammet avser att belysa frågor som rör
Skogen och Skogsnäringen i länet. En betydande del skall ägnas åt att beskriva Skogsbrukets
förutsättningar som sedan kommer att ligga till grund för formulering av ett antal målsättningar för den
Skogliga verksamheten.
Gotland skiljer sig från övriga Sverige i många avseenden. Ur Skoglig synvinkel är det främst det
extremt maritima klimatet, den kalkrika berggnmden, det tunna jordtäcket och den låga mängden
nederbörd under vegetationsperioden som drar till sig uppmärksamheten.
Från organiserad till oorganiserad - En kartläggning av de mekanismer som styr utträden från GS-facket
Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden är uppbyggd kring välorganiserade arbetstagare och arbetsgivare. Idag är det allt fler arbetstagare som väljer att stå utanför facklig organisering. Detta kan i framtiden bli ett hot mot den rådande svenska arbetsmarknadsmodellen. Idén till uppsatsen väcktes ur föreställningen om att det finns ett behov av att förstå varför medlemmar väljer att gå ur facket innan man börjar rekrytera nya. Detta för att stoppa tappet så att inte de nyrekryterade snart går ut ur facket igen.
Landskapsanalys med GIS och ett skogligt planeringssystem
Skogsvårdsorganisationen startade en rikstäckande utbildningskampanj under
1999 kallad Grönare Skog. En viktig del av kampanjen utgjordes av de demon
strationsområden som planerades och färdigställdes under våren 1999. För de
landskapsavsnitt där demonstrationsområdena förlades krävdes ett fördjupat
underlag med avseende både på kulturella och biologiska faktorer. Syftet med
examensarbetet var att ta fram planeringsunderlag på landskapsnivå för de
aktuella områdena i form av temakartor över t.ex. lövSkogsandel och nyckel
biotoper, att studera den historiska förändringen av lövSkogens utbredning samt
att genomföra en analys med avseende på Skogens ekonomiska nuvärde.
Ideal och praktik : en studie av Skogsvårdsstyrelsens metodik för att avsätta skyddsvärd skog
För miljökvalitetsmålet Levande Skogars första delmål, Långsiktigt skydd av Skogsmark, finns fyra indikatorer utvalda för att kunna utvärdera arbetet som bedrivs för att uppnå målet. Av dessa fyra indikatorer ligger två: biotopskydd och naturvårdsavtal, under Skogsvårdsstyrelsernas ansvar. Enligt Miljömålsrådet kommer inte detta delmål att uppnås inom den angivna tidsramen. En stor del av arbetet med att utvärdera måluppfyllelse för de 15 miljömålen och underliggande delmål baseras på statistiska metoder. Miljökvalitetsmålen är, som namnet antyder, en metod som syftar till att bedöma och följa upp miljöns kvalitet.
Släktöverlåtelser av skog och jord i två byar i Sverige
The way to acquire forest in Sweden from parents has been unequal, men were prioritized over women, which was the traditional inheritance pattern. Research has made this clearer by using gender, which ?values? our stereotypes of sexes and can help us understand inheritance patterns. The gender determined who would inherit but also the form of ownership, praxis, property rights, regulations, power and work invested made by a sibling could influence. The purpose with my study was to find what conditions governed inheritance of forest on the properties I investigated and what influence gender had.
Modellstudie av potentialen för renbete anpassat till kommande slutavverkningar
I de norra delarna av Sverige bedrivs Skogsbruk och rennäring på samma marker. Detta
kan i flera fallleda till intressekonflikter. Marklavar är en viktig del av renarnas
vinterfoder. Mycket marklav förstörs vid slutavverkning, både av maskinerna vid
avverkningstillfället och senare vid markberedningen. Den återstående laven täcks delvis
av avverkningsrester och är därför inte tillgänglig för renbete.
Metsä-Serla, Norske Skog och Södra Cell : ägarstrukturer i förädlingsföretag till skogsägarföreningar
Inom Skogsnäringen sker idag en omfattande strukturomvandling. Från att ha varit en fragmenterad bransch med många små aktörer går nu företagen samman i internationella koncerner. Bland kooperativa företag sker även en utveckling mot alternativa former av kooperativa företag. Dessa bildas för att bättre möta omvärldens krav. Bland annat ägar-strukturen är under förändring genom att externa ägare bjuds in i olika utsträckning.
Betalningsplaner vid virkesköp : förutsättningar, möjligheter och risker
För att den svenska Skogsindustrin även fortsättningsvis skall kunna bidra positivt till den svenska ekonomin så är virkesförsörjning till industrierna kritisk. Den svenska Skogen ägs till 50 procent av privata Skogsägare (Skogsstyrelsen, 2012). Detta ger dessa en viktig roll i den svenska virkesförsörjningen då privata Skogsägare utgör en stor del av marknadens virkesutbud.
En Skogsägares beslut om avverkning kan styras av olika mål, några av dessa är (Bertholdsson et. al., 2012):
? Rekreation och jakt
? Känslan av att äga Skog
? God långsiktig avkastning
? God kortsiktig avkastning
En Skogsägare som styrs av känslan av att äga Skog kan vara motvillig till att avverka då detta kan förändra just den känslan som Skogsägare har.
Umebors åsikter rörande grönområden
Grönområden kan bidra med en mängd nyttor till en stad som till exempel att reglera lokalklimatet, säkerställa vattenresurser och så vidare. Grönområden gynnar också människors hälsa både genom att verka mentalt återhämtande och underlätta och inspirera till fysisk aktivitet.
Analysen av vad åsikterna kring grönområden i Umeå stad var utgick ifrån en enkätundersökning på nätet som dels publicerades på Umeå kommuns hemsida och dessutom skickades ut med e-post till de föreningar som fanns registrerade hos kommunen samt de verksamma på SLU i Umeå. Datainsamlingen avbröts när antalet svarande uppgått till 1000 stycken. Svaren kom från ett brett urval av befolkningen, och personer med olika åldrar, kön, uppväxtmiljöer med mera fanns representerade.
Tryggt och otryggt : Geometriskt uppbyggda fantasyskogar
Denna studien har undersökt hur bilden av en fantasySkog förändras då man varierar dess grundformer. Undersökningen använde sig av en kvantitativ metod och genomfördes genom en webbenkätundersökning på sex olika forum. Enkäten innehöll sex geometriskt uppbyggda fantasySkogar med varsin geometrisk form som byggsten. De former som användes var uppåtpekande trianglar, liggande rektanglar, cirklar, kvadrater, stående rektanglar och nedåtpekande trianglar. Varje Skogsvariant hade tre tillhörande slutna frågor och en öppen fråga för ytterligare kommentarer.Undersökningen visade att förändringen av grundformerna i en fantasySkog kan förändra uppfattningen om den.
Värdering till verkligt värde ? ett medel för resultatmanipulering? : En jämförelse mellan fastighetsbranschen och skogsbranschen i Sverige
Införandet av IAS 40 och IAS 41 medförde en förändring av redovisningsprinciper för hur förvaltningsfastigheter och Skog ska värderas. Den nya värderingsmetoden innebär att tillgångarna ska värderas till verkligt värde. Enligt tidigare forskning innefattar principen för värdering till verkligt värde en handlingsfrihet som riskerar att leda till resultatmanipulering. Genom att studera två branscher där en stor andel av företagens totala tillgångar värderas till verkligt värde kan faktorer som påverkar värderingen undersökas för att visa på indikationer till resultatmanipulering. Trots små skillnader i redovisningsstandarder visar resultatet ett liknande agerande inom branscherna, där båda branscher redovisar den största förändringen av orealiserade värden i samband med årsbokslutet.
Klättra i träd ? en studie om barns rörelse
I detta arbete får ni ta del av en undersökning som är utförd på två skolor. Den inriktar sig på barns rörelse i form av bland annat trädklättring. Dessa skolor är belägna nära Skog och natur. Enligt litteraturen som ni får ta del av i arbetet är rörelse viktig för barn då motoriken förbättras, koncentrationsförmågan ökar och det sociala samspelet gynnas. Skolgårdens utformning är viktig då barnen tillbringar stor del av sin utevistelse där under skol- och fritidstidshemstid.
Förändringar i revisionsarbetet av kapitalförvaltningsbolag : En studie i hur revisionen av kapitalförvaltningsbolag har ändrats sedan den ekonomiska krisen 2008
Title:Changes in the auditing work of asset management companies.Advisor:Bengt BengtssonExaminer:Stig SörlingAuthors: Mattias Skog & Andrea CyganikPurpose:The purpose is to examine how the work of auditing asset management companies has changed since the crisis 2008.Methodology:The study is based on an adductive approach using a quantitative method.Theoretical framework:The theoretical framework includes previous studies and literature concerning the auditing business, the financial crisis, principal agent theory and stewardship theory.Empirical findings:The empirical material is based on answers from 22 auditors in 6 different auditing firms, and it was conducted by sending them a survey.Conclusion:The study showed that the major changes were changes in laws and regulations controlling the auditing business. New guidelines and laws were set to try and improve the quality of the auditing business while trying to restore stained reputation. New regulations were also set to increase the control the government have of inspecting the business through finansinspektionen..
Skogsmarksutnyttjande på Älvdalens kronopark före 1870 : en kulturhistorisk beskrivning och analys
I norra delen av Sverige levde allmogen på jakt, fiske, boskapsskötsel och byteshandel innan
storskiftet på 1800-talet. I Älvdalen levde man på detta sätt fram till ungefär 1870-talet.
Åkerjorden var en bristvara och man vistades på fäbodar under sommarhalvåret, där kreaturen
gick fritt och betade. Mjölkprodukterna togs tillvara genom tillverkning av ost, mese och smör
på plats. För att få gott bete till djuren brände man eller taxade träden (dödade dem genom
ringbarkning).
Naturvetenskap i förskolan : Mekanismer som påverkar lärarens planering och realisering av naturvetenskapen i förskolan.
Den här rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lärarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans läroplan och lokala styrdokument. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för lärarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lärarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lärare i förskolan.Rapporten visar att övervägande delen av lärarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i Skog och mark. Vad det gäller faktorer som påverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det är: (i) Kompetens, (ii) förståelse av naturvetenskapen och dess innehåll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.Utifrån gällanden styrdokument i förskolan är naturvetenskapen ett kunskapsområde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lärarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren..