Bakgrund Forskningen om lärares arbetssituation har mestadels utgått från det patogena synsättet och identifierat problem och riskfaktorer. Därför behövs det mer salutogen forskning som lyfter fram hälsoskapande faktorer och uppmärksammar samt ger underlag för att utveckla goda arbetssätt och arbetsformer. Dessa kan sedan underlätta arbetet och därigenom förbättra hälsan och välbefinnandet i arbetslivet för lärare. Syfte Syftet med studien var att utifrån teorin om känsla av sammanhang (KASAM) identifiera arbetsrelaterade faktorer och processer som lärare uppfattar som stärkande och hälsofrämjande. Metod Tre fokusgruppsintervjuer, varav en i en gymnasieskola och två i en grundskola i södra Sverige, genomfördes med sammanlagt tio lärare. Materialet analyserades med deduktiv innehållsanalys med teorin om känsla av sammanhang som analysmatris. Resultat Arbetsrelaterade specifikt stärkande resurser för lärare har identifierats och analyserats in i KASAM-teorins tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Meningsfullhet finns inbyggd i lärarnas uppdrag.

En patient som ska genomgå en operation kan uppleva känslor som maktlöshet och utsatthet. Patientenkan även känna sig rädd för själva ingreppet och narkosen och vara orolig för hur operationen kan kommaatt påverka livet. Det är enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska och hälso- ochsjukvårdslagen sjuksköterskans ansvar att ge patienten den information hon/han behöver för att kunnautöva självbestämmande och delaktighet i omvårdnaden. Enligt Antonovskys teori om salutogenes ochkänsla av sammanhang kan en människa, trots sjukdom, uppleva hälsa och känna tilltro inför framtiden.Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att undersöka om sjuksköterskan genom patientutbildning isamband med operation kan möjliggöra att patienten får tillgång till och kan använda sig av sina egnaresurser och den egna förmågan för att främja hälsa och välbefinnande. För att finna svar på dettastuderades forskningsartiklar inom ämnet och efterhand framträdde övergripande och underliggandeteman.

Uppsatsen utgår från ett litteratursociologiskt perspektiv, där speglingsteorin är en viktig del. Speglingsteorin innebär att man betraktar litteraturen som en spegling av samhället. Klassiska verk används till exempel som sociohistoriska källor till andra samhällen och epoker. Utgångspunkten för den här studien är att det inte enbart är de klassiska verken som utgör en sådan källa, utan att även dagens populärlitteratur kan ses som en länk till hur människor och samhälle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen är att litteraturen fyller en funktion för läsarna, nämligen att den tjänar som stöd och hjälp i människors liv.

Studiens syfte var att undersöka det mentala välbefinnandet hos högskolestudenter vid en sjöfartshögskola i Sverige, och att jämföra det mentala välbefinnandet mellan utvalda kategorier av studenter. Studien undersökte huruvida de studenterna med tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss upplevde ett större mentalt välbefinnande än de studenter utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss. Det gjordes genom Antonovskys livsfrågeformulär, Känslan av Sammanhang (KASAM). Totalt 109 av 114 studenter fyllde i Antonovskys livsfrågeformulär. Resultatet visade att studenternas medelvärde på 130 KASAM-poäng låg inom gränserna för ett gott mentalt välbefinnande, men var under värdet vad som anses normalt.

När jag har varit ute i gymnasieskolan på praktik har jag mött elever med väldigt olika attityder och inställningar till matematik. Dessa attityder kan ha följt med eleverna länge, då de möter matematiken för första gången i förskolan. När eleverna sedan når gymnasiet är de olika motiverade för att lära sig matematik och som lärare kan det vara svårt att veta hur man ska motivera sina elever till att lära sig matematik. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och analysera vilka yttre- och intre faktorer som påverkar elevers motivation i ämnet matematik, för att sedan kunna diskutera vad dessa faktorer kan ha för inverkan på elever motivation på gymnasiet.Litteraturstudien visar att det finns flertalet yttre- och inre faktorer som kan påverka elevers motivation för att lära sig matematik under skolgången och att det finns olika teorier om när elevers motivation för att lära sig matematik sjunker. Dessa faktorer har olika stor påverkan på elevernas motivation på gymnasiet och de flesta av faktorerna kommer att kunna påverka eleverna även när de går på gymnasiet.

Interdisciplinär uppsats, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs/SIS133VT13Handledare: Lena Rogström.

I denna studie används Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhåller sig till begreppet motivation samt hur de går till väga för att öka motivationen bland anställda, trots ekonomiska begränsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmänintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning på området. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier såsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktäristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer på Mölndals Stad sammanställs i vårt empiriska material med inriktning på de intervjuades åsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vår studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det främst handlar om att de sällan är allmän kända, varken för ledaren eller anställda. Detta beror på att motivationssystem ofta förknippas med väl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltså inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system.

Att skriva mål och att bryta ner detta till mindre delmål för att sedan ta små steg framåt har en betydande roll i en persons arbetslust. Handlingskraft visar sig genom både inre och yttre motivation där den inre påverkar den personliga nyttan och användandet av kunskapen i framtiden. Den yttre visar sig genom den fysiska miljön exempelvis belöning och resultat. Bakgrunden till utvecklingsarbetet var att förbättra arbetssättet med Kreativa Gymnasiet LBS:s egna kunskapsmålmatriser vilket är förenat med den yttre motivationen och målsättningsteorin. För att förankra motivationen till kunskapsmålmatriserna har frågor använts: Vart befinner jag mig? Vad är mitt mål? Vad är nästa steg? Syftet var att med hjälp av kunskapsmålsmatriser synliggöra för elever var de befinner sig i en kurs och vart de är på väg och därigenom öka deras motivation.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Denna antologi tar upp barn och ungdomars livsvillkor i nutid och belyser identitetsskapande i olika sammanhang. Vi utgår ifrån att den identitetsskapande processen i stor utsträckning påverkas av social interaktion. Alla har vi belyst olika aspekter av vardagliga sociala sammanhang som kan vara betydelsefulla för barn och ungdomar. Våra fyra studier omfattar skolelevers identitetsutveckling från lågstadiet till gymnasiet.Den första delen i antologin innefattar barn i åldrarna sju till åtta år och deras identitetsskapande tillsammans med andra barn och lärare i skolmiljön. Därefter behandlas högstadieelevers uppfattning om skolmiljöns betydelse för identitetsskapandet.

Dikterna "Självbiografi" och "Partitur" kan ses som ett bidrag till 60-talets seenderelativistiska litterära debatt, genom att de visar hur ett liv som är präglat av 'osynlighet' och oförstående kan uppfattas som ett "döden-i-livet"-tillstånd. Men de visar även hur man genom dialog kan åstadkomma en förändring. I "Självbiografi" synliggörs två dialoger. En inre dialog i form av minnets cirkularitet mellan nu och då och en yttre mellanmänsklig dialog som blir synlig genom diktjagets replik. I dessa dialogers möte formas en kritik mot patriarkatets selektiva seende, i såväl den litterära traditionen som den samtida seenderelativistiska litterära debatten. Kritiken kommer till uttryck i potatismetaforen och visar att en ohälsosam yttre miljö påverkar det inre och gör att en 'osynlig' människa, bildligt talat, ruttnar bort.

Uppsatsen undersöker den samtida konstens gränser genom att studera hur graffiti beskrivs och behandlas inom dagens konstdiskurs. Den innehåller även en kritisk granskning och genomgång av graffitins historieskrivning.Utgångspunkten är påståenden om att den samtida konsten präglas av en öppenhet och en mångfald där vad som helst kan vara konst. Frågan som ställs är om dessa påståenden verkligen stämmer. Undersökningens resultat pekar entydigt på att så inte är fallet. Den samtida konsten framstår tvärtom som ett både socialt och diskursivt snävt avgränsat sammanhang där uteslutning är en central aspekt.

I den här uppsatsen görs en textlingvistisk studie av sammanhang iandraspråkselevers texter. I undersökningen jämförs andraspråkseleverstexter med texter skrivna av en grupp elever med svenska sommodersmål. Sammanhang i text studeras med utgångspunkt i begreppenkohesion och koherens. Kohesion och koherens undersöks i texternagenom att en kvantitativ undersökning av referensbindningen och enkvalitativ undersökning av ledfamiljer i texterna görs. Enreferensbindningsanalys går ut på att identifiera bindningar mellanreferenter i texten.

Hur kan studie- och yrkesvägledare hjälpa elever hitta sin vilja att studera när deras motivation har svalnat? Så lyder i stora drag vår utgångspunkt i detta examensarbete. Via sex djupintervjuer med studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå har vi sökt svar på huvudfrågan ovan. Val av motiveringsmetod hänger samman med hur respondenterna definierar inre motivation, hur de förklarar elevens beteende, vilka hinder de upplever i sitt motivationsarbete och hur de se ser på utvecklingsmöjligheter inom samma område. Det var då intressant att även ha med dessa problemformuleringar i vår undersökning. Då motivation är ett komplext begrepp har vi använt oss av flera olika teorier för att belysa ämnet ur följande perspektiv: aktuell ungdomsforskning, den humanistiska inriktningen med Maslows behovsteori och Egans empatitankar, förväntningsteori och attributionsteorin.

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån det salutogena perspektivet identifiera och analysera de faktorer som inverkar på chefs- och ledarskapets känsla av sammanhang på den operativa nivån inom hemtjänsten/ordinärt boende. Detta studerades utifrån följande frågeställningar: Hur upplever cheferna sitt chefs- och ledarskap utifrån det organisatoriska perspektivet? Hur upplever cheferna att förutsättningarna för det egna chefs- och ledarskapet är? Hur kan chefers känsla av sammanhang utifrån det organisatoriska perspektivet och ledarskapets förutsättningar förstås/förklaras? En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och elva enhetschefer från fem olika stadsdelar i Göteborgs stad ingick i studien. Det framkom att flera faktorer såsom tydlighet, stuprörstänk och möjlighet till delaktighet kunde kopplas till den organisatoriska kontexten. Faktorer som lyftes fram och som hörde till förutsättningarna för chefs- och ledarskapet var uppdelningen mellan chefskap och ledarskap, administrativt stöd, handlingsutrymme, den egna bakgrunden och motivation.