Institutionen för datavetenskap (IDA) vid Linköpings universitet har tillsammans med försvarsmakten, polisväsendet och räddningsverket i Östergötland startat en projektstudie för att utröna huruvida augmented reality-teknik (AR) kan användas för att förbättra koordinationen mellan civila och militära organisationer, och på sikt även militära och civila organisationers gemensamma stabsarbete mellan nationer. Kunskap om hur militära och civila organisationer - som har ett tätt samarbete vid olika former av samhälleliga kriser - ser på sin organisationsspecifika teckenanvändning kan vara relevant vid införandet av ny teknik. Detta i synnerhet om det går att finna skillnader i de olika organisationernas syn på och användning av tecken.Denna studie har gjorts i anslutning till ovanstående projektstudie och fokuserar på hur företrädare från försvarsmakten, polisen och räddningstjänsten, utifrån en semiotisk inramning, ser på sin teckenanvändning. Syftet är att undersöka ifall betydande skillnader i teckenbruk finns hos dessa organisationer. För att nå en större inblick i hur företrädare för de tre organisationerna ställer sig till den egna teckenanvändningen har utdrag ur ljudinspelat material från två olika sessioner analyserats.

Forskning har visat att det finns en betygsinflation - elevers betyg blir högre och högre utan attderas kunskaper ökar i samma takt. En tänkbar förklaring till detta är den ökade konkurrensenmellan skolor. Studier har också visat att flera olika aspekter utöver elevens kunskaper ochfärdigheter utgör grunden för elevens betyg. Syftet med detta examensarbete är att undersökavad som kan påverka betygsättningen i matematik utöver de kunskaper och färdigheter somenligt kursmål och betygskriterier ska utgöra grunden för betyget. För att uppfylla vårt syftehar vi utgått från två frågeställningar; ?Vilka uppfattningar har de medverkande lärarna omvilka yttre faktorer som kan påverka betygsättningen i matematik?? och ?Finns det skillnader ihur detta upplevs på olika skolor och i så fall på vilket sätt?? För att besvara vårafrågeställningar utfördes kvalitativa intervjuer med tretton matematiklärare verksamma igrundskolans senare år i två olika kommuner.

I studien har skillnader mellan fallföretagens arbete med CSR kunnat påvisas, och där några av dessa enligt oss är direkt hänförbara till ägarstrukturen. Utifrån dessa skillnader har vi formulerat fem hypoteser Dessa hypoteser innefattar att kraven på att statliga företag ska ta ett socialt ansvar är större än för privata och att konsekvenserna av att inte ta detta ansvar blir större för statliga företag. Vi fann även att statliga och privata företags totala sociala ansvar inte skiljer sig åt. Däremot påvisades skillnader i företagens sätt att arbeta med CSR-frågor då statliga företags CSR-arbete främst kännetecknas av att vara förebyggande, medan privata framförallt arbetar aktivt. Dessutom fann vi i studien att statliga företag tenderar att ha sitt CSR-arbete mer strategiskt integrerat i organisationen än privata företag..

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig kunskap om hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot handhygien. Resultatet baseras på 10 st vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjukvårdspersonal har en positiv attityd till handhygien vid patientkontakt eller vid exposition av kroppsvätska. Däremot finns en negativ attityd vid användandet av handskar, tro att handhygien orsakar hudirritation och när handhygiensmedel ej finns lättillgängligt. Personalens attityder påverkas av vilken kunskap de har och deras arbetsledares åsikter gällande handhygien.

Under 99 % av den tid som människan funnits på jorden har löpning skett barfota. Sen 1970-talet har mängder av löparkorskor utvecklats och dagens moderna skor är konstruerade att både ge skydd och stabilitet för foten. Under senare år har medvetenheten av att ha en fysiskt aktiv livsstil ökat och löpning har blivit en populär aktivitet. I och med detta har också riskgruppen för utvecklandet av överbelastningsskador i nedre extremitet ökat.Att sammanställa vetenskaplig kunskap om barfotlöpning jämfört med skodd löpning i ett skadeförebyggande syfte.Litteratursökning genomfördes i de medicinska databaserna PubMed, PEDro, Primo, Scopus, Cinahl och ProQuest med både fritext och MeSH-termer som sökord. Efter granskning av innehåll och inklusions- och exklusionskriterier återstod 13 relevanta artiklar för resultatet.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kunskapsnivå och attityder hos yrkesverksamma sjuksköterskor om trycksårsprevention, behandling och omvårdnad.Bakgrund: Studier visar på att trycksår förekommer inom alla områden i Hälso- och sjukvården och att det krävs ett mångdisciplinärt synsätt för att komma tillrätta med problematiken kring trycksår. Metod: En litteraturstudie har genomförts, där elva vetenskapliga artiklars innehåll har analyserats. Resultat: Utifrån litteraturgranskningen har tre teman identifierats; attityder, kunskap/kunskapsnivåer samt hinder/barriärer. Attityder avseende trycksår och trycksårsprevention är god men av mindre intresse. Kunskap/Kunskapsnivåer är bristfälliga.

Individers specifika, inneboende kunskap har kommit att bli ett allt viktigare redskap för att generera konkurrensfördelar i dagens föränderliga samhälle. Det ställer därmed krav på ledningen att kunna hantera organisationens komplexa tillgång och främja kunskapsöverföring mellan organisationsmedlemmarna genom tillämpliga processer. Lyckas detta, bevaras kunskapen inom organisationen.Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för ledningsdrivna processer och aktiviteter som avser att omvandla individbaserad kunskap till organisatorisk kunskap. Studien belyser ett antal olika kunskapsöverföringsprocesser som nyttjas av organisationer i praktiken. Face-to-face metoder har visat sig föredras vid överföring av kunskap särskilt den tysta kunskapen, medan de tekniska/virtuella verktygen anses vara till fördel vid informationsspridning. En central slutsats för studien är att en verbal tvåvägskommunikation, såsom fysiska möten och telefonkommunikation, är mest tillämplig vid förmedling av den tysta kunskapen.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Studien avser att studera effekterna av arbetsplatsförlagd fysisk träning 2 x 60 minuter/vecka i 7 veckor hos personer med stillasittande arbete påVO2max, rörlighet, uthållighetsstyrka och kroppssammansättning. Vi använder oss av en kvantitativ metod som består av datainsamling genom tester före och efter träningsperioden för både interventionsgruppen (n=25) och kontrollgruppen (n=11). Resultaten visar på signifikanta skillnader hos interventionsgruppen på variablerna VO2max (p=0), visceralt fett (p=0,001), fettmassa (p=0,001), vikt (p=0.006), Body Mass Index, BMI (p=0,005), uthållighetsstyrka enligt Sörensens isometriska uthållighetstest (SIU) (p=0) och Trunk Curl Static Endurance test (TCST) (p=0,045), rörlighet i halsrygg (p=0,010) och rörlighet i hamstringsmuskulatur via Sit and reach test (p=0).  Inga skillnader ses i blodtryck och, skelettmuskelmassa i armar, bål och ben. Inga signifikanta skillnader ses hos kontrollgruppen oavsett variabel. Slutsatser av studien är att man kan se effekter genom denna typ av intervention på flera olika variabler och förslag till framtida forskning är att försöka utesluta samverkan av andra faktorer för att ge en mer exakt bild av den fysiska träningens effekter på arbetsplatsförlagd träning..

Bakgrund: Denna uppsats skrevs på uppdrag av Vasa stads miljöavdelning. Livsmedelsinspektörer som arbetar i Vasa upplever att café- och restaurangägare har bristfälliga egenkontrollprogram samt svårt att förstå protokoll som följer inspektioner. Dessutom har en negativ inställning till tillsynsavgifter uppmärksammats. I Finland kommer ett system som heter Oivahymy att införas våren 2013. Systemet innebär att livsmedelstillsynens resultat ska offentliggöras, både på internet och via märkning vid ingången till restaurangen.

I denna designpedagogiska undersökning behandlar jag frågeställningen: Vad händer i mötet mellan olika generationer när man använder det textila handarbetet som en social plattform där kunskap förmedlas? Med underfrågorna: Vilken roll spelar handarbetet i mötet mellan generationer? Hur påverkar skillnader i förhållningssätt till handarbetet mötet mellan generationer? Syftet med min undersökning är att undersöka handarbetets möjlighet att skapa en social plattform där generationer kan mötas. Jag undrar om det går att synliggöra och tillgängliggöra en äldre generation och dess kunskap för en yngre generation.Undersökningen består av två träffar där en grupp äldre kvinnor träffas tillsammans med en grupp yngre kvinnor för att handarbeta. Det finns i och med träffarna även en uttalad önskan om förmedling av handarbetskunskap. Både de äldre och de yngre deltagarna har medverkat utifrån ett eget intresse och initiativ.

Frisörers arbete med preparat som påverkar hårets kemiska uppbyggnad ökar och därmed även felbehandlingar på salonger. Detta skapar frågor kring från gymnasieutbildningen nyexaminerade frisörers kunskaper kring hur frisörers arbetsmaterial, det vill säga kunden, fungerar i samverkan med den kemiska behandling som utförs. Forskning kring hår finns då produktionen av produkter är enorm, men frågan är om frisörerna som användare av produkterna sitter på kunskapen kring håret och om de använder den kunskapen när de arbetar med kunden.Fokus som använts i studien är grundade på tre områden. Dessa presenteras som: Kund som helhet eller bara hår? Undervisningens styrkor och svagheter samt Yrkesutövandets förutsättningar.Resultaten visar respondenters erfarenheter i arbetets fokusområden utifrån utbildningens inriktning.

Studien beskriver globala IT-företags arbete med kompetensfrågor ur ett centralt och lokalt ledningsperspektiv utifrån behov av att implementera organisationsgemensamma arbetsprocesser och IT-system för kompetenshantering. Med utgångspunkt i detta beskrivs också de utmaningar som uppstår vid implementeringen samt rekommendationer ges för hur dessa kan hanteras. Beskrivningarna baseras på en generell kartläggning av globala företags arbete med kompetensfrågor, tidigare forskning om IT- företags implementering av kompetenshanteringssystem samt en fördjupad studie av ett IT-konsultföretags implementering av ett organisationsgemensamt IT-system för kompetensutveckling och karriärplanering. Lokala ledare vid de globala IT-företagen har till stor del använt sig av enkla och flexibla arbetsprocesser och IT-system för hanteringen av kompetensfrågor. Kunskap om personalens kompetens har främst delats genom nätverkande mellan de lokala ledarna.

Den här uppsatsen behandlar skillnaderna i attityd till Functional food mellan Sverige och Danmark. Syftet är att utreda, med hjälp av adoptionsteorier, segmenteringsteorier och teorier om kulturella skillnader, de olikheter som finns mellan de danska och svenska konsumenternas attityder och inställningar till Functional food och hälsomat. Vidare tänker vi utreda varför dessa skillnader existerar. Produkten som fokus läggs på är en cereal bar som tillverkas av ett internationellt företag. Den marknadsförs redan som extra nyttig på andra marknader och företaget hoppas kunna lansera produkten på liknande sätt i Sverige och Danmark.