Att kunna trÀna effektivt till ett avgörande prov Àr en förutsÀttning för ett bra resultat. Denna uppsats har Àgnats Ät möjligheten till sjÀlvstudier inför ett TOEFL -prov med digitala hjÀlpmedel i form av applikationer till mobiltelefonen. I detta arbete jÀmförs tvÄ olika typer av studiemateri-al, dÀr den ena (analog) representerar det som anvÀnds för undervisning i TOEFL-kurser. Den andra (digital) representerar alternativet för de som vill skippa kursen och trÀna pÄ egen hand via sjÀlvstudier i telefonen. Med Schmitts metodanalys som verktyg har dessa applikationer under-sökts för att se hur pass vÀl de motsvarar de krav som finns för att klara READING-sektionen i ett prov. Inledningsvis hÄller den digitala sjÀlvstudiemetoden en relativt bra standard.

Syfte: Att undersöka budgetens roll i olika företag inom verkstadsindustrin och hur rollen har pÄverkats av den finansiella krisen samt den efterföljande lÄgkonjunkturen. Att utreda vilken pÄverkan andra externa och interna faktorer har pÄ budgetens roll, genom att analysera de specifika förhÄllanden som företag verkar inom. Metod: Studie av tre verkstadsföretag genom personliga intervjuer. Slutsatser: Studien har utgÄtt frÄn en indelning av budgetens syften i dess roll som planeringsverktyg och dess roll som motivationsverktyg. I de studerade företagen har finanskrisen inte pÄverkat budgeten som planeringsverktyg. DÀremot har rollen som motivationsverktyg förstÀrkts i tvÄ av de undersökta företagen.

Protagonist Àr ett starkt ord inom filmbranschen. Det Àr oftast denna karaktÀr som stÀlls i rampljuset nÀr en film ska lanseras. Vi har i detta kandidatarbete fokuserat pÄ protagonisten och dennes utveckling beroende pÄ vad som hÀnder honom/henne i filmen. Protagonisternas resor kan vara vÀldigt lika trots att genren och berÀttelsen Àr olika. DÀrför har vi Àven lagt tyngd pÄ monomytens hjÀlteresa dÀr Star Wars Àr ett tydligt exempel.

Denna uppsats Ă€r en sammanstĂ€llning i dagboksform som berĂ€ttar om hur jag lĂ€r kĂ€nna Prag med hjĂ€lp av teckningen som verktyg. Tecknandet och skissandet Ă€r ett skapande arbete, men det syftar hĂ€r inte till att formge och skapa nya platser, istĂ€llet blir det ett sĂ€tt att nĂ€rma sig staden och aktivt betrakta den. Dagboken Ă€r det som hĂ„ller samman arbetet och beskriver kronologiskt, i bĂ„de ord bild, den utveckling som sker under arbetets gĂ„ng. Teoretiska referenser, och mina reflektioner kring dem, varvas med bilddagboken för att ge en djupare förstĂ„else av processen och de frĂ„gor som dyker upp under arbetets gĂ„ng. Den första delen Ă€gnas Ă„t att hitta och orientera sig i en okĂ€nd stad. Jag promenerar, men istĂ€llet för att ta hjĂ€lp av befintliga kartor försöker jag skapa min egen genom att efter varje promenad rita smĂ„ minneskartor. Även om minnet Ă€r diffust stĂ€mmer dessa smĂ„ minneskartor trots allt relativt vĂ€l överens med verkligheten, Ă€ven om vinklar och avstĂ„nd inte alltid Ă€r korrekta. Den första tiden upplever jag ett behov av att orientera mig och skapa sammanhang, men snart tycker jag mig ha en överblick och hittar ganska bra.

Uppsatsen Àr en kulturanalys som med utgÄngspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populÀrkultur och makt. Syftet Àr att skildra Boy George i sin specifika kontext, nÀrmare bestÀmt den brittiska musikindustrin pÄ 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstÄs som ett uttryck för synen pÄ sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgrÀnser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en nÀrstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgÄr frÄn queerteori, med anvÀndning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.

Syftet med detta arbete var att i en fallstudie analysera om svensk media brutit mot de pressetiska reglerna dÄ de skrivit om den 35 Ärig mannen som gripits och misstÀnkts för mordet pÄ utrikesminister Anna Lindh i september 2003. Studien baseras pÄ en innehÄllsanalys av tidningsartiklar skrivna av tvÄ kvÀllstidningar och tvÄ dagstidningar under den aktuella perioden. Artiklarna har stÀllts mot Ätta frÄgor formulerade utifrÄn de pressetiska reglerna. Analysen visar att 12 av 33 artiklar fick anmÀrkningar pÄ en eller flera av frÄgorna vilket innebÀr att de bröt mot de pressetiska reglerna. Majoriteten av dessa artiklar beskrev 35-Äringens bakgrund.

Programledarrollens utveckling mot mer öppenhet kring privatlivet gör att vi snart vet allt mer om programledaren Ă€n tidigare. Programledaren tar plats och breder ut sig, vĂ„gar tycka och bjuda pĂ„ detaljer frĂ„n sitt innersta. I samband med sjĂ€lvutlĂ€mning nĂ€mns begrepp som intimisering, som syftar till den nĂ€rhet som tittaren fĂ„r vid öppenhet.Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n JĂŒrgen Habermas syn pĂ„ offentlighetens utveckling, tittar författaren nĂ€rmare pĂ„ hur sjĂ€lvutlĂ€mning syns i programledarens framförande. Med ett retoriskt perspektiv studeras tvĂ„ samtida pratprogram, Schulman Show och Hissen, dĂ€r författaren fokuserar pĂ„ programledarna och ser exempel pĂ„ sjĂ€lvutlĂ€mning i framförandet och i programledarnas stil. Resultatet visar att programledarna som ingĂ„tt i analysen Ă€r mer eller mindre sjĂ€lvutlĂ€mnande.

Uppdragsgivaren heter Index Braille vilka utvecklar och sÀljer punktskrivare. Punktskrivare Àr synskadades produktmotsvariget till en traditionell skrivare. Uppdraget gick ut pÄ att formge och konstruera en anvÀndarvÀnlig punktskrivare. Produkten hade redan vid projektets start döpts till Braille Box. Arbetet startade med en analysfas.

Ett erkÀnt problem inom industrin för mjukvaruutveckling Àr bristen pÄ kvalitativ systemdokumentation. Hos företaget Multisoft Consulting finns detta problem. Utvecklare mÄste spendera onödigt mycket tid pÄ att sÀtta sig in i befintliga system. Som en del av lösningen vill företaget införa automatisk generering av dokumentation. Genereringen ska ske i plattformen SoftadminŸ som anvÀnds för att bygga alla kundsystem.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera den frivilliga redovisning som börsföretag lÀmnar i Ärsredovisningen, samt att identifiera egenskaper som kÀnnetecknar företag som publicerar samma typ av frivillig redovisning och skillnader mellan företag som vÀljer olika typer av frivillig redovisning.Vi avser vidare att teoretiskt förklara företagens motiv för att publicera frivillig redovisning.VÄra slutsatser Àr att företagen lÀmnar stora mÀngder frivillig redovisning av olika typer, men innehÄllet och formen varierar. Vi kan inte konstatera nÄgra generella mönster som kopplar redovisningstyper till företagsspecifika karakteristika. Praxis kan konstateras i den mening att mÄnga företag publicerar en viss typ av redovisning, men det finns ingen praxis för vad denna redovisning ska innehÄlla och hur den ska utformas. GrundlÀggande redovisningsprinciper som tillförlitlighet, jÀmförbarhet och vÀsentlighet Àr applicerbara pÄ frivillig redovisning och bör gÀlla. Företagen tenderar att vara försiktiga med att redovisa detaljer om den interna verksamheten.

Den hÀr uppsatsen undersöker vardagen genom dess lÀten. Fem personer, alla bosatta i Stockholm, har under en veckas tid dokumenterat sina vardagsliv genom ljudinspelningar som sedan varit utgÄngspunkter för intervjuer dÀr informanterna har berÀttat om sina upplevelser. Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka hur informanterna genom dessa ljuddagböcker kommunicerar sina erfarenheter av ljud och plats. Detta görs genom att undersöka dels vilka rumsliga berÀttelser som ryms i dagböckerna och dels hur metoden fungerar som en meningsskapande process. Studien visar hur ljuddagböckerna definierar vardagslivet, synliggör sociala, rumsliga dimensioner och aktualiserar erfarenheter frÄn andra platser och tidpunkter iinformanternas liv.

SammanfattningI dagens miljöfokuserade samhÀlle stÀlls det allt högre krav pÄ den tunga fordonsindustrin varvid den gÀllande miljölagstiftningen skÀrpts i flera steg de senaste Ären. Scania tillverkar tyngre fordon och motorer som alla mÄste följa de kommande utslÀppskraven. Detta innebÀr att motorernas utslÀpp mÄste reduceras varför avancerade efterbehandlingssystem har införts i ljuddÀmparen. En metod för att rena avgaserna frÄn kvÀveoxider Àr SCR-teknologi (Selective Catalytic Reduction). Denna teknik bygger pÄ att en urealösning sprutas in i avgasflödet.

Denna uppsats undersöker remediering och minne i Henry Parlands roman Sönder (om framkallning av Veloxpapper). Vad gÀller remedieringen Àr det romanens efterhÀrmande av bildmediet och filmmediet som analyseras. Undersökningen av minne i Sönder gÀller hur minnet Àr kopplat till ett fotografiskt seende, som i sin tur Àr förbundet med romanens remediering av bild- och filmmedierna ? som möjliggör samt förutsÀtter detta seende.   Analysen bygger pÄ en motivstudie av det fotografiska seendets inslag i romanen, och dess betydelse för levandegörande av minnen. Det gÄr att tala om en strukturalistisk teoritillÀmpning, dÀr detaljerna fÄr belysa helheten och helheten fÄr belysa detaljerna.

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om mÄlen frÄn regeringen och Skolverket bryts ner till mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill ocksÄ se om skolans organisation frÄn kommunala skolpolitiker ner till lÀrare kommit sÄ lÄngt i sin omorganisering att man kan sÀga att mÄlstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet Àr utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av öppna intervjuer. I vÄr avgrÀnsning, att pÄ kommunal nivÄ se och tolka hur mÄl formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienÀmnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den mÄlstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lÀrarna.

Det hÀr Àr en studie i hur vi kan utveckla de smÄ, urbana platserna i det offentliga rummet för att göra dem mer anvÀndbara. Jag har studerat fyra smÄ, centralt belÀgna, offentliga platser i Malmö. TvÄ av platserna har hög grad av aktivitet, medan endast en lÄg grad av aktivitet förekommer pÄ de andra tvÄ. Jag har gjort analyser av platsernas relation till den omgivande stadsstrukturen, av platsernas rumslighet, av vilken aktivitet som förekommer pÄ platserna, av hur offentliga platserna egentligen Àr och möjligheten för appropriation pÄ platserna. Med utgÄngspunkt i resultaten av analyserna har jag gjort nya gestaltningsförslag för platserna med lÄg grad av aktivitet. Med de nya gestaltningarna försöker jag ge exmpel pÄ hur de smÄ, urbana, offentliga platserna kan göras mer anvÀndbara.