SAMMANFATTNINGTitel: Avskaffandet av revisionsplikten ? utifrån tre olika intressenters perspektivNivå: KandidatUtgivningsår: 2010Författare: Emanuel Vardi, Oscar Larsen och Thomas KarlssonHandledare: Per JanzeSyfte: Syftet med den här studien är att ta reda på vilket sätt revisionsbyråerna (GrantThornton och KPMG), Skatteverket och bankerna (Handelsbanken och Nordea) skulle kunnapåverkas av avskaffandet av revisionsplikten. Vi ska även diskutera kring vilka förändringarsom kan komma att ske.Metod: I den här studien har vi utgått från den kvalitativa metoden och vi har genomförtmuntliga intervjuer med revisionsbyråer, Skatteverket och banker.Slutsats: Resultatet som vi har kunnat konstatera i den här studien är att det kommer att ske enförflyttning angående efterfrågan från revision till redovisning. De tre intressenternaförbereder sig för framtiden genom att ta fram nya riktlinjer i sitt arbete med aktiebolagen.Förslag till fortsatt forskning: Uppföljning efter avskaffandet hur intressenterna har påverkats.Ett annat förslag är att undersöka huruvida aktiebolagen som inte kommer omfattas avrevisionsplikten valt bort revisionen eller inte.Nyckelord: Revision, revisor, revisionsplikt, avskaffande, banker, revisionsbyrå, Skatteverket..

Den här studien undersöker om närvaron av några utvalda textdrag i tre omskrivna textversioner har betydelse för hur väl mottagarna känner sig bemötta, jämfört med i tre momsbeslut från Skatteverket där dessa textdrag saknas. Syftet med studien är att studera om myndighetsmakt går att förena med ett bra skriftligt bemötande. Studien har genomförts genom intervjuer där informanterna, tre företagare och tre skattetjänstemän, fick ta ställning till originaltexten från Skatteverket och en omskriven textversion. Intervjuerna har analyserats med hjälp av Hellspong och Ledins analysmodell på interpersonell och ideationell nivå.  Resultatet visar att både företagarna och skattetjänstemännen pekar ut de utvalda textdragen (direkt tilltal, dialog, förståelse för mottagarens situation, förklara beslutet pedagogiskt och be om ursäkt om något blivit fel) som betydelsefulla för ett bra bemötande.

SammanfattningProblem: Den första november år 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Syftet med detta var möjligheten för ökad kostnadseffektivitet och valfrihet för bolagen. Lagförändringen mötte dock motstånd från bland annat Skatteverket som befarade en ökad arbetsbörda och sämre kvalitet på bolagens rapporter.Syfte: Syftet med undersökningen är att bidra till en djupare förståelse för konsekvenserna lagförändringen haft på små aktiebolag och Skatteverkets kontor i Örebro.Metod: Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med fem små aktiebolag i Örebro samt Skatteverket i Örebro. Aktiebolagen var verksamma både före och efter avskaffandet av revisionsplikten och valdes ut genom en alfabetisk ordnad lista över aktiebolag. Empirin har sedan analyserats genom nyckelorden kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet.Slutsats: Lagförändringen har ännu inte påverkat aktiebolagens kostnadseffektivitet eller arbete.

Abstract Vi lever i ett samhälle där arbetsmarknaden ständigt utvecklas och aktörerna på arbetsmarknaden blir allt fler. Vi har valt att belysa begreppet mångfald och anledningen till att vi valde att studera mångfald är att inom svensk forskning berörs knapp mångfaldsfrågor. Vi har valt att studera mångfald utifrån ett ledarskapsfilosofiskt perspektiv, teorin Diversity Management. Organisationen som vi har valt att undersöka är Skatteverket. Vår förförståelse är att flera företag belyser begreppet mångfald i och med att vi lever i ett land med många olika nationaliteter.

Bakgrund och problem: Offentlig sektor beskrivs som en sektor som måsteeffektiviseras och bidra till att skapa mervärde i samhället. Det är även en sektorsom måste arbete mer kundorienterat och ha ett högt förtroende i samhället. Ommedborgarna inte är nöjda med vad offentlig sektor kan erbjuda, kan deifrågasätta hur skattemedlen används. Många organisationer upplever att det ärsvårt att möte de olika samhällskraven med begränsade resurser. En som harlyckats är Skatteverket, som fallstudien kommer att belysa.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga hur Skatteverket har lyckats med sinframgångsrika utveckling mot kundorientering och belysa deras viktigasteframgångsfaktorer.Avgränsningar: Studien är avgränsad till Skatteverkets interna förändringarsom har bidragit framgångsrikt mot kundorientering.Metod: Den Empiriska delen bygger på intervjuer med två respondenter frånSkatteverket.

År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i små aktiebolag. EU skiljer på revision i små och stora aktiebolag. Det är upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra några lättnader än men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlätta för småföretagarna.

Abstract Vi lever i ett samhälle där arbetsmarknaden ständigt utvecklas och aktörerna på arbetsmarknaden blir allt fler. Vi har valt att belysa begreppet mångfald och anledningen till att vi valde att studera mångfald är att inom svensk forskning berörs knapp mångfaldsfrågor. Vi har valt att studera mångfald utifrån ett ledarskapsfilosofiskt perspektiv, teorin Diversity Management. Organisationen som vi har valt att undersöka är Skatteverket. Vår förförståelse är att flera företag belyser begreppet mångfald i och med att vi lever i ett land med många olika nationaliteter.

Ever since Sweden joined EU on the 1st of January 1995 the auditing is regulated not only by our Swedish laws but also by EG:s directives. In the fourth directive the member states are given a possibility to dispense small companies from the duty to audit the accounts. It is up to every member state to decide whether they want to dispense the small companies or not and today Sweden is one of few member states who does not. The purpose of this essay was to describe how lenders and Skatteverket will act in case of a dispensation for small companies from the duty to audit the accounts. The study has been carried out by interviewing four lenders and Skatteverket. The study shows that the lenders and Skatteverkets acting in case of a dispensation for small companies from the duty to audit the accounts will part from each others. While the lenders stand before a big change Skatteverkets work will be next to unaltered. Half the lenders think that they will continue to demand that the companies? accounts be audited.

Ever since Sweden joined EU on the 1st of January 1995 the auditing is regulated not only by our Swedish laws but also by EG:s directives. In the fourth directive the member states are given a possibility to dispense small companies from the duty to audit the accounts. It is up to every member state to decide whether they want to dispense the small companies or not and today Sweden is one of few member states who does not.The purpose of this essay was to describe how lenders and Skatteverket will act in case of a dispensation for small companies from the duty to audit the accounts. The study has been carried out by interviewing four lenders and Skatteverket.The study shows that the lenders and Skatteverkets acting in case of a dispensation for small companies from the duty to audit the accounts will part from each others. While the lenders stand before a big change Skatteverkets work will be next to unaltered.Half the lenders think that they will continue to demand that the companies? accounts be audited.

Den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trädde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lång tids diskussioner i frågan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för både dem själva och företagen, även kostnaderna förväntades minska. Ombudsförfarandet används endast vid inlämning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprättas och skrivs under av ombudet ändras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lämnade uppgifterna.

Politikerna i Sverige vill sänka kostnaderna för små aktiebolag samt följa influensernafrån övriga länder i Europa. Sverige är tillsammans med Malta de enda länderna i Europasom fortfarande har kvar den allmänna revisionsplikten för alla aktiebolag.Revisionspliktens avskaffande kommer med all sannolikhet att påverka mångaintressenter, däribland staten, det vill säga Skatteverket. Vidare kommer detta även attpåverka revisorers yrkesroll. Våra huvudfrågor lyder:! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för revisionsbyråer,samt revisorers arbetsuppgifter.! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för Skatteverket,samt kommer Skatteverkets medarbetare få större arbetsbördor?Syftet med vår uppsats är att lyfta fram vad revisorerna samt Skatteverket anser om detblir en lagändring angående revisionspliktens vara eller icke vara, för att få en vidareförståelse av vad detta innebär för revisorsyrket samt vilka konsekvenser detta medför förSkatteverket.

I en demokratiskt rättsstat som Sverige ska inte myndigheterna ges godtyckliga befogenheter utan detta ska klart och tydligt framgå av lag. Legalitetsprincipen och föreskriftskravet sätter gränser för detta då de måste ha lagstöd i sin myndighetsutövning. Då myndigheter fattar integritetskränkande beslut mot enskild måste det föregås av en noggrann proportionalitetsavvägning mellan myndighetens kontrollintresse och den enskildes skyddsintresse. Åtgärden måste således stå i proportion till ändamålet. Skatteförfarandet avseende tredjemansrevision är ett omdiskuterat förfarande.

Skatteprocessen i Sverige har under många år fått utstå kritik angående brister i rättssäkerheten. Skatteverket agerar både den utredande och dömande parten i första instans vilket medför ett stort ansvar för att kunna upprätthålla ett rättssäkert förfarande. Kritiska röster har dock höjts angående Skatteverkets arbetsmetoder och domstolarnas otydliga domslut. I de fall ett beslut från Skatteverket överklagas och en rättslig prövning inleds ställs den enskilde mot Skattemyndigheten. En process som kan komma att bli mycket kostsam för den enskilde.Syftet med den här uppsatsen är att studera hur rättssäker skatteprocessen är.

Bakgrund: Skatteverket var emot det slopandet av revisionsplikten som skedde 2010. I sitt remissvar antydde man att detta skulle få som effekt att såväl medvetna som omedvetna fel skulle öka i företagens räkenskaper och därmed påverka även deras deklarationer. De påtalade också att skattefelet är som störst i mikro- småföretag, vilket är de bolag som omfattas av reformen, och det därmed skulle få stora effekter på skattefelet. De antydde även att de skulle komma att behöva öka sina insatser för att säkerställa att felen inte skulle påverka inkomstdeklarationer. Denna bedömning gjordes även av regeringen som anslog att detta skulle leda till ökade kostnader med 40 miljoner kronor.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om och i så fall hur Skatteverket har förändrat sitt kontroll- och utredningsarbete med hänsyn till slopandet av revisionsplikten.

Service är ett svårdefinierat ord och upplevs på olika sätt beroende på situation och person. Service kan också yttra sig, och erbjudas på olika sätt beroende på organisation. Tanken med uppsatsen var att undersöka hur service genom personlig kontakt upplevs i en offentlig organisation, där service kanske inte direkt förknippas med just den organisationen, nämligen Skatteverket. Undersökningen genomfördes på Skatteverkets lokalkontor på Södermalm i Stockholm under våren 2004. Större delen av materialet samlades in på plats genom enkäter, som besökarna besvarade.