Denna studie har handlat om tyngdlyftare och brottare och deras anvÀndande av mentala strategier och deras attityd gentemot avslappning. Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan tyngdlyftare och brottare i frÄga om anvÀndandet av de tvÄ mentala strategierna avslappning och mÄlsÀttning. Syftet var Àven att undersöka om det fanns en skillnad gÀllande attityd mot avslappning. Metoden som anvÀndes var webbenkÀt som skickades till utvalda trÀnare och klubbar. I studien deltog 80 st.

Personlig försÀljning Àr idag en viktig faktor för en butik som vill kunna konkurrera pÄ marknaden och för de butiker som vill skapa det lilla extra i köpupplevelsen. Som lÀsare av denna uppsats kommer ni att fÄ lÀsa om hur den personliga försÀljningen skiljer sig mellan privatÀgda respektive kedjeanslutna butiker.Uppsatsens syfte Àr att genom intervjuer och observationer i privatÀgda respektive kedjeanslutna butiker inom klÀdbranschen, se skillnaden mellan personalens arbete med den personliga försÀljningen. Vi vill se hur de olika butikerna differentierar sig i den personliga försÀljningen samt se om det finns eventuella likheter mellan dem. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur de olika butikerna anvÀnder sig utav den personliga försÀljningen och se om det Àr en viktig faktor för butikerna.Uppsatsens undersökning bygger pÄ intervjuer med tre butikschefer frÄn tre kedjeanslutna butiker samt tre butikschefer frÄn tre privatÀgda butiker. Vi har intervjuat dessa för att fÄ reda pÄ hur de arbetar med personlig försÀljning och se om det Àr nÄgot de lÀgger stort fokus pÄ.

Bakgrund och problem: Denna studie handlar om varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror pÄ Coop Extra Norremark i VÀxjö. Studien var ett uppdrag frÄn Coop Extras butikschef, som ansÄg att matbutiken var i behov av att effektivisera butikens varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror. Situationen pÄ Coop Extra innebar ett överfyllt och ostrukturerat varulager, vilket gjorde att det gick Ät mer tid Àn nödvÀndigt att hantera varor samt att mer kapital bands i butikens lager Àn vad som var behovet.Lean har förekommit inom tillverkningsindustrin sedan 1980-talet. I början av 2000-talet spred sig Lean till tjÀnsteföretag och offentlig verksamhet. Lean innebar dÄ produktutveckling och effektivisering av organisationens olika processer, för att generera en högre kundnytta.

LivstillfredsstÀllelse Àr vÄr kognitiva bedömning av vÄrt liv. Studier har visat att affekter pÄverkar vÄr kognition, samtidigt ses livstillfredsstÀllelse som en stabil disposition. Syftet med denna studie var att undersöka om vÄr bedömning av vÄr livstillfredsstÀllelse tillfÀlligt förÀndras efter att ha exponerats för negativ respektive positiv information. Hypotesen var att vi uppskattar vÄr livstillfredsstÀllelse olika högt beroende pÄ om vi exponeras för negativ eller positiv infomation.Satisfaction With Life Scale delades ut till 50 studenter pÄ en högskola efter exponering av negativ respektive positiv information under en förelÀsning. Resultatet visade att det inte fanns nÄgon statistiskt signifikant skillnad mellan negativ och positiv information med avseende pÄ livstillfredsstÀllelse.

SkÀlig misstanke Àr ett beviskrav som anvÀnds inom svensk lagstiftning och Àr en förutsÀttning för att fÄ tillgripa tvÄngsmedel. Dock Àr det ett beviskrav som kanske inte Àr allt för enkelt att överblicka. VÄr rapport har fokuserat pÄ att redogöra för hur skÀlig misstanke vid narkotikabrott ska tolkas. Vi har ocksÄ undersökt om det föreligger nÄgon skillnad i bedömningen mellan poliser om en person ska anses som skÀligen misstÀnkt. I rapporten har vi studerat litteratur och JO-avgöranden för att fÄ en djupare förstÄelse för hur skÀlig misstanke ska tolkas.

Stora butikskedjor anvÀnder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning pÄ forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas pÄ ett tilltalande och effektivt sÀtt för att skapa uppmÀrksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och anvÀndandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatÀgda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster frÄn teori?De gemensamma nÀmnarna för författarna till litteraturen handlar om fÀrg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primÀra egenskaper.

Inledning: I yrkesrollen kommer de flesta psykoterapeuter regelmÀssigt i kontakt med missbrukare som försöker ta sig ur sitt beroende. Ofta refererar de som lyckas med detta till begreppet "En kraft starkare Àn vi sjÀlva" som de menar sig ha tagit hjÀlp av för att tillfriskna. Föreliggande arbete Àr ett försök att trÀnga djupare i denna frÄga kring hur tillfrisknande missbrukare anvÀnder sig av detta begrepp.FrÄgestÀllningar:1. Existerar en skillnad i attributionsstil vad det gÀller den verksamma agensen för drogfrihet mellan deltagarna i olika behandlingsmo-deller/behandlingsmiljöer och hur ser den i sÄ fall ut?2.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) Àr en motorneuron sjukdom som bryter ner kroppens muskler. Detta försvagar de kroppsliga funktionerna. För att klara av sin vardag ökar dÄ beroendet av hjÀlp frÄn bÄde hjÀlpmedel och mÀnniskor. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att vara beroende av hjÀlp vid sjukdomen ALS. Metod: En kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts och materialet hÀmtats frÄn bloggar och biografier som beskriver personers liv med ALS.

Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv studera pedagogernas förhÄllningssÀtt gentemot flickor och pojkar i förskolan. Syftet Àr Àven att studera hur pedagogerna har skapat en miljö som Àr till för alla barnen. FrÄgorna vi vill ha svar pÄ Àr hur pedagogerna förhÄller sig till barnen beroende pÄ om det Àr en pojke eller flicka under pÄklÀdning, matsituationer och samling och hur gör pedagogen för att miljön ska vara anpassad för alla barnen utifrÄn ett genusperspektiv. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnd oss av en kvalitativ studie. De studier vi utfört pÄ fyra förskolor i LuleÄ kommun Àr observationer, intervjuer och loggbok/ beskrivande observation.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka feedback och dess inverkan pÄ elevers lÀrande och utveckling.Hur pÄverkas elevernas lÀrande av feedback?Hur varierar den motoriska utvecklingen beroende pÄ vilken av följande tre Äterkopplingar som eleven fÄr: positiv-, konstruktiv- och videofeedback?Finns det nÄgon skillnad mellan könen?MetodStudien hade en kvantitativ ansats samt en positivistisk syn. Direkt observation anvÀndes i denna studie. Ett bestÀmt moment observerades och statistik fördes ner. Elevernas frivolter observerades och antalet lyckade samt misslyckade försök fördes ner i statistiken.

Detaljhandeln Àr en bransch i stÀndig utveckling och konkurrensen blir allt hÄrdare. För att en butik ska överleva krÀvs styrning och kontroll av verksamheten. Att medarbetarna agerar för organisationens bÀsta Àr viktigt och det gÀller att hitta incitament för detta eftersom medarbetarna har egna intressen som inte alltid Àr förenliga med butikens. Styrning sker genom att organisationen anvÀnder sig av mÄl och prestationsmÄtt, frÀmst av finansiell karaktÀr, och icke-finansiella mÄl och mÄtt kommer i skymundan. Inom detaljhandeln Àr dock icke-finansiella mÄl och mÄtt, sÄsom kundnöjdhet och kvalitet betydelsefulla för överlevnad och konkurrenskraft.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad vad gÀller avkastning och risk mellan smÄ och stora Sverigefonder. Vi vill Àven undersöka om denna skillnad ser annorlunda ut i olika börsklimat. VÄr undersökning fann inte bevis för nÄgon pÄtaglig skillnad mellan stor och smÄ Sverigefonder vad gÀller avkastning och risk..

Det som Àr vackert Àr Àven njutningsfullt. Men skönhet kan bli ett problem nÀr det betraktas som en fast enhet och nÀr grÀnsen mellan kropp och identitet suddas ut. Utseende kan bÄde direkt och indirekt pÄverka en mÀnniskas sjÀlvbild samt hur mÀnniskor bemöts. Studien syftar till att undersöka hur kvinnor förhÄller sig till sitt utseende och sin person samt om det finns nÄgon skillnad i detta beroende pÄ individens livsstil och omgivning. Studien Àr avgrÀnsad till att undersöka uppfattningen hos kvinnliga studenter vid LuleÄ tekniska universitet och genomfördes med hjÀlp av enkÀter.

SammanfattningDet har tidigare visats att överviktiga patienter riskerar att bli förbisedda i screening för undernÀring och att vÄrdpersonal har negativa uppfattningar om överviktiga individer. Det har Àven visats att överviktiga sjÀlva upplever att de behandlas sÀmre Àn andra. Men trots hög förekomst av undernÀring bland sjukhusvÄrdade patienter har fÄ studier utforskat om patienter med risk för undernÀring fÄr olika vÄrdinsatser beroende pÄ deras BMI. SÄledes Àr syftet med denna uppsats att undersöka om vÄrdinsatser vid identifierad risk för undernÀring i nÄgon utstrÀckning Àr beroende av patientens BMI.Datamaterialet kommer frÄn en retrospektiv tvÀrsnittsstudie baserad pÄ genomgÄng av 56 journaler för vuxna patienter med risk för undernÀring, inlagda pÄ somatisk vÄrdavdelning pÄ tre svenska sjukhus. Denna studie undersöker möjliga skillnader beroende pÄ patients BMI för förekomsten av 1) bedömning av mun och svÀljförmÄga, 2) kostregistrering, 3) dietistkonsultation, samt 4) kostanpassning.I detta begrÀnsade urval finns inga sÄdana skillnader som uppfyller kraven pÄ statistisk signifikans, men analysen pÄvisar nÄgra tendenser i datamaterialet som antyder att patienter kanske behandlas olika med avseende pÄ BMI.

Att kundens förvÀntningar pÄ kundbemötandet uppfylls Àr viktigt, dÄ det pÄverkar kundens lojalitet samt ger effekter pÄ butikens lönsamhet. Vi ville dÀrför ta reda pÄ hur butikspersonalens bemötande i just klÀdkedjebutiker kan pÄverka kundens tillfredsstÀllelse och lojalitet. Genom att anpassa bemötandet efter vad kunden förvÀntar sig kan detta uppnÄs, men för att kunna anpassa bemötandet krÀvs kunskap om vilka förvÀntningar kunden har. För att uppnÄ kundtillfredsstÀllelse och fÄ lojala kunder kan butikerna arbeta efter Zeithamls (2009) kundgapsmodell, som visar kundens förvÀntningar pÄ bemötandet i förhÄllande till butikspersonalens uppfattning om hur kunden vill bli bemött. För att ta reda pÄ om butikschefer och kunder har olika uppfattning om bemötandet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod, dÀr vi utfört tre personliga intervjuer med butikschefer i klÀdkedjebutiker i Varberg samt en fokusgrupp med butikernas kunder.