Syftet med examensarbetet var att undersöka hur olika yrkesgrupper skiljer sig i acceptans inför olika radikala operativa ingrepp och sjukdomsbehandlingar pÄ hund nÀrmare bestÀmt tumörbehandlingar, pacemakeroperationer och amputationer/rullstolsanvÀndning. Data samlades in genom en enkÀt som delades ut till sjuksköterskor och djursjukvÄrdare i sydvÀstra Sverige och svarsfrekvensen blev 80 % respektive 57 %. EnkÀten bestod av fem allmÀnna frÄgor och tre frÄgor som illustrerade foton med olika ingrepp pÄ hund. VAS- skala (Visuell Analog Skala) anvÀndes för att bedöma graden av acceptans pÄ respektive ingrepp dÄ den var lÀmplig vid beskrivning av kÀnslor. AcceptansvÀrdena bearbetades som kontinuerliga vÀrden mellan 0 (inte alls acceptabla) och 1 (helt acceptabla).

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i muskelaktivitet ivadmuskulaturen nÀr olika eller inget vadskydd anvÀndes vid vadpress. JÀmförelsegjordes mellan vadskydd (A), stickat av ett modifierat polyolefingarn och ett tillstickningen identiskt och utseende nÀst intill identiskt vadskydd (B) av polyamid,samt utan vadskydd.Testgruppen bestod av 13 mÀn frÄn militÀrhögskolan i Halmstad. Testpersonernagenomförde vadpress i smithmaskin* pÄ en belastning av 50% av 1RM*.Muskelaktiviteten mÀttes med hjÀlp av sEMG* och tre mÀtningar per persongenomfördes. Det första utan vadskydd, andra med vadskydd A och det tredje medvadskydd B. Resultaten visade ingen signifikant skillnad i muskelaktivitet mellan anvÀndandet avvadskydd A och vadskydd B eller mellan vadskydd A och utan vadskydd.MÀtmetoden sEMG Àr kÀnslig och kan ha gett missvisande resultat. Fler studierbehöver göras dels angÄende skillnad i muskelaktivitet och dels för att testavadskyddens eventuella andra egenskaper, positiva eller negativa.

Introduktion: Att mÀta det intraokulÀra trycket (IOP) Àr viktigt eftersom det Àr en av de största riskfaktorerna för glaukom. Det hÀnder nog att det inte mÀts pÄ alla kontaktlinsbÀrare som kommer pÄ sin Ärliga rutinkontroll. Tidsbrist eller lathet kan kanske vara orsaken. Om IOP kan mÀtas med kontaktlinser skulle det underlÀtta för alla parter.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om kontaktlinser pÄverkar resultatet vid mÀtning av IOP med non-contact tonometer (NCT) och Icare.Metod: IOP mÀttes pÄ 27 stycken personer med bÄde non-contact tonometer och Icare. Icare Àr ett handhÄllet instrument som kan anvÀndas utan bedövning.

Klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt samt storlek och formen pÄ solbarr och skuggbarr studerades under hösten 2006 frÄn tre granar (Picea abies) pÄ tre olika platser. En metodanalys för pigmentextraktionen gjordes för att kunna anvÀnda den bÀsta metoden. Tre metoder testades och en passiv metod valdes med metanol som lösningsmedel.Den totala klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt bör vara högre i skuggbarren Àn i solbarren för samtliga granar. Ingen skillnad kunde visas för klorofyll a/b förhÄllandet eftersom förhÄllandet var olika mellan granarna och de skillnader som kunde visas för tvÄ av fallen var relativt smÄ. Generellt var det tre gÄnger mer klorofyll a Àn klorofyll b i samtliga barr.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fotbollsklubbars aktiekurs pÄverkas av klubbarnas prestationer pÄ planen i hÀnsyn till matchresultat. Delsyftet Àr att se om andra faktorer som Àr lÀnkade till matchresultat kan ge mer eller mindre tyngd till eventuella prisförÀndringar. Metod: Uppsatsen har ett positivistiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt och ett deduktivt angreppssÀtt. Undersökningen tillÀmpar en eventstudie-metodologi dÀr eventperioden Àr satt till dagen efter eventet och dÀr estimeringsperioden omfattar 250 dagar.Efter bortfall tÀcker insamlad data information kring 1060 matcher frÄn 12 olika lag under Ären 2011-2013. Data anvÀnds för att mÀta om en genomsnittlig avvikande avkastning (AAR) har uppstÄtt i samband med matchutfall. Utöver detta undersöks de mer psykologiska faktorerna vÀndningar, anormal mÄlskillnad och förvÀntningars effekt pÄ den avvikande avkastningen.

Den ökande graden av homogena produkter och en allt högre konkurrens mellan företag skaparett behov för företagen att differentiera sig genom service. Fler och fler företag anvÀnder sig avproduktsupportservice för att skapa konkurrensfördelar. Det Àr lönsamt att ha bra kundserviceeftersom det kostar mindre att göra kunderna nöjda Àn vad det gör att attrahera nya kunder ellerfÄ tillbaka kunder som företaget tidigare förlorat. Det mycket viktigt för ett företag att se tillvilka kvaliteter som ger framgÄngsrik personal. Bra personal har olika nyckelegenskaperberoende pÄ vilken bransch det handlar om.

Texten utgÄr ifrÄn Sofia KrÄkas egen konstnÀrliga praktik med utgÄngspunk hur kroppen kan ses som ett föremÄl och hur den befinner sig i rum, beroende av tid och plats..

Beroende pÄ arbetsplats kan sÄrvÄrd vara ett dagligt Äterkommande moment i vÄrdarbetet. Syftet med studien var att beskriva omvÄrdnaden vid kroniska sÄr. SÄrvÄrd förekommer i olika vÄrdande sammanhang och olika vÄrdmiljöer, dÀrav kom syftet Àven att belysa likheter och skillnader runt sÄrbehandling i olika vÄrdmiljöer. En kvalitativ metod anvÀndes med berÀttelser som datainsamlingsmetod. Resultatet bygger pÄ nio berÀttelser frÄn vÄrdare inom hemsjukvÄrden och Ätta vÄrdare med speciell utbildning inom sÄr/sÄrvÄrd.Resultatet redovisas i form av fyra teman; Möta patienter med sÄr, Anpassa sÄrbehandlingen efter förutsÀttningarna i vÄrdmiljön, Bedömning och dokumentation av sÄrlÀkningsprocessen och Rutiner kring sÄrbehandling.

SAMMAMFATTNINGBakgrund: Reaktiv hyperemi definieras som ett övergÄende ökat blodflöde över det normala efter en tids ischemi. Det kan registreras med laserdopplerteknik. Att registrera reaktiv hyperemi Àr ett sÀtt att vÀrdera mikrocirkulationen. Det finns mÄnga flödesvariabler att studera varav tid till maxflöde efter ocklusion Àr en. Det har gjorts studier som undersöker om det finns ett samband mellan reaktiv hyperemi och fysisk aktivitet/syreupptagningsförmÄga.

Historiskt har det skett en betydande förÀndring gÀllande allmÀn instÀllning och attityd tillpsykologisk behandling (Gieser 2009). Att gÄ i terapi Àr inte lÀngre lika tabubelagt utan berörs imedia och den allmÀnna debatten. Den psykiska ohÀlsan hos unga vuxna har ökat(Socialstyrelsen 2013c) och dÀrmed Àven behovet av behandlingSyftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna ochom det fanns skillnader i attityd utifrÄn kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund.En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i Älder 18-25 Är frÄn Jokkmokk respektiveVarberg.Studien visade en övervÀgande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Detfanns en geografisk skillnad dÀr informanter frÄn Jokkmokk var mindre positivt instÀllda till attberÀtta för sin familj om de skulle söka och gÄ i samtalsbehandling och att media i störreutstrÀckning pÄverkat deras instÀllning. NÀr det gÀller kulturell skillnad visade studien att de medblandad kulturell bakgrund var mer positivt instÀllda till att berÀtta för bekanta om de skulle sökaoch gÄ samtalsbehandling.Studien bekrÀftade inte vÄrt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som fÄr komma till tals i artiklarna och insÀndarna undersöks. Vidare undersöks om det finns nÄgon skillnad i hur morgon- och kvÀllspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns nÄgon skillnad mellan insÀndare och andra artiklar och hur skillnaden i sÄ fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka fÄr komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hÀlsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvÀrdering, gestaltningsteorin och mytteorin har anvÀnts för att förstÄ och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det frÀmst Àr i insÀndare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida fysisk aktivitet kan pÄverka en individs frukostval. Vidare undersöktes pÄ vilket sÀtt frukostvalet i sÄ fall hade pÄverkats samt om denna förÀndring var beroende av Älder och kön. Studien var av empirisk, deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med totalt 98 deltagare, 50 kvinnor och 48 mÀn (16-75 Är). Enligt resultatet var den kombinerade trÀningsformen (konditionstrÀning och styrketrÀning) den dominerande bland bÄda könen.

Uppsatsens syfte Àr att ur ett genusperspektiv undersöka kvinnors och mÀns upplevelser av missbruk och missbruksbehandling. Vidare har uppsatsen för avsikt att jÀmföra kvinnors och mÀns upplevelser för att utröna eventuella skillnader. De frÄgestÀllningar som varit vÀgledande berör kvinnorna och mÀnnens upplevelser av vÀgen in i missbruket, bemötandet frÄn socialtjÀnsten och omgivningen samt vilka faktorer som anses betydelsefulla i missbruksbehandling. För att besvara syftet och dess frÄgestÀllningar har en kvalitativ studie genomförts. Sammanlagt har Ätta intervjuer utförts med kvinnor och mÀn som genomgÄr en missbruksbehandling.

Hur gestaltas sanningsansprÄket i mockumentÀrer i förhÄllande till dokumentÀrer? Denna uppsats tjÀnar till att undersöka hur/om ungdomar i 15 och 16 Ärs Älder Àr kapabla att se skillnad pÄ mockumentÀrfilm och dokumentÀrfilm..

Vi kan alla lÀsa i media att det blir större utbud av butiker och varor pÄ marknaden och det bÄde pratas och skrivs om hur kraven ökar hos kunderna och att kunder krÀver mer av personlig kundservice Àn förut, nÀr de Àr i butikerna och ska handla. DÀrför mÄste varje butik med butikschef och anstÀllda göra nÄgot utöver den dagliga försÀljningen, för att locka till sig kunder men ocksÄ för att försöka behÄlla de befintliga kunderna. I dagens lÀge dÄ konkurrensen hÄrdnar i butikerna har vi valt att ta upp i denna uppsats, vikten av personlig kundservice i en butik. Vi har besökt de olika butikerna för att undersöka skillnader mellan kunders förvÀntningar och den faktiska upplevelsen i butiken, men Àven i förhÄllande till butikschefens uppfattning om kundens förvÀntningar och vad butiken levererar av personlig kundservice. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva sambandet mellan det som butikscheferna uppfattar som personlig kundservice i deras butik, och vilka förvÀntningar och faktiska upplevelser, kunderna har pÄ personlig kundservice i butiken.