Dyra kalorier i frukt och grönsaker
En studie om prisutveckling och kostnader för livsmedel i relation till energitäthet
Bakgrund Livsmedel med låg energitäthet är förknippat med bättre hälsa och lägre risk att drabbas av fetma. Studier visar att livsmedel med låg energitäthet inte bara är dyrare per kilokalori utan också har ökat mer i pris än energitäta livsmedel. Därför var det intressant att undersöka om priset och prisutvecklingen på livsmedel i Sverige skiljer sig åt beroende på energitäthet.Syfte Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan energitäthet och prisutveckling för livsmedel under åren 1991-2010. Vidare var syftet att undersöka ifall priset för livsmedel skiljer sig åt beroende på energitäthet.Metod Utifrån en kostfrekvensenkät från Västerbottens hälsoundersökning och statistiska centralbyråns prisdatalistor valdes 122 livsmedel ut. Energitäthet räknades ut och livsmedlen räknades om till pris per ätlig del och pris per kilokalori. Prisförändringar och energikostnader för livsmedel indelade i sextiler utifrån energitäthet och procentuell prisförändring analyserades med hjälp av statistiska tester.Resultat De livsmedel som hade ökat mest i pris mellan 1991 och 2005/2010 samt 2005 och 2010 hade ingen signifikant lägre energitäthet än de livsmedel som ökat minst. Skillnaden mellan livsmedel med låg energitäthet och energitäta livsmedel gällande pris per 1000 kilokalorier var betydande. För den gruppen med lägst energiinnehåll var det genomsnittliga priset 91,3 kr och för energitätaste gruppen var genomsnittspriset på 14,5 kr (p<0,001).Slutsats Det fanns inget samband mellan energitäthet och prisförändringar mellan åren 1991, 2005 och 2010. Livsmedel med låg energitäthet var dyrare per kilokalori. Detta kan vara en orsak till att personer med begränsad ekonomi väljer att köpa billigare energitäta livsmedel. Att införa en skatt på ohälsosamma livsmedel skulle vara ett alternativ för att få personer att äta mer hälsosamt.