Denna experimentella studie syftar till att undersöka huruvida en eventuell trÀningseffekt i frekvensdiskrimination kvarstÄr efter en tids trÀningsuppehÄll. Tidigare forskning har visat tydliga samband mellan frekvensdiskriminering och talutveckling, kortikal signalbehandling och dyslexi. Det har klargjorts genom tidigare studier att förmÄgan att diskriminera frekvenser Àr möjligt att trÀna upp. DÀrmed Àr trÀning i frekvensdiskrimination en lÀmplig del i en behandlingsmetod med syfte att utveckla den auditiva perceptionen. Denna studie undersöker de praktiska förutsÀttningarna till denna behandlingsmetod genom att utreda varaktigheten av den eventuella trÀningseffekten 14 dagar efter trÀningen.

Uppsatsens syfte Àr att studera kriget i Kongo ur ett beroendeperspektiv. Inblandade parter beskylls för att bedriva en illegal handel med kongolesiska naturresurser. En av förutsÀttningarna för fortsatt handel kan vara att kriget fortgÄr och dÀrmed ytterligare försvagar den kongolesiska staten. Jag har valt att studera tre olika omrÄden: statens oberoende, utlÀndsk intervention i Kongo och den pÄstÄdda handeln. Beroendeteori och interdependens har anvÀnts vid studien och det finns tecken pÄ att det har skapats beroendeförhÄllanden mellan de deltagande aktörerna.

Bakgrund: LÄg socioekonomisk status ökar risken för osunda beteendemönster, bland annat vad gÀller matvanorna. Barns levnadsvanor Àr av stor vikt, dÄ grunden för deras framtida vanor lÀggs under barndomen.Syfte: Att beskriva skillnaderna i barns kostvanor beroende pÄ vilken socioekonomisk grupp de tillhör.Metod: Litteraturstudie. Resultatet i tio vetenskapliga artiklar sammanfattades genom att söka Äterkommande Àmnen, av vilka teman skapades.Resultat: Socioekonomiska faktorer, förÀldrars inkomst och utbildningsnivÄ pÄverkar barns matvanor och mÄltidsmönster. Det framkom att lÄg socioekonomisk status vanligtvis innebÀr mer osund och mindre sund mat, samt mer oregelbundna mÄltidsmönster.Slutsats: Fler undersökningar av barns matvanor beroende pÄ socioekonomisk status bör genomföras för att fÄ bÀttre insikt i anledningarna till dessa. Detta för att kunna sÀtta in riktade interventioner i syfte att minska ojÀmlikheterna i kostvanor mellan barn..

Tidigare studier har visat att spÀnst och explosivitet Àr relevant för olika idrottsprestationer. Vidare finns det flertal studier inom plyometrisk trÀning som har pÄvisat förbÀttring av spÀnst i sprintgrenar. Dock har fÄ studier gjort om plyometrisk trÀning för simmare. Detta finner vi uppseendevÀckande dÄ de studier som gjorts visat ha en positiv effekt och dÄ framförallt i start och vÀndningar inom sporten simning. Syftet med studien var att se om simmare ökar sin explosivitet i starten genom att utföra ett Ätta veckors plyometriskt trÀningsprogram i samband med ordinarie trÀning. I studien anvÀnde vi oss av en testgrupp bestÄende av sju manliga och tre kvinnliga elitjuniorer frÄn simklubben Laxen, Halmstad. Testerna som gjordes var en repetition av max(1RM) pÄ knÀböj, long jump, squat jump och tiden mellan startfasen och glidfasen.

Rökare fÄr allt mer mindre utrymme att röka pÄ och det blir allt mindre socialt accepterat att röka i dagens samhÀlle. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur rökaren upplever samhÀllets normer och negativitet kring rökning, samt hur detta pÄverkar dem. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning har varit ?Hur pÄverkas rökare av samhÀllet nedvÀrderande syn pÄ rökning??, men Àven om det finns nÄgon skillnad i deras rökningsbeteende beroende pÄ social situation. Studien Àr gjord med hjÀlp av en kvalitativ metod i form av intervjuer, dÀr vi intervjuat 6 rökare allt ifrÄn Äldern 23-70.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Detta examensarbete bygger pÄ ett fÀltförsök i sÀttlök. Arbetet har som syfte att jÀmföra radmyllning med bredspridning av gödning och se hur dessa pÄverkar sÀttlökens möjligheter att komma igÄng snabbt pÄ vÄren. I försöket jÀmfördes Àven de olika gödningsmetodernas inverkan pÄ rotutvecklingen och grönheten pÄ blasten. Den 25 mars sattes försöket och den 10 maj utvÀrderades försöket. Löken grÀvdes upp, mÀttes och vÀgdes.

Syftet med studien var att undersöka mÀnniskors motivation till deltagande inom lagidrott, vilken motivationsreglering som pÄverkar en idrottare till deltagande inom idrott samt hur uppfattat sjÀlvbestÀmmande stöd frÄn trÀnaren pÄverkar motivationsreglering, beroende pÄ kön och spelarposition. Undersökningsdeltagarna var 146 idrottare, 59 kvinnor och 87 mÀn, som var medlemmar i olika idrottsföreningar. Insamling av data gjordes i form av personlig kontakt med en enkÀt som innehöll mÀtinstrumenten Sport Motivation Scale och Sport Climate Questionnaire. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan könen i yttre reglering. De inre motivations-regleringarna i studien hade positiva korrelationer med yttre motivationsreglering, alltsÄ om den inre motivationen höjs hos en idrottare sÄ blir Àven den yttre motivationen förhöjd.

I studien har vi undersökt hur elever uppfattar och vilka erfarenheter elever i Ärskurs Ätta har kring fenomenet mobbning ur elevperspektiv och mellan flickor och pojkar. Vi vill med studien skapa djupare förstÄelse kring fenomenet mobbning inför kommande yrkesroll. Genom enkÀtundersökning fick vi fram vÄrt resultat. Resultatet visar att mobbning förekommer, men blir motsÀgelsefullt dÄ övervÀgande elever svarat att de inte blivit mobbade eller har mobbat sjÀlva. Vi fick bekrÀftelse pÄ flera av förklaringsmodellerna nÀr enkÀten sammanstÀlldes och de olika mobbningsformerna nÀmns av eleverna, dock inte e-mobbning.

Enligt en enkÀtundersökning upplevde de flesta japanska mödrarna Àngslan för att deras barn eventuellt skulle utsÀttas för grova vÄldsbrott trots liten risk. Begreppet anknytning och ?indulgent dependency? amae togs upp i föreliggande studie för att se om detta fe-nomen observerades generellt hos japanska mödrar. I föreliggande studie undersöktes fenomenet med en enkÀt för att se om barnaÄlder och typ av mödrars sysselsÀttning pÄ-verkade graden av Àngslan. Totalt 46 japanska mödrar med antingen ett 5 Ärigt eller ett 11 Ärigt barn deltog i undersökningen.

Lagstiftningen skall garantera att alla Àr lika inför lagen. Men forskning har visat att pojkar och flickor omhÀndertas utifrÄn olika grunder och enligt olika normer. Den hÀr studien har fokuserat pÄ skillnader i bedömningar av insatser utifrÄn ett könsperspektiv. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka socialsekreterares Äsikter, normer, vÀrderingar och erfarenheter gÀllande sin egen syn pÄ tvÄngsomhÀndertaganden utifrÄn ett könsperspektiv. Datainsamlingen har skett genom en enkÀt som vart kopplad till tvÄ identiska vinjetter.

I förskolan idag strÀvar man efter att arbeta jÀmstÀllt, vilket innebÀr att man utgÄr frÄn varje individ. Man vill ge varje barn samma förutsÀttningar och chans till att utvecklas. NÄgot som man jobbar mycket med Àr genus, vilket handlar om att i stÀllet för att se könet sÄ ska man se barnen och deras handlingar. Det jag ville med min undersökning var att titta pÄ hur pedagoger agera i olika genusrelaterade situationer i förskolan. Om man kunde se nÄgon skillnad i pedagogers agerande och varför de agerar som de gjorde.

Bakgrund: FingersmĂ€rta Ă€r ett centralt besvĂ€r hos personer aktiva inom klĂ€ttersport.Det rĂ„der idag brist pĂ„ studier som beskriver förekomsten av fingersmĂ€rta hosklĂ€ttrare.Syfte: Beskriva och jĂ€mföra skillnad mellan en grupp klĂ€ttrare med fingersmĂ€rta ochen grupp klĂ€ttrare utan fingersmĂ€rta avseende olika individ- och klĂ€tterspecifikafaktorer.Metod: Studien Ă€r en enkĂ€tstudie med en icke-experimentell design av tvĂ€rsnittstyp.Populationen bestod av 472 deltagare som via ett icke slumpmĂ€ssigtbekvĂ€mlighetsurval fĂ„tt svara pĂ„ en elektronisk eller manuellt insamlad enkĂ€t.Resultat: Ingen signifikant skillnad fanns mellan de tvĂ„ testade grupperna avseendekön, Ă„lder, BMI och antal aktiva Ă„r inom klĂ€ttring. En signifikant skillnad fannsmellan grupperna avseende svĂ„righetsgrad inom klĂ€ttring.Konklusion: Den enda faktorn som Ă€r signifikant vid jĂ€mförelse mellan klĂ€ttrare medoch utan fingersmĂ€rta Ă€r avseende svĂ„righetsgrad inom klĂ€ttring. Övriga faktorer varicke signifikanta vilket inte stĂ€mmer överens med tidigare gjorda studier inom Ă€mnet.Vidare studier kring faktorer som skulle kunna pĂ„verka fingersmĂ€rta hos klĂ€ttrareefterfrĂ„gas..