Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga storkonflikten 1909 med fokus pÄ dess orsaker, förlopp och konsekvenser pÄ lokalnivÄ. För detta har företagsmaterial och fackföreningsmaterial frÄn de mest betydande industrierna i Oskarström, Rydöbruk och Getinge undersökts liksom de aktuella församlingarnas flyttningslÀngder.Resultatet visade att Oskarströms och Rydöbruks industrier blev involverade i storkonflikten 1909 pÄ grund av de aktuella företagens medverkan i Svenska Arbetsgivarföreningen. Majoriteten av arbetarna i Oskarström och Rydöbruk berördes direkt av konflikten. Konflikten mellan arbetarna och arbetsgivarna kunde vara hÀtsk, framförallt i Oskarström. Konsekvenserna av konflikten var ekonomiska förluster för företagen, nedlÀggandet av de lokala fackföreningarna samt en ökad emigration och utflyttning frÄn Oskarström..

Syftet med studien Àr att utröna vilka konsekvenser det fÄr för individer att arbeta i en matrisorganisation ur ett delat ledarskapsperspektiv. Vi vill vidare försöka svara pÄ hur personalansvar pÄverkas av matrisorganisationers struktur och det delade ledarskap denna Àr uppbyggd pÄ. Slutligen syftar studien till att undersöka hur förtroende mellan ledare samt mellan ledare och medarbetare pÄverkar matrisorganisationer.För att analysera det empiriska materialet anvÀndes teorier kring matrisorganisationer, delat ledarskap samt arbetsliminalitet.Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer utgjorde datainsamlingsmetoden. Nio intervjuer hölls med bÄde medarbetare och ledare i en fallorganisation. Intervjuerna transkriberades och ur materialet togs kategorier fram genom en induktiv innehÄllsanalys.För individer kan delat ledarskap i en matrisorganisation innebÀra en handfull konsekvenser som kan beskrivas med kategorierna centralisering och decentralisering, intressekonflikter, internt fokus, otydligt ansvar, individ- och relationsberoende samt transparens.

Stimulering av forskning och utveckling genom skatteincitament har under de senaste decenierna varit ett omtalat samtals?mne inom b?de politiken, ekonomin och skattejuridiken. ?r 2014 presenterades ett nytt avdrag p? arbetsgivaravgifter och allm?nna l?neavgifter f?r anst?llda som jobbar med forskning och utveckling. ?r 2024 s? fick detta avdrag sin egen lag, Lag (2023:747).

Bakgrund: Genom lÀkemedelsreformen överfördes kostnadsansvaret för lÀkemedel frÄn staten till landstingen med syfte att dÀmpa de skenande lÀkemedelskostnaderna. I dagslÀget Àr det patientavgifterna och förskrivningen av lÀkemedel som landstingen kan pÄverka. Om förskrivningen ska Àndras för att minska kostnaderna Àr det lÀkarna som mÄste pÄverkas till att Àndra sitt förskrivningsmönster. I studier av hur lÀkare möter krav pÄ ekonomistyrning har tre starka institutioner ? etiska regler, hög grad av autonomi samt ett kunskapsövertag gentemot andra grupper ? identifierats.

Arbetet redogör för konsekvensers inverkan pÄ spelares agerande i moraliska dilemman i dataspel. Arbetet försöker Àven underlÀtta framtida debatt inom omrÄdet genom att definiera begreppen svart-vita dilemman, grÄ dilemman, moraliska konsekvenser och praktiska konsekvenser. Tidigare statistik visar att ungefÀr 15 % av spelare agerar omoraliskt i spel som inte ger nÄgra incentiv till att göra sÄ, arbetet testar hypotesen att andelen spelare som agerar omoraliskt ökar om spelet uppmuntrar omoraliskt beteende. Arbetet lÀt Ätta testpersoner spela ett spel dÀr de stÀlldes inför Ätta svart-vita dilemman, undertiden samlades data in om deras agerande i spelet. Resultatet visade att testpersonerna agerade omoraliskt 17 % av gÄngerna, alltsÄ ingen signifikant ökning frÄn 15 %.

I artiklar skrivs det om att ny teknik sÄsom Web services kan medföra t ex förÀndringar i processer och sÀttet att överföra och hantera data. Web services anses av mÄnga vara en lösning pÄ integrationsproblem som uppstÄr nÀr data finns i olika system som inte kommunicerar med varandra. Vi som systemvetare anser att vÄr studie bidrar till att belysa andra aspekter Àn de tekniska nÀr det gÀller Web services. Vi har studerat organisatoriska konsekvenser av införandet av Web services. Studien kan inte faststÀlla att Web services Àr en bra teknik generellt för att integrera system.

Syftet med denna studie Àr att belysa förskolepersonalens syn pÄ teknik samt problematisera förskollÀrarens utbildning och behörighet i teknikÀmnet och synliggöra dess konsekvenser för teknikundervisning i förskolan. Vidare Àr syftet att belysa förskolepersonal syn pÄ teknikkunskap som en komponent i barnens utveckling och att problematisera uppfattningen om vilken betydelse barns erfarenhet i teknik har för arbete i förskolan. Dessutom Àr syftet att fÄ en bild av vad fortbildning i teknikundervisning för förskolepersonal kan bidra med för att aktualisera och aktivera teknikÀmnet i förskolan.Metoden som anvÀndes i studien Àr kvalitativa samtalsintervjuer med förskolepersonal pÄ en teknikprofilerad förskola och en teknikpedagog.Studiens resultat visar ett samband mellan hur utbildad förskolepersonal i teknik kan genom sitt positiva synsÀtt till teknik bidra med att utveckla barnens eget lÀrande, starkare sjÀlvförtroende och rikare fantasi..

Sammanfattning Inledning: Dyslexins möjliga konsekvenser för elevers lÀsande och skrivande Àr vÀl kartlagt inom forskningen. Den forskning som gjorts inom fÀltet har ofta gjorts utifrÄn ett lÀrar-, förÀldra-, eller skolperspektiv. I denna studie belyses möjliga sekundÀra konsekvenser av diagnosen dyslexi utifrÄn elevens egna perspektiv i relation till elevers sjÀlvuppfattning, identitetsutveckling och bemötande. Syfte och frÄgestÀllningar: Det övergripande syftet med denna studie Àr att problematisera den etikettering som diagnosen dyslexi innebÀr genom att lyfta fram dess positiva och negativa konsekvenser för sjÀlvuppfattning, identitet och bemötande. Studien syftar till att förstÄ relationen mellan dyslexi, sjÀlvuppfattning och identitet ur elevens perspektiv.

Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt dÄ den inte klarar av denna belastning. DÀrför mÄste mÀnniskan, som Àr den största utnyttjaren av jordens resurser, komma pÄ nya sÀtt att leva, som innebÀr mindre pÄ-verkan pÄ miljön.Byggnaderna stÄr för en stor del av miljöbelastningen, sÀrskilt dÄ energin som krÀvs under driftstiden. Ett hus stÄr vanligtvis i minst 50 Är, vilket Àr en lÄng tid, och stÄr detta hus och nöter pÄ miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start pÄ vÀgen att hushÄlla med resurser har energisnÄla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel krÀver det mesta av sin energianvÀndning till uppvÀrmning, detta har lett till bra isolerade hus med vÀrmeÄtervinningsteknik och mindre behov av energi.Nu stÄr mÀnniskan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som krÀver mycket mer engagemang; att bygga grönt.

HR Àr en förkortning av Human Resources och kan pÄ svenska översÀttas med begreppet humankapital. HR-funktionen utgörs vanligtvis av de tre omrÄdena strategi, operativt arbete samt administration. Under de senaste Ären har HR-funktionen genomgÄtt en transformation dÀr syftet har varit att skapa ett strategiskt och styrningsinriktat HR. Administrativa uppgifter flyttas ut till externa leverantörer (outsourcing) eller centraliseras och effektiviseras med hjÀlp av IT och alltmer personalansvar flyttas över till linjecheferna. MÄlet med transformationen Àr att det nya HR ska inriktas mot att skapa vÀrde till bÄde interna och externa aktörer.Syftet med studien Àr att undersöka hur det strategiska HR-arbetet genomförs i praktiken samt hur HR och linjechefer tillsammans arbetar mot att uppnÄ organisationsstrategin.

Detta magisterarbete fokuserar pÄ kravhantering i systemutvecklingsprocessen. Mer specifikt handlar det om uppdatering av kravspecifikationen dÄ nya krav tillkommer. Detta Àr en aktivitet som ofta förbises och jag har velat se varför samt vilka konsekvenser det kan leda till. Det referensföretag dÀr undersökningen utfördes Àr ITT Flygt i Emmaboda och Solna, som har intern utveckling av system för sin verksamhet. TillvÀgagÄngssÀttet i undersökningen har frÀmst varit intervjuer, men Àven studier av de dokument som finns i verksamheten.

Studien utgÄr frÄn fem förÀldrar som har barn med ADHD och syftet har varit att undersöka vilka faktorer som har betydelse för dessa förÀldrars stress. Internationella stu-dier har visat att förÀldrar till barn med ADHD kÀnner stress kopplat till förÀldrarollen oftare Àn andra förÀldrar. Studien har belyst orsaker till stressen, kopplat till barnets ADHD-diagnos. FörÀldrarna i denna kvalitativa studie upplever sig ha en mer krÀvande roll Àn andra förÀldrar. De upplever stÀndigt hög stress och orsaksfaktorerna kan delas in i sex huvudkategorier.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka i vilken grad gymnasielĂ€rare kĂ€nner sig motiverade. Vi har valt att inrikta studien mot nyexaminerade lĂ€rare samt lĂ€rare med lĂ€ngre Ă€n 15 Ă„rs erfarenhet av lĂ€raryrket. Genom intervjuer har vi försökt analysera hur lĂ€rarna ser pĂ„ sitt arbete och vilka faktorer som pĂ„verkar deras motivation positivt respektive negativt. För att ge uppsatsen ett ytterligare perspektiv har vi sedan jĂ€mfört de nyexaminerades syn med de lĂ€rare som har lĂ„ng erfarenhet för att se om det finns nĂ„gra skillnader nĂ€r det gĂ€ller hur de ser pĂ„ arbetet som lĂ€rare. För att kunna uppnĂ„ studiens syfte valde vi att intervjua totalt 12 lĂ€rare i tvĂ„ olika lĂ€n, Östergötland och Kalmar lĂ€n.

De senaste decennierna har sjukvÄrden förÀndrats. FörÀndringsarbetet Àr inspirerat av New Public Management genom införandet av reformer. Teorier och organisatoriska modeller som fungerat bra inom det privata nÀringslivet har applicerats pÄ organisationer inom den offentliga sektorn, vilket medfört en ökad admininistrativ arbetsbörda. Verksamhetsreformen gjorde det möjligt för andra yrkesgrupper Àn lÀkare att ta plats inom högre ledande positioner inom offentlig svensk sjukvÄrd. FörÀndringarna inom sjukvÄrden har krockat med den medicinska professionen.

I denna uppsats studeras Sveriges sysselsÀttningstillvÀxt i ett jÀmförande perspektiv. En rad faktorer som kan bidra till att förklara de stora skillnader i sysselsÀttningstillvÀxt som finns mellan OECDlÀnder 1979-2003 undersöks. Viktigast Àr tillvÀxten i befolkning i arbetsför Älder följt av landets konjunkturlÀge. För lÀnder med i övrigt liknande förutsÀttning Àr institutionella faktorer viktiga för att förklara skillnader mellan lÀnder.Sverige har haft en i jÀmförelse mycket svag sysselsÀttningstillvÀxt 1979-2003. Detta tycks inte bero pÄ att Sverige skulle ha en ogynnsam ursprunglig branschstruktur utan i huvudsak pÄ andra landspecifika egenskaper.