Syftet med denna studie var att belysa metoder som vÄrdpersonal kan anvÀnda sig av för att bedöma smÀrta hos personer med demens och vilka konsekvenser som detta medför. En litteraturstudie gjordes dÀr 16 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att det finns smÀrtbedömningsinstrument tillgÀngliga som kan identifiera smÀrta hos personer med demens som inte sjÀlva verbalt kan beskriva sin smÀrta. Instrumenten innehöll beskrivningar av beteenden som kunde vara tecken pÄ smÀrta. En del instrument innehöll förslag till interventioner som kunde utföras och utvÀrderas.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar pÄ elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. FrÄgestÀllningarna i studien Àr sÄledes; Kan elever pÄ gymnasieskolan pÄverkas av socialt tryck i den mÄn att de konformerar/Àndrar Äsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebÀr detta för skolvÀrlden? Samt vilken typ av elever Àr det som Àr mer eller mindre benÀgna att konformera? Data inhÀmtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment dÀr en riktig elevs Äsikter mÀttes i en enkel bedömningssituation under pÄverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens Äsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet.

Diskussioner kring kostnader inom hÀlso- och sjukvÄrdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat Àmne. AvvÀgningen mellan kostnad och kvalitet Àr kanske mer komplext pÄ detta omrÄde Àn pÄ mÄnga andra. Moraliska aspekter, liksom vÀrdighet och diskretion Àr exempel pÄ avseenden som Àr svÄra att mÀta i ekonomiska termer men som Àr nödvÀndiga för att kvaliteten pÄ vÄrden skall betraktas som hög. Det kan sÄledes anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vÄrden.Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i vÄrdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket Àr en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmÀrksammats inom den offentliga sektorn och som gÄr under benÀmningen New Public Management. Syftet Àr att utifrÄn relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förÀndringar som kommit att ta plats inom hÀlso- och sjukvÄrden mÀrks av och hur de bemöts av vÄrdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.Slutsatserna har landat i att det inte rÄder nÄgot tvivel om att New Public Management kommit att förÀndra organisation och styrning inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Denna uppsats behandlar konsekvenserna av IFRS 3. VÄrt syfte har varit att belysa vilka konsekvenser IFRS 3 har medfört för företag tvÄ Är efter införandet. För att fÄ en mer varierad syn valde vi Àven att intervjua en auktoriserad revisor. Dessa svar har sedan sammanstÀllts för att undersöka vilka konsekvenser det nya regelverket inneburit för bolagen i frÄga. RegelÀndringen har bland annat som syfte att öka harmoniseringen vad gÀller redovisningen frÄn företag vÀrlden över.

Barns exponering för partnervÄld har under de senaste Ären blivit identifierat som ett samhÀllsproblem och tack vore den stÀndigt ökande forskningen kring Àmnet, har kartlÀggningen av fenomenet varit möjlig. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var bland annat att baserat pÄ den tidigare forskningen kring de partnervÄldexponerade barnen belysa den psykologiska situation dessa barn kan befinna sig i samt ge en översikt av det aktuella kunskapslÀget gÀllande exponeringens konsekvenser pÄ barn. Det empiriska materialet utgjordes av peer review artiklar publicerade mellan 2000 och 2009. Resultatet tyder bland annat pÄ att barnen uppvisar internaliserings- och/eller externaliseringsbeteenden som konsekvens av IPV exponeringen. Barnens kön, tidpunkten för exponeringen samt barnens sociala situation Àr de faktorer som har funnits vara betydelsefulla för exponeringens konsekvenser.

Denna uppsats handlar om moral och moraliska val i vÀsterlÀndska RPG-dataspel. Uppsatsen granskar hanteringen av moral och moraliska val i tre spel: Baldur?s Gate 2 (Bioware 2000), Fallout 2 (Black Isle Studios 1999) och The Witcher (CD Projekt Red 2007). Förutom den kritiska granskningen finns det Àven med en intervjudel, dÀr nÄgra speldesigners med erfarenhet av att göra spel med moraliska teman och val intervjuas om frÄgor relaterade till moral och moraliska val i spel. Uppsatsen kommer fram till ett antal resultat, bland annat vikten av konsekvenser, vikten av att val skall vara svÄra och svÄrigheten med valfrihet i spel.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa orsaker till sjukfrÄnvaro i smÄ stÀdföretag samt belysa de konsekvenser som sjukfrÄnvaron ger företaget.För uppsatsens utgÄngspunkt har aktörssynsÀttet anvÀnts, vars syfte Àr att förstÄ verkligheten och problemet utifrÄn aktörernas perspektiv. Som angreppssÀtt har jag anvÀnt mig av den analytiska deduktionen eftersom jag har utgÄtt frÄn teori till empiri i uppsatsens genomförande. Data har samlats in enligt den kvalitativa datainsamlingsmetoden i form av intervjuer med respondenterna pÄ respektive företag för att fÄ bÀttre inblick i problemomrÄdet och se problemet utifrÄn respondenternas perspektiv.Studiens resultat visar att den höga sjukfrÄnvaronivÄn i företag kan till viss del kopplas till de anstÀlldas anstÀllningsform och könsfördelningen. Ju fler kvinnliga anstÀllda och heltidsanstÀllda desto högre Àr sjukfrÄnvaronivÄn i företag.UtifrÄn svaren pÄ intervjuerna kan man se en koppling mellan företag med hög sjukfrÄnvaro och anstÀllda som bara Àr kvinnor samt heltidsanstÀllda. Det vore dÀrför intressant att göra övergripande studier om hur stark denna koppling Àr, vad det beror pÄ och i vilken grad kan det pÄverka företagets lönsamhet.Denna uppsats kan bidra till att ge bÄde arbetsgivare, anstÀllda och andra intressenter djupare kunskap om sjukfrÄnvaro i företag, hur den uppstÄr och vilka konsekvenser för bÄde företag och anstÀllda den har..

Artros Àr en folksjukdom som kan pÄverka alla leder i kroppen. Artros i hÀnderna Àr vanligast bland kvinnor. Enligt rÄdande forskning ger denna form av artros en stor inverkan pÄ vardagliga aktiviteter, men det beskrivs inget om pÄ vilket sÀtt det pÄverkar. Syftet med studien var sÄledes att belysa hur kvinnor med artros i hÀnderna upplevde konsekvenser i vardagliga aktiviteter. Kvalitativ ansats anvÀndes och metoden var semistrukturerad intervju.

En generell uppfattning Àr att en stor offentlig sektor bidrar till lÄg tillvÀxt, de studier som finns visar dock olika resultat och vissa menar att resultaten pÄverkas av de variabler som anvÀnds och vid en förÀndring inte lÀngre Àr signifikanta. Ytterligare en frÄgestÀllning som ofta har undersökts Àr huruvida resultatet Àven pÄverkas av hur de offentliga resurserna distribueras. Denna studie avser svara pÄ dessa frÄgor med hjÀlp av data frÄn trettio lÀnder i Europas frÄn 2002 och 2006. Som bakgrund till undersökningen anvÀndes Solows klassiska tillvÀxtteori tillsammans med teorier kring hur tillvÀxt pÄverkas av investeringar i humankapital samt storlek pÄ offentlig sektor. Resultatet frÄn regressionen visade att storleken pÄ den offentliga sektorn har ett visst negativt samband med tillvÀxt.

SprÄkbarriÀrer Àr en verklighet för patient- sjuksköterskerelationen vid omvÄrdnaden idagens hÀlso- och sjukvÄrd vilket Àr relaterat till den ökade globaliseringen med ökadmigration. PatientsÀkerhetsorganisationer sÄsom den svenska Socialstyrelsen, denamerikanska The Joint Commission samt WHO betonar att kommunikation mellanpatienter och vÄrdpersonal Àr ett riskomrÄde för patientsÀkerheten vilket i storomfattning orsakar vÄrdskador. Begreppet kommunikation Àr ett av kriterierna iomvÄrdnadsprocessen och flera omvÄrdnadsteoretiker lyfter fram begreppet som enviktig del i olika omvÄrdnadsteorier. Syftet med denna litteraturstudie var att belysavilka konsekvenser sprÄkbarriÀrer har för sjuksköterskans omvÄrdnadsbedömning ochpatientens hÀlsa. Litteraturstudien utgick ifrÄn tolv vetenskapliga artiklar, elvakvalitativa samt en kvantitativ.

SAMMANFATTNINGIntresset för klassrummets fysiska miljö vÀcktes under den verksamhetsförlagda utbildningendÄ klassrummen inte alltid kÀndes sÄ tilltalande. Klassrummet Àr den plats dÀr vi somverksamma lÀrare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med vÄra elever.DÀrför finner vi det viktigt att ta reda pÄ hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredasför att fungera optimalt.Syftet med föreliggande uppsats Àr att ta reda pÄ verksamma lÀrares erfarenheter kringmöblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vihar undersökt om det gÄr att anvÀnda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ettpedagogiskt/individanpassat perspektiv.För att verkligen fÄnga essensen av lÀrarnas erfarenheter valde vi att genomföra en?casestudie? med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lÀrarnas respektivehemklassrum.Resultatet av studien visar att den fysiska miljön pÄverkar pedagogiken pÄ sÄ sÀtt att denantingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten.

Barns exponering för partnervÄld har under de senaste Ären blivit identifierat som ett samhÀllsproblem och tack vore den stÀndigt ökande forskningen kring Àmnet, har kartlÀggningen av fenomenet varit möjlig. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var bland annat att baserat pÄ den tidigare forskningen kring de partnervÄldexponerade barnen belysa den psykologiska situation dessa barn kan befinna sig i samt ge en översikt av det aktuella kunskapslÀget gÀllande exponeringens konsekvenser pÄ barn. Det empiriska materialet utgjordes av peer review artiklar publicerade mellan 2000 och 2009. Resultatet tyder bland annat pÄ att barnen uppvisar internaliserings- och/eller externaliseringsbeteenden som konsekvens av IPV exponeringen. Barnens kön, tidpunkten för exponeringen samt barnens sociala situation Àr de faktorer som har funnits vara betydelsefulla för exponeringens konsekvenser.

Bakgrund och problemdiskussion: ROT-avdraget stÄr för Reparation och underhÄll, Ombyggnad och Tillbyggnad och Àr en skattereduktion för privatpersoner pÄ upp till 50 % av arbetskostnaden. Systemet har funnits i flera omgÄngar och det har skett en del förÀndringar. Den 1 juli 2009 infördes fakturamodellen vilken innebÀr att privatpersoner fÄr skattelÀttnaden direkt vid köpet av tjÀnsten, det vill sÀga, kunden betalar endast hÀlften av arbetskostnaden till sÀljaren. DÀrefter fÄr sÀljaren sjÀlv begÀra resterande belopp frÄn Skatteverket. Fakturamodellen och dess system har varit ett hett diskussionsÀmne under den senaste tiden om huruvida den pÄverkar samhÀllsaktörer positivt eller negativt.

VÄr uppsats syfte Àr att belysa konsekvenser av ett nyinfört samarbete mellan verksamhetsomrÄden inom vÄrd- och omsorgsorganisationer. Genom kvalitativa intervjuer med enhetschefer samt omvÄrdnadspersonal sÄ har det empiriska materialet samlats in frÄn tvÄ olika kommuner i Sverige. För att analysera har vi anvÀnt oss av administrativ teori samt teorier om ledarskap. Resultatet visade att enhetschefer tenderar att vara mer positiva inför samarbete som arbetsform Àn omvÄrdnadspersonal. Vi menar att Àven om bÄda yrkeskategorierna arbetar utifrÄn samma mÄl, att ge god omvÄrdnad för brukarna, sÄ skiljer sig synen pÄ samarbete som arbetsmetod.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de alternativa drivmedlen pÄ en regional och en global nivÄ. Författarnas syfte var att fokusera pÄ hur dagens infrastruktur pÄverkar anvÀndandet av alternativa drivmedel, men under arbetets gÄng visade det sig att den egentliga problematiken lÄg kring debatten om de olika alternativens framstÀllningsprocesser och kostnader för dessa.I uppsatsen tas regional geografisk teori upp och Àven politisk och ekonomisk geografi för att kunna förklara de alternativa drivmedlens framtid och dess konsekvenser.I metoden har författarna valt att intervjua flera olika intressenter som Àr med i utvecklingen kring miljöbilar och alternativa brÀnslen för att fÄ olika perspektiv.Intervjuerna var informationsrika och gav författarna insikt om hur komplex den nya marknaden egentligen Àr och att det krÀvs ytterligare forskning inom omrÄdet för att tillgodose vÄra framtida energibehov..