Titel: Synonym till ordet kryptisk: jag fattar ingentingFörfattare: Denise LindqvistUppdragsgivare: SkatteverketKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. JMG: Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Marie GrusellAntal ord: 13.373Syfte: Att undersöka hur privatpersoner förhåller sig till information, kommunikation och dekommunikationsverktyg som Skatteverket tillhandahåller.Metod: Kvalitativ studie av semistrukturerad karaktär.Material: Analys baserad på tio stycken privatpersoner i åldrarna 20-67 år från Göteborg.Huvudresultat: Studien visar att informationsbehovet hos målgruppen uppstår inför nya situationerkring skattefrågor. Vidare visar studien att informationsbehovet är minst lika stort även om de hartidigare kunskaper och erfarenheter kring en situation. Det grundar sig i rädslan för att göra fel och man dubbelkontrollerar gärna att man inte har missförstått något för att inte stöta sig med Skatteverket. Studien visar också att det är en aktiv målgrupp som är intresserade av information, men att de upplever att informationen är alltför allmän och således otillräcklig för att kunna stilla deras informationsbehov.

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? Skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

Rättssäkerheten blir idag allt viktigare och mer framträdande. I vår uppsats har vi valt att se hur rättssäkerheten efterföljs vid revision. Vi har också valt att titta på vilka skyldigheter den reviderade samt Skatteverket har vid en revision. Ett problem för Skatteverket är de långa handläggningstiderna. Detta är något som kritiserats både av de skattskyldiga samt av sakkunniga på området.När ett företag blir taxeringsreviderat kan det ifrågasättas om detta sker på ett rättssäkert sätt.

Många småföretagare har svårt att hänga med i skattereglernas snåriga värld. Vilka regler gäller för mitt företag, vilka förändringar har skett i år och vad gäller vid anställning är några av de frågeställningar som småföretagare måste ställa sig. Skattereglerna förändras ständigt. Det ska bli lättare att starta företag, lättare att driva och utveckla företag. Ändå upplever många företagare att reglerna blivit mindre lätthanterliga under de senaste åren.Uppsatsen kommer att beröra enskilda näringsidkares attityder gentemot skatteregler och Skatteverket.Syftet med uppsatsen är att beskriva omfattningen av de skatteregler som gäller i Sverige för enskilda näringsidkare.

Augusti är en händelserik månad. Den innehåller många olika händelser, några sorgliga exempelvis slutet på sommaren, slutet på semestern mm. Den har också en hel del positiva inslag, exempelvis kräftpremiär och skatteåterbäring. Det vill säga om nu inte Johan Wahlström i sina reklamfilmer fått oss att ansöka om e-legitimation och att vi därmed får skattepengarna till midsommar. Men är verkligen alla deklarationer korrekta? Hur granskas dessa hos Skatteverket? Vad händer om det är något fel? Kan man ändra ett beslut i efterhand? I så fall, hur går det till?Denna uppsats fokuserar på vad som händer om det är fel i deklarationen och i vilka fall som Skatteverket i efterhand kan ändra ett redan tagit beslut.

Uppsatsen behandlar officialprincipen och åberopsbördan i skatteprocessen i förvaltningsdomstol. Syftet med uppsatsen är att utröna hur officialprincipen och åberopsbördan tillämpas i skatteprocessen de lege lata samt resonera om hur officialprincipen och åberopsbördan bör tillämpas i skatteprocessen de lege ferenda. De frågeställningar jag använt är: Hur tillämpas officialprincipen i skatteprocessen? Finns det någon åberopsbörda i skatteprocessen? Hur tillämpas den i så fall? Hur bör officialprincipen och åberopsbördan tillämpas i skatteprocessen? Genom den utredning jag gjort anser jag att jag har visat att uppfattningen om hur och om officialprincipen och åberopsbördan ska tillämpas i skatteprocessen är oklar. Jag anser att klarhet måste bringas eftersom rättssäkerhet och grundläggande principer om förutsebarhet och legalitet annars riskeras.

Syfte: syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisionsplikten används vid skattekontroll. Vidare avser vi att uppskatta revisionspliktens värde för skattekontrollen i små aktiebolag. Slutligen ämnar vi undersöka om revisionspliktens värde för skattekontroll är ett starkt argument för att bibehålla revisionsplikten i små aktiebolag i Sverige. Metod: undersökningen har präglats av en kvalitativ metod med ett abduktivt synsätt. För att beskriva hur Skatteverket använder revisionsplikten i kontrollarbetet samlades skriftligt material in, samt personer på Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten intervjuades.

Det finns idag långt framskridna planer på att avveckla den svenska revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dåvarande justitierådet Bo Svensson att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens beräkningar kan leda till kostnadsbesparing på 5,8 miljarder kronor för företagen.SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik från olika intressentgrupper inom samhället. Skatteverket är en intressent vilken i hög grad kommer att påverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nämnvärd utsträckning av det diskuterade förslaget.

Syftet med uppsatsen är att undersöka bestämmelserna om skattetillägg och dess förenlighet med grundläggande krav på rättssäkerhet. Skatteverket beslutar om skattetillägg i första led och överklagande sker hos förvaltningsdomstol. Syftet med sanktionen är att ha en avskräckande effekt, så att den skattskyldige betalar rätt skatt. För påförande av skattetillägg krävs det att Skatteverket visar, styrker eller gör det mycket sannolikt att den skattskyldige har lämnat en oriktig uppgift i deklarationen.Skattetillägget som sanktion har funnits utgöra ett straff i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och därmed är artikel 6 också tillämplig. Detta innebär att de svenska bestämmelserna måste upprätthålla kraven som ställs enligt konventionen.

Bakgrund och problembeskrivning: Skatteverket har ställt upp ett antal långsiktiga mål ochett av dessa är att innan år 2012 ha halverat skattefelet i Sverige. Skatteverket har i sitt arbeteolika insatser för att försöka uppnå detta mål. Dessa är kontroller, informationsinsatser,attitydpåverkan och systemåtgärder.Förutom nämnda insatser finns även en annan faktor som spelar in vad gäller inbetalandet,nämligen den så kallade preventiva effekten. Nästan 30 procent av skatteintäkterna uppstårpå grund av att skattebetalarna är medvetna om skattekontrollerna och vill undvika att bliupptäckta vid eventuellt skattefusk. Den preventiva effekten fann författarna intressant attkartlägga.

De grundläggande värdena för statsförvaltningen är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rättssäkerhet och effektivitet förmedlas på Skatteverket, hur tjänstemännen på Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstå att tjänstemännen måste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjänstemännen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som använts i denna studie. Den teori som använts är Max Webers teori om byråkrati och tjänstemän. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven på rättssäkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för två reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste årtionden.

Titel: Ny information till nya företagareFörfattare: Hanna Björnfors & Charlotte LundqvistUppdragsgivare: Skatteverket Region VästKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionenför journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellAntal ord: 16 034Syfte: Att undersöka hur unga nyföretagare förhåller sig till information omskattefrågor.Metod: Kvalitativ studie med respondentintervjuer.Material: Analysen baseras på intervjuer med tio stycken nyföretagare i åldrarna20-30 år i Göteborgsområdet.Huvudresultat: Studien har visat att målgruppens behov av information serolika ut beroende på i vilken fas företagaren befinner sig. Behovet av informationär som störst då målgruppen ska göra något för första gången. Undersökningenhar vidare visat att målgruppen är intresserad av information om skattefrågoroch att dess informationssökande är omfattande. Målgruppen uppleveratt information som skickas till dem är dåligt anpassad till deras situationoch att språket i informationen ofta är svårt att förstå.

För att förhindra att skattskyldiga utnyttjar lagstiftningen på ett sätt som lagstiftaren inte avsett används stopp- och speciallagstiftning. Då detta förfarande alltid ligger  steget efter, lagstiftades det om en generalklausul mot skatteflykt.Legalitetsprincipen kommer även till uttryck inom skatterätten, ingen skatt utan lag. Detta upprätthåller rättsäkerheten och leder till att skattskyldiga kan förutse de skatterättsliga konsekvenserna av olika rättshandlingar.Generalklausulen har ansetts vara svår att tillämpa vilket lett till att det genom praxis framkommit principer om genomsyn. Skatteverket verkar vara av den uppfattningen att det finns en skatterättslig genomsynsmetod. Denna metod förbiser de civilrättsligt giltiga avtalen och ser till den ekonomiska innebörden och beskattar förfarandet därefter.

Inom offentlig sektor pågår introduktionen av New Public Management (NPM), vilket innebär att teorier kring ledning och styrning av företag utvecklade för den privata sektorn  börjar användas inom offentliga verksamheter. Under de närmaste åren kommer Skatteverket tillsammans med försäkringskassan och arbetsförmedlingen skapa gemensamma servicekontor på 82 orter i landet. Servicekontoren producerar en samlad service till medborgare och företag. Anställda på dessa kontor kommer vara företrädare för flera myndigheter samtidigt. Service är tänkt att vara livshändelsebaserad  och ska utgå från kundens situation. Skatteverket och andra myndigheter beskriver idag sina kontakter med medborgaren på ett sätt som påminner om privata företags sätt att betrakta sina kunder och kundservice. Utgångspunkten för denna uppsats var därför att teorier kring tjänster och tjänstekvalitet skulle kunna användas för att studera en intern verksamhetsprocess inom Skatteverket.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten i Sverige infördes för att minska den högaekonomiska brottsligheten i små företag. Regeringen har presenterat en proposition omfrivillig revision, som sannolikt träder ikraft redan 1 november 2010. Propositionen följerSOU 2008:32, dock med förändringar i gränsvärden som istället skall omfatta 72 procent avsamtliga, aktiva aktiebolag i Sverige. Den offentliga myndigheten Skatteverket står inför enutmaning då revisionspliktens avskaffande kan föra med sig sämre redovisningsunderlag förföretag som väljer bort revisor. Detta kan leda till en ökning av skattefel, som redan idagsläget utgör ett skattebortfall på 133 miljarder kronor.Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda Skatteverkets uppfattning om hur revisionspliktensavskaffande kommer att påverka skattefel i små företag.