Ett pressetiskt dilemma
om fyra tidningars bevakning av den för mord misstänkte 35-åringen
Syftet med detta arbete var att i en fallstudie analysera om svensk media brutit mot de pressetiska reglerna då de skrivit om den 35 årig mannen som gripits och misstänkts för mordet på utrikesminister Anna Lindh i september 2003. Studien baseras på en innehållsanalys av tidningsartiklar skrivna av två kvällstidningar och två dagstidningar under den aktuella perioden. Artiklarna har ställts mot åtta frågor formulerade utifrån de pressetiska reglerna. Analysen visar att 12 av 33 artiklar fick anmärkningar på en eller flera av frågorna vilket innebär att de bröt mot de pressetiska reglerna. Majoriteten av dessa artiklar beskrev 35-åringens bakgrund. De artiklar som inte fick någon anmärkning behandlade själva gripandet, den pågående utredningen, häktesbevakningen och frisläppandet. Sett utifrån ett pressetiskt perspektiv borde tidningarna givit 35-åringen en mer nyanserad bild, det vill säga varit mer kritiskt granskande och valt bort en del detaljer ur hans privatliv. Tidigare forskning visar dock att höga produktivitetskrav och snäva tidsramar kan påverka detta. Ur en kommersiell synvinkel (sälja lösnummer) kan jag se orsaker som kan påverka urvalet de gör. Då prioriteras hårda, entydiga och tendentiösa vinklingar i syfte att skapa sensationella nyheter.