Syftet med studien Àr ÄskÄdliggöra hur myndigheter, publika medier och medmÀnniskor skriver om och talar kring mÀn som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer, att beskriva den verklighet som dessa mÀn befinner sig i och vad som behövs för att Ästadkomma en attitydförÀndring.Metoden baserades pÄ en narrativ analys utifrÄn vetenskapliga och populÀrvetenskapliga artiklar samt texter frÄn publika medier frÄn SocIndex och Google. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit bland annat normer gÀllande kön, jÀmstÀlldhet, konsekvenser av utsatthet för vÄld samt viktimologi. UtifrÄn det angivna syftet anser vi att narrativ analys Àr en passande metod eftersom intresset ligger i att studera hur sprÄket, ordval och hur individer framstÀlls och framstÀller sig sjÀlv som sociala och kulturella varelse.Resultatet presenterar attityder kring kvinnors vÄld mot mÀn i nÀra relationer. Kapitlet inleds med en genomgÄng av de dominerande attityderna, vilka Àr att mÀn inte kan vara offer och att kvinnor inte kan vara förövare. Vidare redovisas hur dessa attityder kan fÄ för negativa konsekvenser för vÄldsutsatta mÀn och avslutningsvis presenteras att dessa mÀn bör inkluderas i jÀmstÀlldhetsarbetet för att nyansera instÀllningen kring vÄld i nÀra relationer.Diskussionen inleds med en sammanfattande slutsats utifrÄn resultatet.

Bakgrund: HastighetsövertrÀdelser pÄ de svenska vÀgarna Àr ett underskattat problem som i hög grad pÄverkar folkhÀlsan. Fortkörning Àr idag ett socialt accepterat fenomen. SamhÀllet premierar snabbhet och effektivitet, vi vill hinna med sÄ mycket som möjligt pÄ kortast möjliga tid, bÄde privat och i arbetet. Det finns en belöning i att köra för fort. Attityden verkar vara att fördelarna övervÀger nackdelarna.

Titel Den outforskade parten i ett leasingavtal ? En studie om hur leasegivande företag kommer att pÄverkas ifall en ny redovisningsstandard för leasing införsFörfattare Fredrik Hellblom-Björn och Daniel HÄkanssonHandledare Rolf RundfeltIntroduktion IASB har under lÄng tid diskuterat behovet av en ny redovisningsstandard för leasing. Förslagen har mottagit mycket kritik, dÄ mÄnga anser att de inte förbÀttrar redovisningen. Trots den stora kritiken pÄ förslagen till leasegivares redovisning, har vÀldigt fÄ studier genomförts pÄ leasegivare.Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur leasegivande företag kommer att pÄverkas om en ny redovisningsstandard för leasing införs.Metod Studiens induktiva ansats innebÀr att insamlad empiri har bildat grund för de slutsatser som dras. Undersökningens design har följt en SmÄ-N-studie, vilket innebÀr att ett mindre antal kvalitativa intervjuer har utförts.

Studiens syfte var dels att fÄ en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstÄ hur rektorers pedagogiska ledarskap har pÄverkats utifrÄn de förÀndringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet Àven att undersöka vilka förutsÀttningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt lÀroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmÀn i UmeÄ kommun. Studiens resultat visar pÄ att bÄde rektorer och huvudmÀn uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förÀndringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus pÄ att vara en pedagogisk ledare minskat.

Vad Àr normalt? Vem Àger det samhÀlleliga tolkningsföretrÀdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmÀnniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vÄr egen vardag samtidigt som vi försöker förstÄ vÄr gemensamma omvÀrld? Det Àr vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföretrÀde av vad som Àr möjligt att beteckna som normalt nÀr det gÀller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad hÀnder med ett begrepp som gör motstÄnd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal Àn nÄgon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstÄnd i ett offentligt samtal? Det Àr denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar Àr en heteronormativ samhÀllelig diskurs, dÀr queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekrÀftelsen och reproduceringen av det normala.

VÄr uppsats handlar om begreppet utanförskap och dess breda handlingsomrÄde. Utanförskap Àr ett begrepp som under den senaste tiden blivit ett vanligt slagord i massmedier och i det offentliga politiska samtalet. I den politiska diskursen om utanförskap finns det ett bestÀmt sÀtt att prata om invandrare, bidragsberoende och kriminella som stÄende utanför samhÀllet. Inom det sociala arbetet anvÀnds utanförskapsbegreppet som ett symboliskt och metaforiskt begrepp för att beskriva olika slags sociala problem. Under 2014 kom det Àven ut flera samhÀllskritiska hiphop-lÄtar som hade begreppet ?Utanförskap? som rubrik.

Att skriva journal utgör en stor del av logopeders administrativa arbete, och för att reglera och kvalitetssÀkra journalers hantering och innehÄll finns det lagar och föreskrifter som mÄste följas. Journalmallar utformas till viss del efter dessa lagar och föreskrifter, men varierar beroende pÄ typ av verksamhet och journalsystem. Att effektivisera och standardisera journalföring Àr viktigt dÄ journalen kan fungera som en kommunikationsvÀg för flera vÄrdgivare, samt som informationskÀlla för patient och anhöriga. Journalen bör dÀrför vara enkel att följa och vara skriven med ett sprÄk som i sÄ stor grad som möjligt kan förstÄs av olika yrkesprofessioner inom vÄrden. Att följa upp hur dessa mallar efterföljs, samt om förbÀttringar kan göras, Àr dÀrför ett vÀrdefullt arbete.Syftet med studien har varit att kartlÀgga hur sökorden i statusdelen anvÀnds av fem yrkesverksamma barnlogopeder, och om de anvÀnde sökorden utifrÄn verksamhetens lokala mall.

Den 1 april 2006 trĂ€dde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trĂ€dde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lĂ„ng tids diskussioner i frĂ„gan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för bĂ„de dem sjĂ€lva och företagen, Ă€ven kostnaderna förvĂ€ntades minska. Ombudsförfarandet anvĂ€nds endast vid inlĂ€mning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprĂ€ttas och skrivs under av ombudet Ă€ndras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lĂ€mnade uppgifterna.

Denna magisteruppsats i sociologi Ă€r en litteraturstudie om fenomenet nĂ€tpoker. Studier inom Ă€mnet har granskats och analyserats utifrĂ„n mitt syfte och mina frĂ„gestĂ€llningar. Syftet med studien Ă€r att skapa en djupare sociologisk förstĂ„else för fenomenet nĂ€tpoker och dess konsekvenser genom att kartlĂ€gga och analysera den svenska forskningen inom Ă€mnesomrĂ„det. FrĂ„gestĂ€llningarna som jag har utgĂ„tt ifrĂ„n lyder enligt följande; Hur kan man förstĂ„ utbredandet av fenomenet nĂ€tpoker?, GĂ„r det ? utifrĂ„n min definition av klassbegreppet ? att anlĂ€gga ett klassperspektiv pĂ„ nĂ€tpokerspelarna och kan en person förĂ€ndra sin livsstil med hjĂ€lp av nĂ€tpoker?, Är vissa grupper i samhĂ€llet överrepresenterade bland nĂ€tpokerspelarna och hur kan detta i sĂ„ fall förstĂ„s? samt PĂ„ vilket sĂ€tt kan nĂ€tpokerspelande orsaka spelberoende och hur kan den svenska folkhĂ€lsan pĂ„verkas av nĂ€tpoker? Arbetet med denna studie visade bland annat att nĂ€tpokerns utbreddhet till stor del beror pĂ„ dess tillgĂ€nglighet, via Internet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första yrkesverksamma Äret och om utbildningen ger en förberedelse inför yrket.Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie innefattande sju intervjuer. Dessa har analyserats med manifest innehÄllsanalys.Resultat: I resultatet har framkommit att utbildningen givit sjuksköterskan en god grund att stÄ pÄ, men krÀver mer medicinsk inriktning för att uppnÄ kraven som stÀlls pÄ den legitimerade sjuksköterskan. Det anses Àven att ett för stort fokus ligger pÄ vetenskaplig metodik och allmÀn omvÄrdnad, samt att den nuvarande pedagogikkursen bör omstruktureras. Sjuksköterskorna upplever svÄrigheter pÄ arbetsplatsen i form av bristande kunskap inom medicinska omrÄden samt administrativa uppgifter. De önskar mer verksamhetsförlagd utbildning dÄ de anser att detta Àr den mest fördelaktiga metoden för att förberedas inför sjuksköterskeyrket.

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska rÄdande jÀmstÀlldhetspolitiska arbete pÄ regeringsnivÄ för att presentera en översiktlig bild över dess problematiker och förtjÀnster. Studien har haft ett sÀrskilt fokus pÄ det jÀmstÀlldhetspolitiska arbetets inkluderande och exkluderande konsekvenser. Studien bygger pÄ en kvalitativ textanalys samt en mindre kvantitativ undersökning av tvÄ regeringsskrivelser som presenterar genomförda och planerade jÀmstÀlldhetspolitiska ÄtgÀrder mellan Ären 2007-2014. Jag har i huvudsak utgÄtt ifrÄn ett intersektionalitetsteoretiskt perspektiv för att undersöka materialets anvÀndning av kategorin kön. Utöver detta har jag identifierat tre framtrÀdande mönster i materialet; en diskrepans mellan problemformuleringar och problemlösningar, att mÀn som grupp generellt Àr osynliga i materialet, samt att mÀns vÄld mot kvinnor ofta artikuleras i termer av hedersrelaterat vÄld och förtryck. Den intersektionella delen av studien visar att jÀmstÀlldhetspolitiken generellt visar en bristande förstÄelse för hur olika maktasymmetrier samverkar för att skapa ojÀmstÀllda förhÄllanden mellan kvinnor och mellan mÀn. Vidare visar den att politiken tar sin utgÄngspunkt i kvinnor (och mÀn) som besitter privilegierade positioner samt att en vit, heterosexuell, fullt funktionell medelklassnorm lÀmnas oproblematiserad.

Försvarsmakten (FM) och dess verksamhet Àr i huvudsak indelad i produktion  (Prod) och insats (Ins). Prod producerar, vidmakthÄller och fÀrdigstÀller förband. Under genomförandet av insatser lÀmnas dessa över till FM insatsdel som leder och genomför insatserna. Ins har, som en del i att hantera krigets utmaningar, valt den ledningsmetod som passar denna verksamhet bÀst ? uppdragstaktik.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka effekter ett styrsystem som Value Based Six Sigma gett för ITT Flygt. VBSS har influerats av frÀmst Six Sigma men Àven Value Based Management och Nimbas vÀrdemodell. Dessa begrepp presenteras nÀrmare i uppsatsens teoriavsnitt..

I det hÀr arbetet har jag skapat harmoniseringsverktyg till improvisation och nyskapande ackordföljder. Det handlar om att att göra nÄgot kreativt för att se om det finns nÄgot outforskat omrÄde inom musikteorin. Jag applicerade de nya ackordföljderna pÄ traditionella jazzlÄtar och reharmoniserar om dem Àven för improvisation. I mitt klingande resultat spelade jag in bakgrunder och melodier samt solon pÄ gitarr dÀr jag applicerade harmoniseringsverktygen. Sedan analyserade jag de aspekter och konsekvenser jag upplevde i processen och diskuterade framför allt min musikaliska utveckling.

Bakgrund: De senaste Ären har den offentliga upphandlingen ökat i omfattning och utgör nu ca 17 procent av Sveriges BNP. Det Àr viktigt att de offentliga upphandlingarna utförs effektivt och i detta arbete spelar kravspecifikationen en viktig roll. En bra kravspecifikation Àr en förutsÀttning för att den upphandlande myndigheten ska fÄ in anbud som motsvarar det de vill ha medan en bristfÀllig sÄdan kan ha stora konsekvenser för resultatet av upphandlingen. Det Àr dock i mycket en komplicerad uppgift att formulera krav för en tjÀnst, vars specifika egenskaper gör den mer svÄrdefinierad Àn en vara.Syfte: Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för kravspecifikationens roll i den offentliga tjÀnsteupphandlingen. Mer specifikt syftar studien till att undersöka vilka förutsÀttningarna Àr för att kunna utforma en bra kravspecifikation och vilka konsekvenser en bristfÀllig sÄdan kan ha för resultatet av upphandlingen.Genomförande: Med en kvalitativ ansats och genom personliga intervjuer har upphandlares syn pÄ kravspecifikationens betydelse och svÄrigheter undersökts.