Sök:

Sökresultat:

1139 Uppsatser om Skellefteć kraft - Sida 25 av 76

LÀrlingselevers uppfattning om sitt eget lÀrande

Detta arbete belyser hur elever som gÄr andra Äret pÄ den kommunala gymnasieskolans lÀrlingsförsök pÄ OmvÄrdnads samt Barn och fritidsprogrammet uppfattar sitt lÀrande. LÀrlingsutbildningen har en lÄng historia och var fram till Är 1846 den enda möjligheten att fÄ en utbildning inom ett hantverksyrke. Det politiska intresset för lÀrlingsutbildning har varit och Àr fortfarande mycket stort i Sverige. En ny gymnasiereform som trÀder i kraft 2011 kommer att permanenta lÀrlingsprogram. Med anledning av detta pÄgÄr sedan 2008 försök med lÀrlingsprogram i vissa av skolverket utvalda kommuner.

VÀgskÀlet vid Kyoto - En komparativ studie av Sverige och Australiens miljöpolicy med utgÄngspunkt i Kyotoprotokollet -

Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av vÀxthusgaser i atmosfÀren pÄ en nivÄ som minskar mÀnniskans pÄverkan pÄ den globala uppvÀrmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande lÀnder. Kyotoprotokollet trÀdde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-lÀnder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade Ätaganden om att sammantaget minska sina vÀxthusgasutslÀpp. Undersökningen utgÄr frÄn detta faktum och med en jÀmförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar pÄ huruvida Kyotoprotokollet Àr ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet Àr hÀmtat frÄn lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet Àr effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har pÄverkat Àven ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina vÀxthusgasutslÀpp.

En undersökning om förekomsten av sexuella trakasserier pÄ en svensk gymnasieskola : Sexual harassment at a Swedish secondary school

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det Àr sÄ vanligt att man som kvinna köper och lÀser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill lÀsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjÀlp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad Àr det som pÄverkar oss sÄ starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag Àr mer jÀmstÀllt inom manligt/kvinnligt men jag ifrÄgasÀtter om det Àr ett fenomen som Àven smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhÀllet ser idag annorlunda ut Àn vad den har gjort genom tiderna, men pÄ vilket sÀtt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att pÄverka kvinnor.

VÄgutbredning i tÄg : En analys i Matlab

Vid malmbrytning förflyttas malm lÄnga strÀckor med tÄg. Malmbanan Àr en jÀrnvÀg som gÄr frÄn LuleÄ till Narvik i Norge. Mellan Kiruna och Narvik fraktas det Ärligen ca 15 miljoner ton jÀrnmalm. TÄget bestÄr av 2 lok med 52 vagnar dÀr varje vagn kan vÀga upp till 100 ton. I kopplen mellan vissa vagnar uppstÄr sprickor som kan leda till brott sÄ att tÄget riskerar tappa vagnar.Syftet med det hÀr arbetet Àr att titta pÄ hur stora krafterna blir i kopplen mellan tÄgvagnarna.

Fastighetsbolagens incitament gÀllande energieffektivisering

SammanfattningFastighetsbranchen förbrukar under driftskedet stora mÀngder energi för att driva sina fastigheter. Lagen om energideklarationer och byggnader trÀdde i kraft den första oktober 2006. Lagens syfte Àr att effektivisera energianvÀndningen i bebyggelsen och pÄ sÄ vis minska utslÀppen av farliga vÀxthusgaser. FastighetsÀgare med flerbostadshus i sitt bestÄnd skall senast vid utgÄngen av 2008 upprÀttat en energideklaration för samtliga inehavda flerbostadshus. Energideklarationen berör fastigheters energimÀssiga prestanda men, utgör ocksÄ ett underlag för framtida energiinvesteringar.Som en reaktion pÄ den relativt nyimplementerade energideklarationen valde författarna att undersöka vilka bakomliggande incitament fastighetsÀgare har för att energieffektivisera.Författarna valde vidare att undersöka om nÄgra ÄtgÀrdsförslag som presenteras i energideklarationen Àr fördelaktiga för fastighetsÀgare.Författarna har valt an anvÀnda sig av ett kvalitativt arbetssÀtt samt en deduktiv ansats.

Projekt för utveckling-ett samarbete med estetiska lÀrprocesser-

Syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av ledare inom skolans vÀrld har upplevt samarbetet mellan kultur och skola. Jag har undersökt hur olika ledare har upplevt projektet FramÄt och om de i detta samarbete har hittat vÀrden som har varit av betydelse för att kunna anvÀnda sig av projektets arbetsmodell, (verktyg). I min undersökning har jag riktat mig till fyra deltagande kommuner dÀr har jag intervjuat en ledare per kommun. Min undersökning bestÄr av en skolledare som varit deltagande i projektet och tvÄ skolledare ledare som delegerat uppgiften vidare, samt en intervjuperson som inte arbetade som skolledare, men ledare av projektet vid dennes skola. Jag har valt att kalla de olika ledarkaraktÀrerna för ledare i denna undersökning.

En undersökning av rekvisitet annat socialt nedbrytande beteende 3 § LVU ur rÀttighets- och rÀttssÀkerhetsperspektiv

BarnavÄrdslagstiftningen har utvecklats under hela 1900-talet. Den 1 juni 1991 trÀdde den nu gÀllande tvÄngsvÄrdslagen, lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU), i kraft. Gunnar BramstÄng har funnit tvÄ riktlinjer som prÀglat barnavÄrdslagstiftningen under 1900-talet, dels rÀttsstatstanken, dels tanken om individens rÀtt att fÄ skydd och vÄrd av staten. Dessa tvÄ grundtankar ligger Àven till grund för denna uppsats dÀr syftet Àr att undersöka 3 § LVU och rekvisitet annat socialt nedbrytande beteenden ur ett rÀttssÀkerhets- och rÀttighetsperspektiv. I uppsatsen undersöks vad som kan anses vara ett annat socialt nedbrytande beteende utifrÄn en rÀttsdogmatiskt metod.

En aktionsforskningsstudie om fysisk inkludering : En elevs rÀtt att passa in

Aktionsforskningen belyser en problematik kring fysisk inkludering. Studien Àr genomförd med en elev i ÄrskurstvÄ som har koncentrationssvÄrigheter, ogillar att befinna sig i större grupper samt har svÄrt med höga ljudnivÄer. DÀrav befann han sig vid utgÄngslÀget till stor del utanför klassrummet. Studiens medforskare har varit eleven Anton, Antons mamma, klassens pedagog samt Antons elevassistent. Studien har gjort oss upplysta om den mÄngfacetterade problematik som fysisk inkludering kan innebÀra samt miljöns oerhörda pÄverkandekraft.

Arbetet mot diskriminering i lokala styrdokument : En studie ur ett normkritiskt perspektiv

Diskriminering kan ske bÄde pÄ individuell och strukturell nivÄ men den hÀmtar alltid kraft frÄn outtalade normer. Normer som bÀr med sig förestÀllningar om det som anses vara normalt och som samtidigt pekar ut det som stÀlls utanför, det avvikande. Det kan dÀrmed sÀgas att normer reglerar och kategoriserar, skapar grÀnser och definierar skillnad. Den som Àr inkluderad i normen mÀrker oftast inte av den medan den som bryter mot normen löper risken att bli diskriminerad och krÀnkt. Detta uttryck för negativ sÀrbehandling Àr ett samhÀllsproblem som skolan inte pÄ nÄgot vis Àr förskonad ifrÄn.

Patienters upplevelser och erfarenheter efter avslutad behandling av huvud- och halscancer

Huvud- och halscancer drabbar i Sverige varje Är cirka 1200 mÀn och kvinnor. Behandling sker frÀmst genom strÄlbehandling och kirurgi. BÄde sjukdom och behandling kan ge svÄra och mÄnga gÄnger bestÄende men som patienten mÄste lÀra sig leva med. Syftet med denna studie var att belysa patienternas upplevelser och erfarenheter efter avslutad behandling för huvud- och halscancer. Arbetet utfördes som en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar analyserades.

De nya ordningsbotsbeloppen och dess inverkan pÄ trafiken

TrafiksÀkerheten Àr alltid aktuell och just nu satsas det mycket pÄ nollvisionen. Med anledning av detta valde vi att skriva om höjningen av ordningsbotsbeloppen och dess effekter i trafiken. VÄrt arbete syftar till att ta reda pÄ om de nya ordningsbotsbeloppen fÄtt den av myndigheterna avsedda verkan. Har allmÀnheten reagerat pÄ de nya beloppen och i sÄ fall hur? Hur upplever polisen höjningen av beloppen? För att fÄ fram dessa fakta sÄ genomförde vi snabb-intervjuer med allmÀnheten i UmeÄ.

Kommunikationsstrategier i omvÄrdnaden till patienter med demenssjukdom

Patienter med demenssjukdom utgör i dag en stor patientgruppsom kommer att öka i framtiden. Demenssjukdomar har undersenaste Ärtionden uppmÀrksammats som ett vÀxande hot motfolkhÀlsan. I mötet med en patient med demenssjukdom finnsdet en rad svÄrigheter bland annat svÄrigheten i att kommuniceraför att dessa patienter ska bli förstÄdda och bekrÀftade i omvÄrdnadenkrÀvs det att personalen har den kunskap motivationoch kraft som behövs för att förstÄ patienten. Syftet medlitteraturstudien var att belysa strategier som underlÀttarkommunikationen. Arbetet Àr en litteraturstudie baserat pÄ 11vetenskapliga artiklar inom omrÄdet.

Dansimprovisation och motivation : Hur olika metoder pÄverkar motivationen i en skapandeprocess av dans

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet har varit att pröva olika metoder att arbeta med dansimprovisation pÄ gymnasieskolans estetiska program dansinriktningen. Jag har upplevt att detofta har varit svÄrt i början för eleverna att slÀppa hÀmningar och krav och att vÄga utforskaegna rörelser i tid, rum och kraft. I det hÀr utvecklingsarbetet prövades som metod tre olikauttryck: rörliga bilder, en text eller ett musikstycke. DÀrför var jag nyfiken pÄ hur elevernaupplevde de olika estetiska inspirationskÀllorna och om nÄgon kunde öka elevens motivationatt arbeta med dansimprovisation. Samtidigt ville jag knyta ihop nÄgra moment ur kursernascentrala innehÄll med förhoppning om att eleverna skulle fÄ en ökad förstÄelse för denskapande processen i dans.

Kommunikationens kraft i sjuksköterskans arbete med patienter drabbade av afasi : en litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Vi Àr inte intresserade av hur sjuk du Àr,vi Àr intresserade av hur stor arbetsförmÄga du har

1 juli 2008 har nya regler i sjukförsÀkringen trÀtt i kraft. Enligt de nya reglerna Àr sjukpenningen begrÀnsad till ett Är. Samtidigt har den tidsbegrÀnsade sjukersÀttningen tagits bort. Media uppmÀrksammar att allt fler mÀnniskor blir nekade sjukpenning, andra fÄr sjukersÀttningen indragen. I början av januari 2009 förvÀntas det att ca 30 000 mÀnniskor bli utförsÀkrade.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->