Sökresultat:
39432 Uppsatser om Skillnaden mellan könen - Sida 40 av 2629
PrognosanvÀndning i företag
Inledning: MÄnga företag genomför idag nÄgon form av prognos som underlag för deras beslut.Det kan handla om prognoser för hur mycket marknaden kommer att efterfrÄga, hur storakostnader företaget förvÀntas ha eller hur mycket personal som kommer krÀvas.Problemformulering: Hur anvÀnder företag prognoser i sin verksamhet?Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur prognoser anvÀnds i företag.Metod: Den hÀr studien har byggt pÄ en kvalitativ forskningsstrategi. Arbetets forskningsansatshar varierat mellan en induktiv metod och en deduktiv metod. Uppsatsens empiriska material harinförskaffats genom semistrukturerade intervjuer pÄ tvÄ utvalda företag; Galenica AB och SAABtraining and simulation.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att företag anvÀnder prognoser som grund för attfatta beslut. Prognoser anvÀnds frÀmst som grund för budgetarbetet, men företag upprÀttar Àvenprognoser över andra faktorer som pÄverkar företagets framtid.
Lika men ÀndÄ olika : En jÀmförelse mellan traditionella förskolor och I Ur och Skur-förskolor om begreppet utomhuspedagogik
I detta examensarbete granskas den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om vad lÀrare vid traditionella förskolor respektive I Ur och Skur-förskolor uppfattar karakteriserar deras pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Metoden som valts Àr samtalsintervjuer som genomförts med sju lÀrare, tre traditionella och fyra I Ur och Skur. Resultatet visar att lÀrarna benÀmner sin utomhusverksamhet pÄ olika vis, men att det finns en medvetenhet bland alla om vad begreppet utomhuspedagogik innebÀr. Den stora skillnaden Àr att lÀrarna vid de traditionella förskolorna inte anser att de arbetar med utomhuspedagogik medan lÀrarna pÄ I Ur och Skur-förskolorna anser att de gör det.
Sex- och samlevnadsundervisning inom SeSam-projektet i VÀrmland : UtifrÄn interprofessionellt och intersektoriellt perspektiv
Bakgrund: SmÀrta Àr nÄgot alla upplevt och det Àr en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden. En av sjuksköterskans frÀmsta uppgifter Àr dÀrmed att lindra smÀrta. Det finns forskning som pekar pÄ att mÀnniskor uttrycker och hanterar smÀrta pÄ olika sÀtt beroende pÄ bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter pÄ sjukhus hanterar smÀrta samt hur skillnaden mellan mÀn och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats.
LÀroboken i praktiken - en textanalytisk undersökning om hur tvÄ lÀroböcker i samhÀllskunskap behandlar studieomrÄdet EU
Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva hur tvÄ olika lÀroböcker i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet, Bok-och-Webb och Reflex, presenterar studieomrÄdet EU inom ramen för kursen SamhÀllskunskap A. Dessutom Àr syftet att klargöra hur kursmÄlen behandlas i de olika böckerna.Metoden som anvÀnds för att uppnÄ syftet Àr en textanalytisk metod av brukstext. Denna textanalys utgÄr frÄn att analysera hur texterna Àr uppbyggda, utifrÄn en strukturell analys. För att kunna jÀmföra texterna anvÀnds en komparativ analys. Analysen av hur kursmÄlen för SamhÀllskunskap A framstÀlls, sker med inspiration frÄn den kritiska diskursanalysen.Resultaten pekar pÄ att det inte finns nÄgon större skillnad mellan innehÄllet i de tvÄ lÀroböckerna, den största skillnaden ligger i bredden i faktaförmedlingen.
Insiderinformation : Att förstÄ, hantera och skydda
Under arbetets gÄng har vi uppmÀrksammat att fÄ mÀnniskor som vi har pratat med Àr medvetna om vad insiderhandel och insiderinformation innebÀr. För den som inte har kÀnnedom om dessa begrepp, Àr det vÀldigt svÄrt att se problematiken med insiderhandel.I vÄr uppsats har vi behandlat problem som uppstÄr vid insiderhandel. Vi har uppmÀrksammat det faktum att det inte görs nÄgon skillnad mellan att aktivt eller passivt fÄ insiderinformation. Vi anser att det föreligger en stor skillnad mellan att aktivt och passivt fÄ insiderinformation samt att lagstiftningen borde ta hÀnsyn till detta. Att aktivt fÄ insiderinformation innebÀr att nÄgon söker information som denne sedan har för avsikt att handla pÄ.
Sociala mediers pa?verkan i fotografbranschen : skillnaden mellan reklam- och bro?llopsfotograf
I den ha?r underso?kningen har vi tittat pa? hur sociala medier har pa?verkat branschen fo?r fotografer. Idag ser vi mer och mer bilder o?verallt och internet har gjort det mo?jligt att synas fo?r alla, oavsett budget. Da?rfo?r ville vi se hur det har pa?verkat fotografer, eftersom ?alla a?r fotografer? pa? internet idag.
Matematiska kompetenser i lÀrargjorda prov pÄ gymnasiet
I detta arbete undersöks vilka kompetenser som testas i lÀrargjorda matematikprov i gymnasieskolan. Studien Àr gjord inom Matematik A, eftersom den nya kursplanen kom ut sommaren 2011 och de flesta lÀrarna har inte hunnit göra nÄgot prov inom Matematik 1 som den nya kursen heter. De kompetenser som anvÀnds i denna studie Àr beskrivna av Palm, Bergqvist, Eriksson, Hellström och HÀggström (2004). Studien Àr helt byggd pÄ analys av proven frÄn kompetenserna, vilket betyder att inga intervjuer, enkÀter eller annat har gjorts. Först löstes alla uppgifter för att fÄ en förstÄelse i vad uppgifterna testar.
Trafficking i lagkontext : En undersökning gÀllande skillnaden mellan svensk och internationell symbolpolitik och lagimplementering.
The aim of this paper is to examine how the Swedish implementation of the new trafficking laws may differ from the original intention from the UN and EU and if they are substandard due to poorly conducted law implementation. Or if it might be a victim of political symbolism, to win support and votes for the politicians in power from the people, a ?hollow showpiece? only meant to be shown off. Trafficking is a relatively new phenomena and problem to be researched and discussed. This paper investigates the impact of the Palermo protocols international definition of the problem, the convention against organized crime presented by the European Union on the Swedish legal system and its action plan. A qualitative text analysis focusing on the discourse of the intentions behind the internationally presented legal documents and compared against the carrying out of said national objectives.
Papperstidningens framtid: En kvalitativ studie om lÀsares tankar kring papperstidningens framtid
För att ta reda pÄ hur papperstidningens framtid ser ut har jag utfört strukturerade forskningsintervjuer med 40 personer. Min definition av papperstidning Àr dagstidningarna i Norrbotten. Min forskningsfrÄga Àr: Hur ser framtiden ut för Norrbottens dagstidningar? Deltagarna har svarat pÄ tre frÄgestÀllningar: - Vill du ha en papperstidning? - Vad ska den innehÄlla i sÄdant fall? - Hur ser du pÄ papperstidningens framtid? För att fÄ svar har jag intervjuat 40 personer individuellt, jÀmnt fördelat över mÀn och kvinnor i Äldrarna 19 till 63. DÀrefter har jag transkriberat intervjuerna och gjort en tematisk analys dÀr jag har letat efter teman och samband i intervjusvaren.
Goodwill inom reseföretagskoncerner : Effekter av IASBs nya rekommendationer
Definition av goodwill enligt IFRS/IAS 2005: ?Goodwill som förvÀrvas i ett rörelseförvÀrv kan ses som en betalning för framtida ekonomiska fördelar som inte gÄr att enskilt identifiera och heller inte redovisas separat.??I företagsekonomiskt hÀnseende Àr goodwill det immateriella vÀrde som representeras av ett företags namn och rykte, varumÀrke, kundkrets etc. Goodwillen utgör dÄ skillnaden mellan företagets verkliga vÀrde och vÀrdet enligt balansrÀkningen. Om ett bolag köper ett annat representerar goodwillen det övervÀrde som utgörs av skillnaden mellan koncernens anskaffningsvÀrde pÄ aktierna och marknadsvÀrdet pÄ tillgÄngar och skulder i dotterbolaget vid förvÀrvstillfÀllet.?Bakgrund och problem: FrÄn och med Är 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU följa det internationella redovisningsorganet International Accounting Standards Boards (IASB) rekommendationer.
Inspireras! LĂ€r! Upplev! Sök! : Ăvertyga med textdesign
EskilskĂ€llan Ă€r ett samarbete mellan Arkiv, Bibliotek och Museer i Eskilstuna och namnet pĂ„ deras gemensamma mötesplats. EskilskĂ€llan informerar om sin verksamÂhet i bland annat fyra skyltfönster pĂ„ Drottninggatan i Eskilstuna. Dagens texter Ă€r lĂ„nga, relativt opersonliga och innehĂ„ller mycket information. Texterna Ă€r inte heller anpassade för sin kontext.Syftet med mitt examensarbete var att hitta kĂ€rnan i EskilskĂ€llans verksamhet och anvĂ€nda den i utformningen av texter som Ă€r övertygande och lockande, och som fĂ„r lĂ€saren att besöka EskilskĂ€llans forskarrum. MĂ„let var att texterna med sin retorik och stil, kombinerat med den grafiska utformningen, skulle trĂ€nga igenom olika typer av brus sĂ„ att de uppmĂ€rksammas och fyller sitt syfte.
Dyra kalorier i frukt och grönsaker : En studie om prisutveckling och kostnader för livsmedel i relation till energitÀthet
Bakgrund Livsmedel med lÄg energitÀthet Àr förknippat med bÀttre hÀlsa och lÀgre risk att drabbas av fetma. Studier visar att livsmedel med lÄg energitÀthet inte bara Àr dyrare per kilokalori utan ocksÄ har ökat mer i pris Àn energitÀta livsmedel. DÀrför var det intressant att undersöka om priset och prisutvecklingen pÄ livsmedel i Sverige skiljer sig Ät beroende pÄ energitÀthet.Syfte Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan energitÀthet och prisutveckling för livsmedel under Ären 1991-2010. Vidare var syftet att undersöka ifall priset för livsmedel skiljer sig Ät beroende pÄ energitÀthet.Metod UtifrÄn en kostfrekvensenkÀt frÄn VÀsterbottens hÀlsoundersökning och statistiska centralbyrÄns prisdatalistor valdes 122 livsmedel ut. EnergitÀthet rÀknades ut och livsmedlen rÀknades om till pris per Àtlig del och pris per kilokalori.
Hur var det i skolan idag? : Elevers tankar om motivation
Genom denna studie ville vi fÄ inblick i och öka förstÄelsen kring elevers upplevelser av motivation i skolan. Detta för att öka medvetenhet hos lÀrare som ska stimulera elever till kunskapsinhÀmtning. Denna intervjustudie hade som avsikt att studera elevers upplevelser om motivation i skolan. Studien jÀmförde elever i Ärskurs fem och Ärskurs nio. Information samlades in med fokusintervjuer.
Controllerrollen - En studie om controllerns varierande roll i företag
Vi har i denna kvalitativa studie med induktiv ansats genomfört tvÄ fallstudier med syfte attstudera skillnaderna mellan den funktionella eller formaliserade definitionen av controllern frÄnden praktiska och handlingsorienterade definitionen. Samtidigt studerade vi skillnaderna mellancontrollerns syn pÄ sin egen roll och controllerns kollegors syn pÄ dess roll. Analysen hargenomförts med hjÀlp av en teoretisk referensram som vi byggt upp utifrÄn tvÄ kategorier sompÄverkar controllerns roll, interna samt externa faktorer. Det vi kommit fram till visar att detfinns tydliga skillnader mellan den funktionella eller formaliserade definitionen frÄn denpraktiska och handlingsorienterade definitionen. Vidare resultat som framkommit genom vÄrstudie Àr att controllern idag nÀrmar sig ledningen och de klassiska arbetsuppgifterna tas allt meröver av datorer och ekonomisystem, vilket Àr den största skillnaden som framkommit frÄn denfunktionella definitionen som litteraturen ger oss.
FlerstÀmmighet : en studie om det didaktiska interaktionsutrymmet i klassrummet
VÄr studie syftar till att studera tvÄ lÀrares interaktion med sina elever i klassrumsundervisningen för att se graden av flerstÀmmighet. Studien genomfördes i tvÄ skolor, en klass i respektive skola. Den ena skolan Àr prisbelönt för sin sprÄksatsning och den andra skolan har en traditionell undervisning. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar som ÀrHur skapar lÀrarna interaktionsutrymme för eleverna genom anvÀndning av slutna, öppna och autentiska frÄgor?, Vilken respons fÄr eleverna pÄ sina yttranden i klassrummet? samt Hur ser skillnaden ut mellan en skola med sprÄkinriktning och en traditionell skola med avseende pÄ frÄga 1 och 2? Resultaten visar att lÀraren stÄr för största delen av dialogutrymmet i klassrummet.