Problem UtgÄngspunkten för kvalitetskontrollen Àr EG-kommissionens rekommendation av den 15 november 2000 om kvalitetssÀkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen och tar sikte pÄ alla kvalificerade revisorer som Àr ledamöter av FAR respektive SRS och deras tillÀmpning av god revisionssed och god revisorssed. De större byrÄerna har ofta ett byrÄinternt kvalitetskontrollsystem och FAR/SRS utför granskning av detta och substansgranskningen av enskilda revisorer görs av kollegiala kontrollanter. Hos en mindre revisionsbyrÄ finns sÀllan nÄgot internt kvalitetskontrollsystem utvecklat. FAR/SRS kontrollanter utför dÄ substansgranskning av revisorns arbete genom hela revisionsprocessen. Efter utförd kvalitetskontroll avger kontrollanten en rapport till den aktuella byrÄn och till KvalitetsnÀmnden medan en kollegial kontrollant rapporterar till kontorschefen.

Syftet med undersökning har varit att ta reda pÄ idrottslÀrarens kunskap om och förhÄllningssÀtt till Àtstörningar bland elever. Vilken kunskap anser idrottslÀrare sig ha om Àtstörningar?Har skolan nÄgon handlingsplan för elever med Àtstörningar?Hur agerar idrottslÀrare mot elever som visar tecken pÄ Àtstörningar?Finns det nÄgon skillnad pÄ hur lÀrarna uppfattar sin kunskap och med antalet Är de har jobbat? MetodJag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkÀter med bÄde öppna och slutna svarsalternativ. EnkÀterna besvarades av 72 lÀrare frÄn hela landet. Urvalet av lÀrarna skedde genom ett bekvÀmlighetsurval, dÀr datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och HÀlsokonventet pÄ GIH i Stockholm och till idrottslÀrare som arbetade i StockholmsomrÄdet. SammanstÀllningen av enkÀterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS. Resultat37 av lÀrarna instÀmmer i de delvis har bra kunskaper kring Àtstörningar.

I populÀrkulturen finns en idé om en ja-kultur som Àr utmÀrkande för dagens samhÀlle, vilket kan bidra till negativa betingelser av ordet ?nej?. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett emotionssociologiskt perspektiv undersöka unga mÀnniskors förhÄllningssÀtt till de emotioner som uppkommer vid ett nej-sÀgande, samt hur de kulturella koder som existerar pÄverkar beslutsfattandet i privatlivet. Med en kvalitativ metod har tio personer mellan 22-28 Är intervjuats enskilt. Urvalet motiveras med att denna grupp Àr i en process dÀr de vill etablera sig i olika sammanhang och dÀrmed reflekterar över hur de förhÄller sig till, samt bemöter, de krav och förvÀntningar som stÀlls.

I dagens digitala samhÀlle har sociala medier blivit en allt mer sjÀlvklar del i vardagen för mÄnga mÀnniskor. NÀthandeln vÀxer för varje Är som gÄr medan den fysiska detaljhandeln gÄr allt sÀmre, dÀrför Àr det viktigt för den renodlade fysiska butiken att synas Àven pÄ internet för att pÄminna kunderna om att de finns. För de företag som inte vÀljer att ha en webbshop Àr sociala medier en möjlighet att vara nÀrvarande dygnet runt och kommunicera med sina kunder pÄ internet. En grupp butiker som har svÄrt att sÀlja sina produkter över internet Àr second hand butiker, eftersom de oftast bara har ett exemplar av varje produkt. SÄ frÄgan Àr om man kan anvÀnda sig av sociala medier för att lyfta fram second hand butikens breda sortiment och kommunicera butikskonceptets principiella fördelar för att locka nya kunder? Och hur kan man göra detta pÄ bÀsta sÀtt? Som metod har vi valt att genomföra en aktivt deltagande observation.

Sociala nÀtverk har lÀnge varit ett viktigt forum för InternetanvÀndare över hela vÀrlden, och det nÀtverk som vÀxer fortast heter Facebook och hade i mars 2009 över 200 miljoner aktiva anvÀndare. PÄ Facebook publiceras dagligen mÀngder av information i form av bilder, filmer och konversationer som visar upp för omvÀrlden vilka vi Àr och vilka relationer vi har till andra mÀnniskor. Jag har i min uppsats talat med sex unga vuxna, tre killar och tre tjejer om hur de upplever och brukar Facebook. Uppsatsen behandlar hur identitet skapas och upprÀtthÄlls samt lyfter fram de problem som kan uppstÄ nÀr bilder och information publiceras offentligt. Jag tittar Àven pÄ om det framkommer nÄgra skillnader i hur de medverkande ser pÄ Facebook och dess funktioner beroende av kön.

Det nya samhÀllets arbetsliv kÀnnetecknas av krav pÄ flexibilitet pÄ organisationer och individer. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pÄ vilka kriterier utöver formella meriter sökande fÄr medlemskap i en arbetsorganisation. UtgÄngspunkten i teorin Àr en beskrivning av förÀndringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv dÀr individer sÄ vÀl som organisationer stÀlls inför nya krav. DÀrefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrÄn fyra kÀnnetecken; tillhörighet, tillgÄng till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter frÄn fyra organisationer.

Introduktion. Föreliggande studie har redogjort för studenters uppfattning om stalkning i kontexten dÀr gÀrningspersonen Àr frÀmmande för offret. Stalkning som fenomen Àr sÄ pass omfattande att det diskuteras i termen om ett eventuellt folkhÀlsoproblem. DÄ det Àr ett tÀmligen outforskat omrÄde i Sverige finns fÄ studier gjorda kring allmÀnhetens uppfattning av stalkning. Studiens syfte var att undersöka huruvida studenters uppfattning om stalkning skiljde sig Ät beroende pÄ om de tilldelats ett stalkningsscenario med ett idealiskt eller ett neutralt offer.

En kraftig expansion inom Perstorp Components de senaste Ären, har inneburit att anvÀndningen av emballage ökat och dÀrmed ocksÄ emballagekostnaderna. MÄlsÀttningen med föreliggande studie har varit att undersöka om det Àr möjligt att reduceraemballagekostnaderna genom att införa internemballage.Arbetet delades in i tre faser. Den första var en identifikationsfas dÀr dagens flöden skulle kartlÀggas. DÀrefter analyserades flödena och slutligen jÀmfördes olika emballagealternativ för att utröna vilka alternativ som var mest fördelaktiga.Det vanligast förekommande emballaget i dag kommer frÄn Volvo Transport, som hyr ut emballage. Utöver emballage frÄn Volvo Transport anvÀnds pallar av olika slag, pÄ vilka vanligtvis lÄdor av wellpapp placeras.Samtliga flöden som Àr större Àn 450 m3 per Är, samt mindre flöden som kan inkluderas i de större, analyserades för att undersöka möjligheterna till reduktion av kostnaderna genom införande av internemballage.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur talutrymmet kan fördelas i en förskoleklass. VÄr frÄgestÀllning bestÄr av fyra frÄgor; Hur ser talutrymmets fördelning ut i den förskoleklass vi undersöker? PÄ vilket sÀtt fördelas talutrymme till barnen? Kan barnen i samlingen pÄverka temats riktning? Bemöter pedagogerna i vÄr undersökning barn monologiskt eller dialogiskt? Det vill sÀga, pratar pedagogerna till barnen eller med barnen? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer av samlingssituationer i den förskoleklass dÀr pedagogerna Àr verksamma. Tidigare forskning om talutrymmets fördelning speglar bland annat skolans verksamhet dÀrför kommer vi att jÀmföra förskoleklassen med skolan i vÄrt arbete. Tidigare forskning har hÀmtats frÄn bland annat Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers bok Barndomspsykologi, Dysthes klassrumsbaserade forskning, SÀljös sociokulturella perspektiv med mera.

Bakgrund: En stor del av Sveriges Àldre, svÄrt sjuka befolkning bor sin sista tid i livet pÄ sÀrskilt boende. I personalens uppdrag ligger att frÀmja de boendes sjÀlvbestÀmmande men arbetet försvÄras av de boendes nedsatta autonomi. Syfte: Pilotstudien syftade till att undersöka personalens upplevelse av den Àldres sjÀlvbestÀmmande nÀr han eller hon vÄrdades i palliativt skede pÄ sÀrskilt boende. Metod: Pilotstudien genomfördes med kvalitativ innehÄllsanalys av fyra intervjuer med undersköterskor och sjuksköterskor som arbetade pÄ sÀrskilt boende. Resultat: Som manifest resultat framkom fem kategorier: Lindra lidande i döendet, Ta döden i egna hÀnder, SjÀlvbestÀmmande efter omstÀndigheterna, Bo i ett kollektiv och Kommunikation.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina förÀldrar som bor kvar i orten, pÄ tidig vÄr 2010 fick reda pÄ att huset skulle bli korallrött har detta numer blÄa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att pÄ ett vetenskaplig sÀtt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom tvÄ olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrÄn inventeringar, observationer, intervjuer och innehÄllsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka hur man i serien Äkta mĂ€nniskor vĂ€ljer att Ă„terskapa talsprĂ„kliga fenomen som pauser, tvekljud, stamningar, reparationer och samtidigt tal, i dialoger beroende pĂ„ om karaktĂ€rerna som talar Ă€r hubotar, en typ av robot, eller mĂ€nniskor. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka hur dessa dialoger förhĂ„ller sig till de tvĂ„ samtalsstilarna respekt- och hĂ€nsynsstilen och nĂ€rhets- och engagemangsstilen beroende pĂ„ talarens arttillhörighet. Materialet bestĂ„r av nio dialoger frĂ„n seriens andra sĂ€song som fanns tillgĂ€nglig pĂ„ SVT play under vintern 2013?2014. Dialogerna transkriberades med hjĂ€lp av CA-analys.

Uppsatsen syfte Ă€r att visa hur införandet av IFRS 3 har pĂ„verkat de finansiella nyckeltalen. IFRS 3 innebĂ€r att Ă„rliga avskrivningar pĂ„ goodwill, vilket Ă€r ett övervĂ€rde som uppstĂ„r vid företagsköp, inte lĂ€ngre fĂ„r göras utan istĂ€llet ska man utföra Ă„rliga impairmenttester för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Författarna har valt att undersöka tre olika nyckeltal: P/E-talet, ROE och bruttomarginalen, som kan anses spegla effekterna av IFRS 3.I uppsatsen ingĂ„r bĂ„de en kvantitativ och kvalitativ ansats, dĂ„ uppsatsen bĂ„de bygger pĂ„ mjukdata i form av tidigare forskning men tyngdpunkten ligger dock i en egen undersökning av nyckeltalen. Undersökningen bestĂ„r av en hypotesprövning dĂ€r tesen om det har skett en signifikant skillnad i nyckeltalen testas. Även en intervju med Peter Malmqvist, analytikerchef pĂ„ Nordnet, har genomförts för att ytterligare finna en dimension i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att det inte skett nĂ„gon signifikant skillnad i nyckeltalen innan och efter införandet av IFRS 3.

Att Àta Àr livsviktigt och efter stroke sker ofta förÀndringar kring Àtandet, nÄgot som pÄverkar personer i stor utstrÀckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av Àtandet hos personer som genomgÄtt stroke. Nio artiklar ingick i analysen. I analysen anvÀndes en manifest kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i 5 kategorier. Resultatet blev; Att förlora kontrollen över Àtandet och kÀnns sig beroende vid mÄltider, Att kÀnna sig rÀdd och ha minskad aptit, Att skÀmmas och inte vilja Àta tillsammans med andra, Att kÀmpa för att anpassa sig efter kroppens förÀndring och Att försöka ÄterfÄ njutning och kÀnna kontroll.

Genom att intervjua fem lÀrare frÄn olika skolor, i syfte att ta reda pÄ lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i bedömning och betygsÀttning kom vi fram till att lÀrare har liknande tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsÀttning av eleverna anvÀnda dessa som underlag. Dels för att kunna anvÀnda som konkreta underlag/bevis för idrottslÀrarna och dels för elever/förÀldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. DÀremot fÄr vÄra intervjuade lÀrare in de olika momenten pÄ olika sÀtt i undervisningen, och menar att det bland annat Àr tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment fÄr i undervisningen. Ju mindre tid olika moment fÄr, desto mer avgörande blir de i den totala betygsÀttningen.