Oflyt i tal Àr nÄgot som förekommer hos alla talande mÀnniskor och likadant Àr det med gester. Det Àr dock inte sjÀlvklart hur de Àr relaterar till varandra. Det finns fÄ studier inom omrÄdet och Ànnu fÀrre med svensktalande försökspersoner. Denna studies syfte Àr att se hur gester pÄverkar talflytet hos personer med svenska som modersmÄl och om det finns nÄgon skillnad rörande detta mellan olika kontexter.Studien genomfördes med Ätta försökspersoner i Äldrarna 20?30 Är som har svenska som modersmÄl.

En studie som undersökerom det finns nÄgon skillnad pÄ stretchingens effekt pÄ hamstringmuskulaturen mellan kvinnor och mÀn..

DÄ allt fler mobiltelefoner med integrerad digitalkamera sprider ut sig bland allmÀnheten skapas ökade möjligheter för mÄnga mÀnniskor att spontant kunna fotografera sina omgivningar. Kameratelefonen Àr dessutom svÄr att skilja frÄn en vanlig mobiltelefon, vilket gör att en person kanske inte ens vet om att denne blir fotograferad. Genom kameratelefonernas kommunikationsteknik kan sedan dessa bilder enkelt spridas via Internet eller annat medium och nÄ tusentals mottagare.Den personliga integriteten kan pÄ sÄ sÀtt hotas av kameratelefonernas anvÀndning. MÄlsÀttningen med uppsatsen var att undersöka vilken effekt kameratelefoner kan ha pÄ den personliga integriteten samt diskutera hur dessa eventuella effekter kan komma att förÀndras över tiden, i takt med att allt fler anvÀnder kameratelefoner. Uppsatsen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med forskare och lektorer frÄn den akademiska vÀrlden, journalister, politiker, nÀringslivsrepresentanter och privatpersoner.

För butiker i dagens samhÀlle gÀller det att hela tiden hÄlla sig uppdaterad pÄ hur sÀljare kan effektivisera sin personliga försÀljning gentemot kund. Detta Àr viktigt för att kunna hÄlla sig kvar pÄ marknaden och överleva den tuffa konkurrensen som finns dÀr ute. Denna apport beskriver sÀljprocessen och dess innebörd samt vilken effekt den kan generera om den utnyttjas av sÀljare pÄ rÀtt sÀtt. Genom att utnyttja sÀljprocessen och dess respektive delar kan butiken troligen pÄ lÄng sikt öka butikens lönsamhet samt öka personalens effektivitet vid försÀljningsarbetet ut till kund. Detta för att teknikerna och sÀljprocessen pÄverkar kundernas köpbeslut i en positiv riktning.

Grupp-polarisering Àr ett fenomen som hÀvdar att individuella gruppmedlemmar efter diskussion Àndrar sina Äsikter i den riktning som gruppens Äsikt som helhet hÄller för riktig. I denna studie var syftet att utreda om kontext var en kÀlla till variation av grupp-polariseringen. Med kontext avsÄgs gruppernas sammansÀttning. De olika gruppsammansÀttningar som studerades var grupper vars medlemmar kÀnde varandra sedan tidigare jÀmfört med grupper med medlemmar som inte kÀnde varandra, samt grupper bestÄende av medlemmar med samma kön jÀmfört med grupper med blandade kön.Trots att polariseringseffekterna i studien visade sig vara mindre Àn förvÀntat pekade resultaten ÀndÄ pÄ tvÄ saker. Resultaten visade att polariseringseffekter inte Àr beroende av huruvida gruppmedlemmarna kÀnner varandra sedan tidigare eller inte, men könssammansÀttningen av gruppen Àr av betydelse för grupp-polariseringseffekter.

Detaljhandeln Àr idag prÀglad av hög konkurrens och mÄnga aktörer som slÄss om sammasegment. Fast Fashion med sina snabba produktlivscykler och lÄga prissegment trots en högmodegrad, har lett till att konsumtionsmönstret förÀndrat konsumenternas beteende genomderas krav pÄ stÀndiga uppdateringar av sortimentet. Dagens kunder krÀver mer Àn enbart ettlÄgt pris för att attraheras, vilket krÀver att Àven Fast Fashion-företagen adderar ytterligarevÀrden. Imagen och kÀnslan för varumÀrket spelar dÀrför en stor roll Àven för Fast Fashionföretagoch inte enbart för mÀrken som agerar inom en högre prisklass. För att kunnatillfredstÀlla det kunden efterfrÄgar krÀvs av företaget att de tydligt identifierat sin mÄlgruppför att kunna anpassa erbjudandet efter just dem.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Syftet med studien var att med hjÀlp av UngDOK:s inskrivningsformulÀr beskriva och analysera om det föreligger nÄgon skillnad mellan flickor, som pÄbörjar behandling för missbruksproblem, beroende pÄ om de blivit utsatta för sexuella övergrepp eller inte. VÄr frÄgestÀllning var: Vilka skillnader rÄder mellan de flickor som varit utsatta för sexuella övergrepp gentemot de som ej utsatts, avseende missbruk, psykisk ohÀlsa samt sysselsÀttning, och som pÄbörjar behandling för missbruksproblem? TvÀrsnittsstudien baserades pÄ sekundÀrdata frÄn UngDOK:s inskrivningsformulÀr. Resultatet visade att de flesta signifikanta skillnader mellan grupperna föreligger gÀllande dess psykiska ohÀlsa. Mindre skillnader förekommer betrÀffande ett flertal faktorer, bland annat förmÄgan att kontrollera vÄldsamt beteende, högsta fullföljda utbildningsnivÄ samt primÀrdrog.

I denna processbeskrivning undersöker jag hur jag kan verka som en modedesigner som kan pÄverka och göra skillnad. Intresset för detta vÀcktes under ett tidigare projekt dÄ jag i arbetet local relations funderade över hur de val man gör under en designprocess kan pÄverka samhÀllet i stort. Min undersökning börjar med att jag tittar pÄ andra kreativa personers praktiker för att se hur dem pÄverkar och gör skillnad, jag genomför ocksÄ intervjuer med andra verksamma för att undersöka hur dem ser pÄ designerrollen nu och i framtiden, för att sedan undersöka hur jag kan omvandla mina tankar till ett praktiskt arbete. Under resans gÄng kommer jag fram till att jag kan pÄverka genom att etablera en plattform utifrÄn vilken jag och andra kan uttrycka vÄra tankar om mode. Jag skapar dÀrför ett fanzine vid namn Postfashion som handlar om mode och vars första nummer (som Àr det som visas pÄ VÄrutstÀllningen) Àr ett samtal om mode och materialitet mellan mig och konstnÀren Jun O Cindy Calle.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka i vilken utstrÀckning lÀrare i idrott och hÀlsa A arbetar med kursplanens mÄl: "kunna tillÀmpa nÄgra olika metoder för spÀnningsreglering och stresshantering" (Skolverket, 2000, s.1) pÄ gymnasiet. Syftet Àr vidare att undersöka om det Àr nÄgon skillnad pÄ kvinnliga och manliga arbetssÀtt nÀr det gÀller: "kunna tillÀmpa nÄgra olika metoder för spÀnningsreglering och stresshantering" (Skolverket, 2000, s.1).MetodTill denna studie har en kvalitativ intervjustudie och en dokumentanalys av lÀroplanen för de frivilliga skolformerna (1994) samt kursplanen för idrott och hÀlsa A anvÀnts. Intervjustudien utfördes pÄ nio lÀrare i idrott och hÀlsa A utspridda pÄ 6 olika gymnasieskolor. Dokumentanalysen sammanfattar relevanta delar till denna studie utifrÄn lÀroplanen för de frivilliga skolformerna (1994) samt kursplanen för idrott och hÀlsa A.ResultatResultaten visar att det finns betydande skillnader hur olika lÀrare i idrott och hÀlsa A utformar sin undervisning inom mÄlet spÀnningsreglering och stresshantering. Detta visar sig i form av olika undervisningsmetoder, hur mycket tid/plats som ges till mÄlet, hur lÀraren tolkar kursmÄlet samt hur lÀraren bedömer sina elevers kunskaper.

Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bistĂ„ndsbedömare upplever anhörigas deltagande i bistĂ„ndsbedömningsprocessen. Vidare Ă€r syftet att studera den lagtext som anvĂ€nd i bistĂ„ndsbedömning och titta pĂ„ hur detta praktiseras i verkligheten.FrĂ„gestĂ€llningar: PĂ„ vilket sĂ€tt deltar anhöriga i bistĂ„ndsbedömningsprocessen?PĂ„verkas bistĂ„ndshandlĂ€ggarnas behovsbedömning av de anhörigas deltagande?Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ olika slags anhöriga avseende hur de Ă€r delaktiga i bistĂ„ndsbedömningsprocessen?Metod: Kvalitativa intervjuer och litteraturstudier Resultat: Anhöriga Ă€r delaktiga i bistĂ„ndsbedömningsprocessens alla delar. De tar kontakt med bistĂ„ndsbedömarna i inledningsskedet, de medverkar i hembesök och Ă€r behjĂ€lpliga vid överklagan. Resultatet visar att de inte i nĂ„gon stor utstrĂ€ckning pĂ„verkas av anhöriga i behovsbedömningen.

Inför genomförandet av det praktiska arbetet som bestÄr av Ätta portrÀttfotografier, krÀvdes kunskap om hur dokumentÀra portrÀttbilder och portrÀttbilder inom reklam vanligtvis fotograferas. UtifrÄn den kunskapen listades olika estetiska och genusbaserade normerna upp och tre av portrÀtten var avsedda att bryta mot normerna för att se hur trovÀrdigheten pÄ bilderna skulle uppfattas beroende av genre. DÀrefter genomfördes en enkÀtundersökning med 40 stycken respondenter, vars svar sedan utvÀrderades och som resulterade i att frÄgestÀllningen besvarades. FrÄgestÀllningen löd pÄ följande sÀtt.Vilka skillnader och likheter finns det dÄ man fotograferar portrÀtt i den dokumentÀra genren gentemot reklambilder? PÄverkas trovÀrdigheten i bilden beroende pÄ vilken genre det Àr frÄgan om?Enligt undersökningen har det visat sig att likheterna och frÀmst skillnaderna mellan genrerna Àr bland annat bildernas format, retuschering, ljussÀttning, fÀrg eller svartvita portrÀtt, portrÀttens avsikt och genusgestaltningen, som i sin tur har pÄverkat trovÀrdigheten i bilderna pÄ olika sÀtt, beroende pÄ genre..

För en butiks överlevnad har vikten av lojalitet kommit att bli en allt mer central punkt dÄ konkurrensen inom olika branscher stÀndigt ökar. DÄ det finns en strÀvan för företag att behÄlla sina nuvarande kunder kan företaget, genom att skapa kundlojalitet, bidra till en högre lönsamhet. Det finns olika tillvÀgagÄngssÀtt för ett företag att anvÀnda sig utav för att uppnÄ lojalitet bland konsumenter, frÄgan Àr dock vad och vilka metoder som kan tÀnkas bidra till lojalitet. Beroende pÄ vilken sorts produkt konsumenten söker ser de olika stegen i köpprocessen annorlunda ut dÄ vikten av de olika stegen baseras pÄ konsumenters engagemang kring en produkt. UtifrÄn denna bakgrund anser i det vara intressant att se om det finns nÄgra bidragande faktorer till skapandet av kundlojalitet gentemot en butik.

Genom sin aktivitet med dammbygge och trÀdfÀllning skapar bÀvern produktiva vÄtmarker med hög diversitet. Man har funnit att vid bÀverns dammkonstruktion var artantalet nÀrmare dubbelt sÄ stort jÀmfört med i dammen och i det rinnande vattnet i bÀcken. Ibland vÀljer bÀvern att inte dÀmma upp vattendragen, utan bygger en hydda lÀngs med strandkanten, nÄgot som ocksÄ kan gynna mÄnga arter (Törnblom & Henrikson 2011). Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur sjÀlva bÀverhyddan, byggd intill strandkanten, pÄverkar förekomsten av vattenlevande evertebrater. Provtagning pÄ vattenlevande evertebrater har gjorts intill bÀverhyddor byggda intill strandkanten, samt uppströms och nedströms varje bÀverhydda.