Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av empiriskt material och tidigare forskning undersöka hur en butikskedja inom modebranschen använder sin butikslayout och olika butiksytor för att visuellt kommunicera till sina kunder. För att avgränsa oss gick vi främst in på användandet av ABC-ytor, butikslayout och färgval i butiksexponeringen. Vi valde att basera vår studie på modekedjan Lindex, för att se om teori och verklighet stämmer överens. I uppsatsen förklaras tre teoretiska modeller som beskriver butikskommunikation och vad som fångar kunders uppmärksamhet i butik. Vi beskriver även vilka olika layouter en butik kan använda sig av, vad de olika butiksytorna ska kommunicera, samt olika exponeringsmetoder.

Utöver de varor en modebutik erbjuder kunden är personlig service en viktig del av erbjudandet. En ökad konkurrens mellan företag kräver att de utvecklar sig inom personlig service för att kunna skilja sig från konkurrenterna. Butikens personal bör ha rätt kompetens och vara säljinriktade för att klara av uppgiften att svara på kundens förväntningar gällande personlig service. Genom att fokusera på att leverera rätt servicekvalitet i kundens köpprocess kan lojala kunder skapas. Det är viktigt att all personal är medvetna om företagets servicepolicy då det är en grund för att kunna upprätthålla och utveckla en god servicekvalitet.

Som slutkonsument är det inte alltid lätt att förstå varför en butik erbjuder ett visst produktsortiment och kunderna har sällan insyn i vad som styr och påverkar dagligvaruhandelns utbud av varor. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur butiker resonerar när de väljer sina leverantörer och vilka faktorer som styr deras val. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning där personer från fem ICA-butiker i Uppsalaområdet har intervjuats. ICA AB är landets dominerande grossist med inriktning på livsmedel och detaljhandel varför enbart ICA-butiker har tagits med i undersökningen. De valda butikskategorierna är ICA Supermarket och ICA Nära där alla använder sig av samma huvudgrossist och kompletterar sitt sortiment med varor från andra leverantörer. På så sätt kan de anpassa sitt varuutbud efter sin butiksprofil.

Blodtrycksmätning innehåller många olika moment och studiens syfte var att belysa aktuell forskning kring tre faktorer som kan påverka resultatet vid blodtrycksmätning. Faktorerna delades in i kategorierna kläder (med/utan), arm (höger/vänster), och korsade ben eller ej. För att uppnå studiens syfte ställdes tre frågor; Blir det någon skillnad om blodtrycket mäts med eller utan kläder under blodtrycksmanschetten? Spelar det någon roll om blodtrycket mäts i höger eller vänster arm? Hur påverkar korsade ben resultatet vid blodtrycksmätning? Svaren söktes i 12 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och värderades vetenskapligt. Inom kategorin kläder påvisades inte resultatet någon skillnad i uppmätt blodtryck beroende på om armen var klädd eller ej.

Syfte och frågeställningarVårt syfte är att undersöka den traditionella kontra den idrottsintegrerade undervisningens effekt på elevers inlärning i ämnet matematik.·        Är det någon skillnad mellan traditionell och idrottsintegrerad undervisning vad det gäller studieresultat i ämnet matematik?a)      Om det existerar någon skillnad hur ser den ut?b)      Hur ser skillnaden mellan könen ut? MetodVi har valt att använda oss av ett kvasiexperiment i fyra skolklasser. Två olika matematikmoment undersöktes, Pythagoras sats och statistik, i en cross-over-design. Dessa moment fick eleverna lära sig på två olika sätt, dels med traditionell undervisning, dels med idrottsintegrerad undervisning. Datainsamlingen bestod av två förtest, ett i varje moment och sedan jämfördes elevernas kunskaper i båda momenten i ett eftertest. ResultatDen idrottsintegrerade och traditionella undervisningen i momentet Pythagoras sats, visade inga betydande skillnader i elevernas resultat, beroende på undervisningsstil.I det andra momentet, statistik, fanns en signifikant skillnad i elevernas resultat.

Denna uppsats har fokuserat på att undersöka vad som påverkar konsumenternas köpbeslut av aktuella modekläder. För att besvara denna fråga har vi tagit hjälp av teoretiska litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och observationer.Genom intervjuer får vi veta varför konsumenterna inhandlar modekläder samt vilka informationskällor som ligger bakom deras köpbeslut. Vidare får vi av intervjuer med ett antal modebutiker även veta hur återförsäljare agerar för att påverka konsumenternas köpbeslut via butikens marknadsföring..

Arbetet har undersökt hur predikatbaserad exekvering, i form av ARM-arkitekturens stöd för villkorlig exekvering, fungerar som optimering av specifika implementationer av if- och if-else-satser i ARM-maskinkod. Som en del av arbetet implementerades en för ändamålet konstruerad optimeringsalgoritm som optimerar if- och if-else-satser med hjälp av predikatbaserad exekvering, vilken användes för att kunna utföra de mätningar som ligger till grund för resultatet. Fokus låg på den skillnad i kodstorlek och/eller tidseffektivitet som optimeringen gav upphov till. Resultatet tyder på att predikatbaserad exekvering använd som optimering kan leda till vissa vinster i kodstorlek (direkt beroende på antalet if-/if-else-satser) och lite större vinster i tidseffektivitet (beroende på hur stora if-/if-else-satserna är, samt hur ofta de exekveras)..

Syfte: Studiens syfte är att presentera en struktur för online-baserade modeföretags visuellakommunikation. Utgångspunkten är den fysiska butikens visual merchandise-strategier, sommodifieras för att skapa en modell anpassad till online-perspektiv.Metod: För att besvara vårt syfte undersöktes hur webbshoppar arbetar med sin visuellakommunikation genom en kvalitativ observationsstudie. Fyra webbshoppar observeradesunder en period på två veckor, vid tre olika tillfällen. Observationen utgick från studiens egenmodell där visual merchandise-strategier från den fysiska butiken kodats till ett onlinesammanhang.Ett observations-schema med öppna frågor arbetades fram för att praktisktkunna genomföra observationen på ett strukturerat sätt. Arbetet med observationen skeddeparallellt med analysen som kunde anpassas och påverka varandra.

Syftet med studien var att undersöka om lojaliteten till arbetsplatsen skilde sig åt mellan generation Y och generation babyboomer. Utgångspunkten för lojalitet var Meyer och Herscovitchs (2001) teori där lojalitet delas in i tre lojalitetsdimensionerna affektiv, pågående och normativ lojalitet. Med bakgrund i teorin skapades hypoteserna att (1) det finns en skillnad i lojalitet till arbetsgivaren mellan generation Y och generation babyboomer, att (2) det finns en skillnad i affektiv lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer, att (3) det finns en skillnad i pågående lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer och att (4) det finns en skillnad i normativ lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer. Data i form av enkäter samlades in av 61 arbetstagare (genration Y, N=30, generation babyboomer, N=31) och tre intervjuer genomfördes. För att jämför grupperna användes ANOVA.

Flervärdsparasiter är kända för att påverka en rad egenskaper såsom morfologi, fysiologi och beteende hos sin värd. Envärdsparasiter såsom flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) lever som larver inkapslade i gälarna på öring (Salmo trutta), men påverkar troligtvis inte sin värd i samma utsträckning som flervärdsparasiter. Detta eftersom de är beroende av värdens överlevnad. Dock har negativa effekterna av envärdsparasiter observerats, såsom minskad framgång i aktiviteter till exempel födosök, aggressiv konkurrens, uppvakning och ungvård. En minskad framgång i födosök kan komma att påverka värdens tillväxt och därmed överlevnad.I denna studie undersöktes påverkan av flodpärlmusslans larver på öringars tillväxt, konditionsfaktor, och rörelsemönster.

Idag kommer alla konsumenter i kontakt med en påse i på ett eller annat sätt, och vissabärkassar får följa med kunden hem. Förutom att bära de köpta produkterna, kan påsenvara en del utav butikens marknadsföring som en egen kanal. Som läsare av dennauppsats får du se hur påsen kan utnyttjas som en marknadsföringskanal med hjälp avolika faktorer och knep, som i sin tur kan hjälpa till att utforma just den påse du kommeratt bära i handen i morgon.Uppsatsens syfte var att beskriva hur klädbranschen använder påsen som en del avmarknadskommunikationen, och vi ville även se hur den kan påverka konsumenterna.Uppsatsen är skriven ur butikens synvinkel för att lättare kunna ge rekommendationer tillbutikerna som hjälpt oss med vår undersökning. Samtidigt kan andra butiker eller företagta till sig de tips och rekommendationer som vi ger i uppsatsen för att de ska kunnalyckas med deras påse.Uppsatsens undersökning gjordes i fyra olika delar som i slutändan bidrar till vilkaslutsatser vi fått fram. En undersökningsdel var att utefter tre butikers påsar ta reda på vadbutikscheferna anser om just deras bärkassar via intervjuer.

Denna uppsats skrivs som examensarbete under sista terminen på officersprogrammet på Försvarshögskolan. Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det finns någon skillnad i hur fältarbetsförmågan används i en nationell insats i Sverige och i en internationell insats i Afghanistan och om det finns några slutsatser att dra om eventuell skillnad. Genomgående i uppsatsen har de fyra inriktningarna; fältarbeten för rörlighet, fördröjandefältarbeten, fältarbeten för överlevnad och övriga fältarbeten används för att förklara fältarbetsförmågan. De resultat som visade sig efter jämförelsen var att det finns ett litet behov av broresurser och fördröjande fältarbeten i Afghanistan jämfört med Sverige. De dragna slutsatserna är att fältarbetsförmågans storlek i Afghanistan är beroende av den totala insatsens storlek.

För detaljhandelsbutiker har den personliga försäljningen blivit en viktig faktor att konkurrera med på marknaden. Det hela innebär att säljaren ska kunna förmedla sina produkter på bästa sätt och genom olika påverkningsmetoder styrka kundens beslut inför ett köp. Vi kommer med den här rapporten att introducera dig som läsare om hur den personliga försäljningen skiljer sig mellan de två branscherna för skönhet/kläder samt elektronik. Här har även en koppling gjorts till hur kunden samt säljarens beteende och agerande varierar beroende på om butiken säljer låg- eller högengagemangsprodukter samt påverkan från produkternas attribut.Undersökningen för uppsatsen har utförts med sammanlagt åtta personliga intervjuer. Fyra av dem med två butiker inom skönhet/klädesbranschen samt de resterande fyra med två butiker inom elektronikbranschen.

Alltsedan det i Sverige år 2000 blev möjligt för företag att köpa tillbaks sina egna aktier har fler företag de senaste åren valt att använda sig av detta alternativ för att fördela kapitalöverskott till aktieägarna. Empiriskt har man funnit att utdelningar och återköp sänder ut signaler om en positiv aktiekursutveckling. Utdelningars signalfunktion anses dock vara starkare än återköp då företag ogärna sänker utdelningar och eftersom utdelningar är ett årligen återkommande fenomen. Återköp förväntas däremot inte följas av fler återköp av kapitalmarknaden, varför dessa ofta ses som ett mera flexibla. I Sverige existerar en skattefördel med återköp gentemot utdelningar som har en högre effektiv skatt.

Syftet med studien var att undersöka om anställdas arbetsmotivation var beroende av hur många timmar de reste i tjänsten under en vanlig arbetsvecka. Studien genomfördes med hjälp av två grupper anställda inom det statliga bolaget Vattenfall. Mätinstrumentet som användes i studien var Basic Need Satisfaction at work scale som mäter arbetsmotivation i tre grundläggande faktorer; autonomi, kompetens och samhörighet. Totalt deltog 123 respondenter i undersökningen. Resultatet visade att det i kompetens och samhörighet förekom signifikanta skillnader mellan de två grupperna, där de som reser mycket skattade upplevelsen av kompetens och samhörighet högre än i gruppen som reser lite.