Forskningen visar att introduktion av goda hälsosamma vanor för barn i tidig ålder bidrar till en hälsosammare livsstil som vuxen.Syftet är att ta reda på hur pedagogerna arbetar och resonerar kring begreppet hälsa med fokus på fysisk aktivitet och kost. De medverkande pedagogerna i undersökningen har en medvetenhet och kunskap om rörelsens betydelse och arbetar praktiskt med detta dagligen, bland annat genom utevistelse, rörelselek, gymnastik samt promenader till Skog och mark. Det förekommer även matråd på förskolorna där pedagoger tillsammans med de kostansvariga kan vara med och påverka.Förskollärarna anser att det är viktigt att arbeta hälsofrämjande i förskolan för att ge barnen kunskaper och etablera grunda sunda vanor för livet..

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolebarns hälsa ? fysiskt, psykiskt och socialt påverkas av att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers och en av Barnhälsovårdens personals syn på utevistelsens påvekan på barns hälsa. Resultatet från vår studie visar att alla respondenter ser att utomhuspedagogik och hälsa hör ihop på ett tydligt sätt.

Mina mönster rör sig kring naturen, Skogen och dess invånare.Flamingon står framför en blomma som slingrar sig uppåt, bredvid ser hjorten på oss med en bestämd blick och en snigel rör sig långsamt fram över en yta av växtlighet. Det här är min egen värld som jag skapar med tecknandet som grund, varje mönster är som att leka med ett dockhus, jag flyttar runt djuren och möblerar om med blommorna tills jag hittar en ordning och skapar små världar där djuren och naturen kan frodas. De har inte en kontinental tillhörighet, de hör inte till ett specifikt ekosystem eller en specifik del av jorden. De tillhör min egen värld, de är inte enbart från regnSkogen eller norden. Det är en salig blandning av allt, det som finns på riktigt och det som är fantasi..

Trä var en väldigt viktig råvara under medeltiden, och användes till alla möjliga olika ändamål. Tillgången var dock inte obegränsad, och som ovanstående paragrafer visar, var man tvungen att reglera Skogen och tillgången till virke i lag.Min egen nyfikenhet för ämnet kommer sig av ett begynnande trähantverksintresse. Jag har läst mycket engelsk litteratur om träslöjd och snickeri, och som medeltidsarkeolog funderar man hela tiden över hur de gjorde tekniska lösningar på den tiden. Jag fascineras av de olika träslagens egenskaper, den hårda och tunga eken, den starka och böjliga asken och de fina sniderier man kan göra i lind, men när man kommer till dagens trävaruhus finns nästan bara gran och fur att köpa. På grund av detta beslutade jag mig för att undersöka hur mångfalden av träslag såg ut under den skånska medeltiden, och hur man använde dem..

En landsomfattande försökserie anlades mellan 1984 - 1988 med 15 försöksblock i Sverige. Syftet var att studera den totala effekten på virkesproduktionen av tre olika intensiva Skogsskötselalternativ. Inom varje block upprättades en extensiv behandling som innebar att ingen åtgärd efter avverkning vidtogs, en normal behandling som motsvarade markägarens normala skötselintensitet vid tiden när försöken anlades. Slutligen fanns en intensiv behandling där ambitionsnivån skulle vara högre än vad som kunde anses vara normalt. Mitt syfte var att studera hur fältskiktets täckningsgrad och artantal påverkats av de tre olika Skogsskötselintensiteterna på de tre försöksblocken Bjurholm, Edefors och Harads i Norra Sverige. På dessa block inventerade jag markvegetationen med fokus på fältskiktet i månadsskiftet mellan Juni och Juli 2013.

Under 1970-talet såg forskare inom näringsfysiologin en stigande trend av ökad konsumtion av fett- och sockerhaltiga produkter på bekostnad av bland annat matbrödskonsumtion. I tid  av livsmedels- och energikriser förespråkade forskare en alternativ diet med ett större inslag av grönsaker och fullkornsprodukter då det hade slagits fast att ett högt intag av fett och socker ledde till bland annat hjärt-kärlsjukdomar samt karies. Matbrödsproducenterna och Socialstyrelsen höll med experterna och detta ledde till ett samarbete mellan parterna som mynnande ut i Brödkampanjen med start år 1976 där den svenska befolkningen uppmanades att äta mera bröd. Denna undersökning har visat på hur experterna argumenterade för en ökad brödkonsumtion och varför just bröd var ett bra alternativt livsmedel genom att ta del av Socialstyrelsens arkivlämningar med intervjuer av experterna bakom kostrekommendationen..

Energi i form av olja möjliggjorde under 1950- talet en mekanisering av Skogsbruket. Accelererande klimatförändringar ställer nu krav på att den fossila energin som Skogsmaskinerna är beroende av måste ersättas. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kulturperspektiv undersöka hur Sveriges Skogsägarföreningar kommer att påverkas av den förändrade tillgången till energi. För att besvara syftet genomfördes fem djupintervjuer. Studien visar att Skogsägarföreningarna har en kulturellt präglad bilda av miljön som formbar och att förändringen främst ses som en möjlighet att framställa bioenergi för att bryta den sjunkande produktiviteten.

Det svenska kulturlandskapet har förändrats radikalt under de senaste 200 åren från ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mänskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tänkas hysa naturtyper som påminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad Skogsmark och vissa typer av ängsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som reträttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter.I en fallfällsinventering i Köpings och Strängnäs kommun i Mälardalen undersöktes förekomst och abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, Skog och betesmark. Jämförelser i förekomst och abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, Skog och betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och närliggande Skogsmark. Jämförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index).

Föreliggande uppsats syftar till att beskriva det i Halland en gång så utbredda ljunghedsbruket. Uppsatsen söker svara på hur utbredda ljunghedarna var och varför de var särskilt utbredda i Halland samt hur markanvändningen förändrades på ljunghedarna under 1800- och 1900-talet. Vidare diskuteras i uppsatsen varför en så omfattande jordbruksform som ljunghedsbruket helt övergavs inom loppet av 100 år. Genom dels litteraturstudier, dels genom studier av äldre storskaliga lantmäterikartor har följande resultat uppnåtts: Då Skogen under olika tider och av olika anledningar avverkades i Halland fick ljungen möjlighet att etablera sig i landskapet. Då Hallands naturgeografi i flera avseenden passar ljungen bra blev ljungen konkurrenskraftig i landskapet.

The purpose of this master thesis is to investigate how nearby forests affect the energy production in wind turbines. To reach the purpose a case study is performed on three wind turbines sited on a field in a north-south line at Andersfält in the municipality of Halmstad, Sweden. Approximately 100 meters south of the southern wind turbine a forest is situated. The case study is divided into three sub studies where the difference in energy production, the affect of the forest and a wind meteorology model, WAsP, is studied. The result show that the forest have a significant influence and that the WAsP-model gives an incorrect result of the energy production in wind turbines sited near a forest..

Denna studie undersöker möjligheterna att förbättra den avverkningsplaneringen hos ett stort svenskt Skogsföretag. Studien avser i huvudsak den operativa planeringen men berör också delvis strategisk planering. Arbetet baseras på en fallstudie som är genomförd inom två distrikt på SCA Skog AB, Jämtlands förvaltning och inkluderar fyra delar som är; 1. Att kartlägga avverkningar ett år bakåt i tiden och insamla olika variabler för att kunna åskådliggöra hur verksamheten fortskridit under året. 2.

Nedskrivna regler om Skogsvård har funnits sedan 1200-talet. I mitten av 1800-talet, när sågverken tillkom, ökade avverkningstakten i Sverige avsevärt. Tidigare hade avverkning av Skog främst genomförts för husbehov. Den första moderna Skogsvårdslagen infördes 1903 och har kommit att genomgå ett flertal ändringar. Dagens Skogsvårdslag gäller sedan 1979 men genomgick viktiga ändringar 1993.

Holmen Skog AB is an important supplier of conifer pulpwood to the Iggesund Paperboard mill. After logging and transport to the landing by a forwarder, the wood is loaded on trucks for further transport, often by using separate loaders. During this handling process considerable amounts of stone material is sometimes mixed into the pulpwood and this causes problems for the industry. The aim of this study is to identify which part of the chain from forest to pulpmill, that contributes the most to this contamination. Sizes and total volumes of the contaminating stones were also investigated.

Uppsatsens syfte är att analysera hur rättsreglerna för förvaltningsjakt på varg utformats inom svensk och finsk rätt. Uppsatsen är av traditionell rättsvetenskaplig metod med fokus på den svenska lagstiftningen, och i något mindre utsträckning, den finska. Utredningen har utförts främst genom studier av lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin, därefter har de olika ländernas statliga utredningar och förvaltningsplaner studerats för en komparativ analys med syfte att synliggöra likheter och skillnader mellan lagstiftning. Resultatet visar att vargens närvaro blir till känslomässig fråga för de som vistas i Skog och mark, tryggheten vi tidigare upplevts i Skogen är inte längre en garanti. Sverige och Finland har i stor utsträckning liknande lagstiftning och problem inom vargfrågorna och väljer även till stor del att försöka lösa dessa på samma sätt..

This report is prepared in cooperation with Södra, Norra Halland SBO. The survey gives the members an opportunity to influence the services and also gives the staff at Södra a hint of the member?s demands.Södra is the largest co-operative forest company in Sweden with over 50 000 members and is divided into 31 areas. Norra Halland SBO is one of them.A questionnaire was sent to the members and 516 (or 53 %) of them answered. Of the respondents 68 % were between 60 and 69 years of age.