Regeringsprövning enligt 17 kap. miljöbalken aktualiseras vanligtvis vid prövning av större verksamheter som utgör viktiga samhÀllsintressen, samtidigt som de anses innebÀra typiskt sett stora risker för miljön. NÀr en verksamhet skall tillÄtlighetsprövas av regeringen Àr det dÀrmed ofta frÄga om ÄtgÀrder och verksamheter som till följd av sin storlek och inriktning redan krÀver tillstÄnd frÄn lÀnsstyrelse eller domstol. Vanligen rör det sig om miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som omfattas av tillstÄndsplikten i 9 respektive 11 kap miljöbalken. LikasÄ kan situationen vara sÄdan att den enligt 17 kap.

För att undersöka om medstyrande grupper gÄr att införa i busstrafiken, hur en sÄdan organisation i sÄ fall skulle kunna se ut och vilka konsekvenser det skulle fÄ pÄ bland annat ekonomi, engagemang, arbetstrivsel och sjukfrÄnvaro analyserades organisationen och arbetsförhÄllandena pÄ LuleÄ lokaltrafik AB (LLT) hösten 2002. Informationen samlades frÀmst in med ostrukturerade intervjuer med personal frÄn alla avdelningar. Resultaten visade att förarna antingen har oregelbundna arbetstider eller lÄnga arbetsdagar och att det finns en kraftig segregation mellan de kollektivanstÀllda och tjÀnstemÀnnen. Det framkom ocksÄ att företaget prÀglas av ett strÀngt Taylorismiskt synsÀtt. Utredningen uppdagade ocksÄ problem med det nya linjenÀtet som ska införas inom kort.

Att skriva journal utgör en stor del av logopeders administrativa arbete, och för att reglera och kvalitetssÀkra journalers hantering och innehÄll finns det lagar och föreskrifter som mÄste följas. Journalmallar utformas till viss del efter dessa lagar och föreskrifter, men varierar beroende pÄ typ av verksamhet och journalsystem. Att effektivisera och standardisera journalföring Àr viktigt dÄ journalen kan fungera som en kommunikationsvÀg för flera vÄrdgivare, samt som informationskÀlla för patient och anhöriga. Journalen bör dÀrför vara enkel att följa och vara skriven med ett sprÄk som i sÄ stor grad som möjligt kan förstÄs av olika yrkesprofessioner inom vÄrden. Att följa upp hur dessa mallar efterföljs, samt om förbÀttringar kan göras, Àr dÀrför ett vÀrdefullt arbete.Syftet med studien har varit att kartlÀgga hur sökorden i statusdelen anvÀnds av fem yrkesverksamma barnlogopeder, och om de anvÀnde sökorden utifrÄn verksamhetens lokala mall.

Syftet med studien Àr att skapa en ökad kunskap om hur det Àr att leva i missbruk och vad det Àr som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förstÄelse för vad det Àr som hjÀlper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar Àven samhÀllet oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rÄdet 2012 refererad i Brottsförebyggande rÄdet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och inslag av grounded theory.

Detta arbete har haft som mÄl att ta fram de kostnader som Àr knutna till logistik vid Holmen Paper AB, Wargöns bruk. Arbetet har Àven resulterat i ett antal förslag pÄ ÄtgÀrder för att minska logistikkostnaderna och pÄ sÄ sÀtt skapa bÀttre konkurrensmöjligheter för Wargöns bruk. Arbetet har utförts genom litteraturstudier samt intervjuer med berörda personer inom Holmen Papers organisation.Kostnadsposterna som behandlas i detta arbete Àr lagerföringskostnader, lagerhÄllningskostnader, transportkostnader, administrativa kostnader samt övriga kostnader. I samtliga fall har en ingÄende analys gjorts för att ta fram vilka kostnader som skall ingÄ i de olika posterna. Kostnaderna har sedan satts i relation till det försÀljningpris som Holmen Paper AB, Wargöns bruk hade Är 2003 pÄ sina produkter i form av rullar och ark.Holmen Paper AB, Wargöns bruks totala logistikkostnad för Är 2003 var 108,7 miljoner kronor, motsvarande 15,7 % av omsÀttningen.

Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska saltningen av de allmÀnna vÀgarna ur ett rÀttsligt, samhÀllsekonomiskt och trafiksÀkerhetsmÀssigt perspektiv. För att nÄ detta syfte jÀmfördes vÀgsaltningen och dess konsekvenser med tre andra alternativa metoder. Argument och pÄstÄenden som VÀgverket har gett uttryck för har legat till grund för den kritiska granskningen. Obesvarade miljörisker orsakade av vÀgsaltet har under arbetets gÄng framkommit. Resultatet av denna undersökning visade att de alternativa metoderna kan försvaras sÄvÀl miljörÀttsligt, samhÀllsekonomiskt, trafiksÀkerhetsmÀssigt som sysselsÀttningspolitiskt..

Ett av EU:s frÀmsta syfte Àr att skapa fri rörelse av kapital. Genom att kontinuerligt reducera handelshinder strÀvar de efter att skapa lika förutsÀttningar mellan medlemsstaterna. I och med den globalisering som skett och fortfarande sker blir det allt mer vanligt förekommande att svenska bolag konkurrerar och samverkar med andra europeiska bolag.Mycket har hÀnt pÄ redovisnings- och revisionsomrÄdet det senaste decenniet vilket har gjort att den svenska lagstiftningen delvis har skrivits om och anpassats efter EG:s direktiv. Internationella redovisningsstandarder har fÄtt stort inflytande pÄ framförallt de stora svenska bolagen. Dessa standarder var ursprungligen anpassade för börsnoterade bolag vilket har medfört att mindre svenska bolag under de senaste Ären Älagts orimligt omfattande redovisningsskyldigheter.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom [KOL] Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar. Rökning Àr den dominerande orsaken till KOL, och det finns dÀrför stora hÀlsovinster med lyckad rökavvÀnjning. Distriktssköterskans uppgifter Àr bland annat att vÀgleda och motivera till livsstilsförÀndringar och egenvÄrd. Att motivera patienter med KOL till rökstopp Àr en betydelsefull arbetsuppgift. För att lyckas med detta Àr det av stor vikt att distriktssköterskan har goda kunskaper om vad som ökar motivationen till att sluta röka hos patienter med KOL.Syftet med denna intervjustudie var att beskriva vilka faktorer som ökade motivationen till rökstopp hos patienter med sjukdomen KOL.

Den 1 april 2006 trĂ€dde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trĂ€dde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lĂ„ng tids diskussioner i frĂ„gan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för bĂ„de dem sjĂ€lva och företagen, Ă€ven kostnaderna förvĂ€ntades minska. Ombudsförfarandet anvĂ€nds endast vid inlĂ€mning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprĂ€ttas och skrivs under av ombudet Ă€ndras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lĂ€mnade uppgifterna.

Uppsatsen behandlar skillnader i arbetslöshetstider mellan sammanboende/gifta mÀn och kvinnor, med sÀrskild betoning pÄ om det faktum att paret har barn medför nÄgra konsekvenser för arbetslöshetstidens lÀngd. Problemet behandlas med metoder för varaktighetsanalys (överlevnadsanalys). Slusatsen Àr att kvinnor i barnfamiljer har en mer Àn 10 procents lÀngre arbetslöshetstid Àn mÀn i motsvarande situation, kontrollerat för bl.a. utbildningsbakgrund och kön. Antalet barn har dock ej nÄgot signifikant inflytande pÄ arbetslöshetstiden..

Att tala illa om chefen Àr nÄgot som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till Àr sÄpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med kÀnner igen denna jargong. VÄrt intresse för detta Àmne startade med just denna typ av igenkÀnnande frÄn vÄr egen tid i arbetslivet. Funderingen som vÀcktes hos oss var sÄledes, varför Àr det sÄ hÀr? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förstÄelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i VÀstsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssÀtt baserat pÄ en hermeneutisk vetenskapssyn.

Vi har valt att studera huruvida Stockholmsbörsens sanktioner bidrar till efterlevnaden av RedovisningsrÄdets rekommendationer. Bakgrund till denna frÄgestÀllning Àr att det idag förekommer vÀsentliga avvikelser frÄn RR:s rekommendationer och att det i samband med harmoniseringen av redovisningsnormerna inom EU, finns ett önskemÄl frÄn Europeiska Kommissionen, om en likartad tillsyn med effektiva sanktioner i alla EU-lÀnder. Vidare finns det inga straffrÀttsliga sanktioner vid avvikelser frÄn RR:s rekommendationer. De enda administrativa sanktionerna som finns att tillgÄ utgörs av de sanktioner som Àr kopplade till Stockholmbörsen noteringsavtal. Syftet med denna uppsats Àr dels att beskriva hur sanktionerna pÄ Stockholmsbörsen fungerar idag och dels att identifiera eventuella brister och problemomrÄden som kan begrÀnsa sanktionernas effektivitet.

AbstraktSyftet med den hÀr studien Àr att fÄ syn pÄ och förstÄ hur informationsteknologi, IT pÄverkar förskollÀrarnas undervisning i förskolan och vilka positiva och negativa konsekvenser det kan bÀra med sig.Teorin visar att IT i förskolan/skolan anvÀnds mer i verksamheten idag. I förskolans lÀroplan finns teknik med som ett strÀvansmÄl, vilket tydliggör att förskolan skall strÀva efter att anvÀnda det hÀr i sin verksamhet. Det hÀr Àr en kvalitativ studie dÀr sex stycken förskollÀrare intervjuats frÄn fem olika förskolor. Resultatet analyseras och tolkas med hjÀlp av hermeneutik. Med hjÀlp av hermeneutiken undersöks delarna för att fÄ fram helheten och det hÀr bidrar med en djupare förstÄelse av hur förskollÀrare upplever IT-utvecklingen i förskolans verksamhet. Det framkommer i resultatet att det Àr viktigt som pedagog att ta vara pÄ barnens tidigare kunskaper.

För att minska EU-lÀndernas utslÀpp av koldioxid, pÄbörjades den 1 januari 2005 handel med utslÀppsrÀtter. UtslÀppshandeln berör mÄnga olika omrÄden inom företagen, förutom att utslÀppen skall mÀtas eller berÀknas samt rapporteras till tillsynsmyndigheten, skall företagen ocksÄ hantera utslÀppsrÀtterna i sin redovisning. Hur företagen skall redovisa utslÀppsrÀtterna regleras inte i nÄgon standard. Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för hur svenska börsnoterade företag hanterat redovisningen av utslÀppsrÀtter i 2005 Ärs bokslut, jÀmföra företagens redovisning och dÀrefter analysera eventuella konsekvenser av företagens redovisning utifrÄn redovisningens kvalitativa egenskaper. För att uppfylla vÄrat syfte har vi anvÀnt oss av bÄde en kvantitativ- och en kvalitativmetodansats.

VÀnskapsrelationer inom arbetslivet Àr ett utbrett fenomen, men för att utföra ett arbete korrekt Àr dessa relationer inte nödvÀndiga. DÀrför syftar denna studie att öka förstÄelsen för sociala relationers betydelse pÄ arbetsplatser och varför vÀnskap uppkommer i en liten arbetsgrupp pÄ ett fastighetsbolag i Sydsverige. Studien analyserar ocksÄ varför vÀnskapen uppkommer genom att undersöka vad vÀnskapen har för betydelse för arbetstagarnas vÀlbefinnande, arbetsförmÄga och formella roller.Studien Àr kvalitativ och sex intervjuer samt tvÄ deltagande observationer har genomförts i den undersökta arbetsgruppen. Studiens vetenskapsteoretiska ansats Àr hermeneutiken, vilket innebÀr att den Àr baserad pÄ informanternas subjektiva upplevelser och dÀrefter tolkningarna av dem. Fastighetsbolaget dÀr materialinsamlingen utfördes har en struktur som kan liknas vid en pyramid med en topp och en bas.